39,7 – Sverige har feber. En epidemi har brutit ut och 1,3 miljoner svenskar sitter spända i soffan med svettiga händer och farligt hög puls.
Tv-kamerorna följer Charlotte Kalla utmed spåret och det långa staketet i Val di Fiemme. Avståndet till finskan Virpi Kuitunen, som leder Tour de Ski, är mer eller mindre detsamma som vid starten – 39,7 sekunder. Tvivel, men ändå hopp. Vi har under de senaste dagarna fått lära oss att Charlotte Kalla är som allra starkast uppför. Men ändå, en förstaårssenior mot en veteran som Virpi Kuitunen.
Olimpico III, slalombacken med 420 höjdmeters stigning upp till målet, väntar. Där kommer allt vändas över ända och ett nytt kapitel i svensk skidhistoria ta sin början.
Omväxlande träning
Charlotte Kalla tränar skiathlon-växlingar på skidstadion i Östersund med de andra tjejerna på skiduniversitetet. Härnäst är det skidspelen i Falun som står på programmet och just nu finputsar man växlingarna mellan klassisk- och skejtutrustning.
Den fingerade starten går och tjejerna ger sig i väg i en fart som åtminstone inte jag varit i närheten av på längdskidor. Efter några minuter är de tillbaka för skidbyte. Det är fajt i ansiktena. Trots att det är träning är det här allvar. Anna Haag, före detta Hansson, knorrar över att Charlotte Kalla vårdslöst slänger sina stavar över Annas skidor.
Trots allvaret ler ansiktet under den där tokstora toppluvan med LKAB-loggan. Hon är en kort tjej. När öronen hamnar utanför luvkanten går tankarna till smurfarna – de där blå med stora vita mössor – men om mössorna nu må vara lika så är benen det inte. Lårmusklerna sväller under tajtsen. Det är i benen och kanske framförallt i vinnarskallen styrkan sitter.
Iväg igen, om och om igen. Rörelserna och alla momenten med bindningar, stavar och skidor nöts in. Tråkigt och enformigt kan tyckas, men Charlotte Kalla gör det hon älskar. Hon tycker att längdträning är den mest varierande träningsformen som finns: långa eller korta pass, snabbt eller långsamt och allt i en omgivning som hela tiden förändras – spåret och skogen.
Lite längre bort står Anders Södergren och Mathias Fredriksson och dricker. Det är inte längre de som är epicentrum i den svenska längdskidåkningen. Några småtjejer som står i närheten tittar inte ens på de gamla rävarna utan på Charlotte Kalla.
Efter skiathlon-träningen ger hon sig ut på ett långdistanspass med landslagskompisen Anna Haag. LKAB-mössan svajar i takt med stakningen.
Svenskt stål tänker jag.
Ser rött
Avståndet till Kuitunen minskar. Landslagschef Gunde Svan springer som en älg utmed spåret och hejar på, ett tag ser det ut som om han är i vägen för Kallas framfart och vi febersjuka framför tv-apparaterna drar efter andan. Gunde vet att det är en balansgång; det gäller snarare att lugna än att peppa, han känner Kalla. Hon får inte koppla på rödögat och bara köra, inte ännu. Har Kalla en svaghet så är det att hon kan se rött – och bara köra. Vilket kan vara en förödande egenskap.
Någon dag tidigare, i en tävling under Touren, får tv-tittarna uppleva den lite hetare Kalla.
– Faan, skriker hon när hon kör omkull och tappar viktiga sekunder.
I nästa ögonblick är hon uppe igen mörkröd i synen. Då är det landslagskompisen Anna Haag som lugnar ner.
Svordomen och hur hon sedan reser sig och sätter efter fältet med åkare är redan idag en tv-sportklassiker.
– Vi pratade hemma om var jag kan ha fått det där ”faan” ifrån, jag svär ju inte. Mamma menar att det måste komma från ett tillfälle då jag som liten föll utför en trapp som pappa höll på att bygga. Då minns mamma att hon svor – just på det sättet.
Kalla-effekten
Tillbaka i Olimpico III. Helt plötsligt ligger hon där i ryggen på finskan. Hon har tagit in 40 sekunder på bara den senaste kilometern. I den branta stigningen ser det för ögonblicket ut som om de båda åkarna nått väggen. Men en av dem har krafter kvar.
Efter tävlingen kommenterar Kalla:
– Det gick inte snabbt, det var kärringväxeln i då, he he.
Kalla coachas av Gunde att ta det lugnt och ligga i rygg ett tag och försöka hushålla med krafterna. Hur nu det går till när man är i färd med att skejta uppför en slalombacke.
