Test:lavinutrustning -spadar, sonder och transceivers

Test:lavinutrustning -spadar, sonder och transceivers

Spaden, sonden och transceivern är en del av din säkerhet på fjället: Därför måste kraven på dessa prylar ställas högt. Idag säljs produkter som inte håller måttet. Hela testet finns i PDFen >>

Vi har tetsat fäljande produkter:


Tranceivers:

Pieps DSP

Tracker DTS

Ortovox X1

Mammut Barryvox

Sonder:

Black Diamond Super Tour Probe

Life-Link Light Probe

Salewa Deep Powder Avalanche Probe

G3 Tech Probe

Voilé Tourlight Probe

Spadar:

Rottefella Witco

Mammut Expert Avalanche Shovel

Life-Link HMX

G3 Avitech Shovel

Voilé Mini


TRANSCEIVERS En transceiver är aldrig

effektivare än användarens

kunskaper. Lär dig därför använda din transceiver. Träna med flera

transceivers samtidigt, gärna djupt nergrävda.

Bland transceivers finns två grupper, dels analoga som med ljudoch/

eller ljussignal anger signalstyrkan, dels digitala som med en

mikroprocessor omvandlar signalen till ett avstånd i meter. Signalbehandlingen

i de digitala tar tid varför man som sökare ibland får känslan

av att transceivern inte riktigt hänger med. De analoga ger signalstyrka i

realtid. Vad gäller räckvidden så är den analoga tekniken fortfarande överlägsen.

I praktiken innebär det att en analog transceiver böjar pipa långt

före den digitala visar någon indikation.

Sökhastigheten talar däremot för de digitala. Ett flertal tester bekräftar

att eftersöket går fortare med digitala än med analoga. Och tiden är

ju som bekant den viktigaste faktorn vid kamraträddning.

Räckvidd och signalstyrka påverkas av hur antennerna i den sökande

och sändande transceivern är orienterade i förhållande till varandra. Om

positionerna mellan antennerna är ofördelaktigt kan räckvidden reduceras

avsevärt. Detta kan avhjälpas genom att luta transceivern horisontellt, vertikalt

eller på höjden under söket, vilket påverkar signalstyrkan och minskar

söktiden. Maximal räckvidd nås när antennerna i de båda transceiverna

ligger parallellt med varandra. Även batteristyrka och djup påverkar

räckvidden.

En vanlig användare bör därför välja en digital transceiver. De få som fortfarande

bör använda analoga är proffs. Främst på grund av en generellt bättre

räckvidd men även för att de är bättre vid situationer då flera begravts samtidigt

och djupt. En tumregel är dock att välja en modell som varit ute på

marknaden ett par år. Ny teknik och programvara medför barnsjukdomar.

Håll mobiltelefonen långt från transceivern då den kan påverka söket. Transceivern

är känslig utrustning som ska hanteras varsamt och aktas för vatten.


SONDER Någon sa att du inte förstår värdet av en bra

sond förrän den dag den träffar dig. En sond

kan användas för att finna en lämplig plats för en snöbivack. Som lavinsäkerhetsutrustning

är hållbarhet, spetsens utformning, ett enkelt handhavande

och en djupskala viktigt. Invändig wire är hållbarare än snöre.

Spetsen måste vara spetsig och lite bredare än själva sonden för att

fungera bra. Eventuella skador på person kommer i andra hand, det primära

är att se till att offret kan andas.

En snabb ihopsättning av sonden är ett plus. Viktiga detaljer ska helst

inte vara gjorda i plast. Sonden underlättar i finsöket, börja sonda genast

när du är nere på transceiverns lägsta sökområde. Från den starkaste signalen

söker du utåt i en cirkel med ett par decimeters mellanrum mellan

varje sondning. Det är viktigt att avgöra så exakt som möjligt hur djupt

en person ligger begravd. Det påverkar hur stort du måste börja gräva,

en hel människa ska upp. Sonden sparar energi och tid.

SPADAR Lär dig gräva rätt! Hugg och skyffla, undvik att

bryta. Lockas inte av att försöka bända loss snöblocket

som ligger framför dig, allra minst när det är på allvar. Även den starkaste

spade kan gå sönder på detta sätt. En aspekt att uppmärksamma är därför

längden på skaftet. Det är lättare och bekvämare att gräva med ett längre

skaft men det utvecklar också ett kraftigare moment. Se därför upp med långt

skaft när snön är hård. Bladets form skvallrar något om användningsområdet.

Ett skedformat mindre blad är utmärkt för bivackgrävning som till

exempel på Rottefella spaden. Ett platt stort blad är naturligtvis bättre då

placerade hål för låsfjädrarna som försvagar

skaftet där krafterna är som störst vid fästet mot

bladet. Det går att lämna en del av skaftet hemma

för den som vill spara vikt. Bladet är stort och platt

vilket underlättar vid grävandet av snöprofiler.

Testet har inte visat på några skador eller

svagheter.

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!