Sen kommer Rycket som, om några år, kommer att nå samma dignitet som Foppas straffmål i OS 1994, som Ravellis straffräddning mot Rumänien samma år eller andra stora sportminnen som jag själv är för ung för att komma ihåg med samma värme.
Stort, och det i en sport som varit lika iskall som underlaget sedan Per Elofsson la skidorna på hyllan.
Kalla-effekten var omedelbar och unga, framför allt tjejer, strömmade till skidklubbarnas prova-på-träningar. Charlotte Kalla gillar uppmärksamheten.
– Småtjejerna kallar mig Charlottekalla i ett enda ord. Annars brukar det ju bli bara Kalla, men det tycker jag kan låta lite maskulint. Killar i militären kallar varandra vid efternamn. Det är inte så vanligt att tjejer gör det.
När fotbollskillarna slagits ut från EM efter en medioker insats och vi, med undantag av en 42-årig pingisspelare vid namn Jörgen Persson, misslyckats kapitalt i OS är det nu ingen tvekan om vem som kommer att få Svenska Dagbladets bragdguld för årets främsta svenska idrottsinsats. Men kom ihåg att det fanns de svenskar som 2007 sa att finalsträckan i Tour de Ski inte är längdåkning. 2008 när Kalla gått i mål var det dock ingen som ifrågasatte tävlingsformen och det dramatiska avgörandet i slalombacken.
Mentor Elofsson
Några månader senare träffas vi över en lunch. Även om Kalla är stamgäst på restaurangen reagerar de övriga gästerna när de ser henne. Nu känner folk igen de bruna ögonen, den mörka kalufsen och den stora munnen med alla tänder. Hon tycks inte påverkas av uppmärksamheten.
Kalla trivdes bra med uppmärksamheten efter Tour de Ski men hon gillar inte att stå i centrum, i varje fall inte privat, och menar att hon har svårt att säga nej. Därför är det skönt att få hjälp med mediarelationerna av Roberto Vacchi, landslagets kontaktperson utåt.
– I media beskrivs jag som en tjej som vet vad hon vill. Det stämmer nog vad gäller skidåkningen men knappast privat, inte om du frågar mina vänner. Jag har ingen aning om vad jag vill göra i framtiden, det enda jag vet är vad jag vill göra nu och det är att åka skidor – fortast av alla.
En annan person som hjälper Charlotte Kalla med det liv det innebär att vara längdåkare på landslagsnivå är en som verkligen vet – Per Elofsson. Ibland ringer hon Per Elofsson med frågor om motivation, träning och mediarelationer och de pratar regelbundet. Elofssons budskap till Kalla är att hon ska göra det som är roligt, minska bruset, störningar från omgivningen, som till exempel media, och inte minst tänka på återhämtningen.
Kalla och Elofsson har en sak gemensak: båda är träningsvilliga. Naturligtvis är det en förutsättning för att nå framgång i sporten överhuvudtaget, men jag menar extremt träningsvilliga.
– Om ett träningspass känns motigt så blir det en träning i sig, motstånd stärker psyket, säger Kalla.
Jag frågar om det finns någon risk att hon går i samma fälla som Per Elofsson, det vill säga att hon höjer träningsdosen för varje år och sedan blir riktigt sjuk för att kroppen inte får tillräcklig vila?
– Jag gillar att träna men jag har också ett bra stöd från min tränare, Magnus Ingesson, som ser till att jag håller balansen. Det har ju hänt att han sagt åt mig: Gå hem och vila Charlotte, du kommer att få flera tillfällen att bli riktigt trött senare under säsongen.
Det går att skönja en målmedvetenhet som gränsar till besatthet, åtminstone kan det uppfattas så av människor som inte åker längd professionellt.
– Jag kan inte luta mig tillbaka och ta det lugnt då kommer någon annan och kör om, säger hon.
Kallas framgång är inte enbart ett resultat av mycket träning. En sak som är avgörande på den här nivån är att man håller sig frisk och skadefri och det har hon lyckats med.
Alternativet var basket
Kallas liv består av att äta, sova och träna. När det blir lite tid över surfar hon gärna på nätet. Yrkesskadad som hon är kikar hon gärna på vad de andra längdåkarna skriver om på sina respektive hemsidor. Hon bor med de som förstår henne. Pojkvännen Tiio Söderhielm är med i utvecklingslaget och närmsta granne är landslagsåkaren Anders Södergren. Det är en avskärmad värld, men den är självvald. I våras åkte hon på sin första riktiga semesterresa till Thailand i två veckor. I väntan på flyget fördrev hon tiden med att – ja just det – träna!
I Käymäjärvi finns lugnet. Det är en släktgård vid vägs ände, där morfar Väinö bodde innan han hamnade på äldreboende. Namnen är finskklingande. Kalla förstår finska men pratar språket sämre.
Det hade kunnat bli basket istället för Kalla. Det var en populär sport i Tärendö när hon växte upp. Det är fortfarande en sport som hon gärna ägnar sig åt eller tittar på. Men det var aldrig någon tvekan om att det var längdåkning som gällde. Hon var 7 år när hon bestämt sig, trots att de flesta kompisarna fanns inom basketen. I skolan tyckte hon bäst om de naturvetenskapliga ämnena och kanske blir det inom något av dessa hon fördjupar sig efter skidkarriären.
När Kalla kommer hem till byn på besök ger hon sig gärna ut i markerna och ibland hänger någon av de två systrarna med på en löptur över myrarna. Ibland blir det en tur med fiskespöet men tvärtemot vad man kan tro så har Kalla inte spenderat särskilt mycket tid bland fjälltopparna. Tärendö är skogsland. Att vistas mer i fjällen är en av de få framtidsplaner hon har utanför skidåkningen.
Det är trots allt inte alla som känner igen Turbon från Tärendö och ännu färre som känner till hennes temperament. En motionär vet inte hur nära han var att få sina fiskar varma när han gav Kalla och några av hennes träningskompisar några syrliga kommentarer i en backe på 22-kilometersspåret i Östersund. Kalla berättar om incidenten:
– Vi har en solig dag på kanonspår när plötsligt en motionär, som ljudlöst kommit upp i ryggen, bokstavligen tränger sig förbi. Motionären häver ur sig: ”Det finns faktiskt ett motionsspår här i Östersund, det skulle passa bättre för er.”
Kalla ser rött.
– Efter att den första chocken lagt sig ville jag bara dunka järnet och köra ikapp och tränga ner han i ett dike med djupsnö. Men det stannade vid att bara vara lockande.
Anna Haag lugnar som vanligt, kan man anta.
Det är rödögat och utförsåkningen som är Kallas svagheter.
– Jag är lite feg utför, men tränar för att bli bättre. Kanske är det för att Tärendö är så platt som jag inte har blivit så duktig på det.
Folkkär
Den 29 mars summerar hon säsongen på sin blogg:
– Det blev en fjärdeplats i totala WC till slut, ett brons på SM-stafetten, påskfirande hemma i Tärendö, värmt bastun i stugan, ätit ungefär 3 kilo godis och idag tog jag guld på 3-milen!
Till det kan läggas segern i Tour de Ski som är en del av världscupen. Men resultatet blev inte bara medaljer och prispengar (hon fick närmare en miljon kronor bara för segern i Tour de Ski). Det blev också ett genombrott få förunnat. På kuppen blev hon folkkär. Sådär som Magdalena Forsberg var och så som möjligen Sanna Kallur är.
Folkets kärlek måste man förtjäna. Ingen mediaträning à la Anja fungerar där. Med en lite skev dialekt, personlighet och uppriktiga känslor kommer man en bit på vägen. Men utan tv går det inte att bli folkkär.
Med lungor som en travhäst, vilja av stål och ett leende som filmstjärnan Scarlett Johansson skidade Kalla rakt in i våra hjärtan.
Tidningen Expressen ställde frågan: Är du också kär i Charlotte Kalla? Drygt 70 procent av svenskarna svarade: ”Ja, upp över öronen.”
Hur tar man en sådan sak, frågar jag?
Kalla rodnar.
Hon lär inte bli mindre folkkär.
» Så tränar Charlotte Kalla «
I år ska hon göra 750 timmar effektiv träning, exklusive stretching och uppvärmning. Det är lika mycket som norskan Marit Björgen som anses träna hårdast i världen. Det innebär dubbla pass fem-sex dagar i veckan. En dag kan börja med en och en halv timmes intervall pass på rullskidor och löpning två och en halv timme på eftermiddagen.
I april är det cirka två veckors semester från träningen.
|
Träna med Kalla Glad amatör – Börja med klassisk åkning. – Bra vallade skidor är nyckeln för att längdåkningen överhuvudtaget ska bli rolig. Lämna in skidorna i butik eller uthyrning och få de vallade av ett proffs. Vallningsfria skidor är ett bra alternativ i de flesta fören, likaså vallatejp. – Börja i spår som går i flack terräng. Där är det lättare att få in tekniken. – Åk utan stavar. Då tränar man upp tyngdöverföringen mellan höger och vänster fot. – Försök att inte falla igenom i stakningen; den ska göras i huvudsak med magen inte med armarna. – Lek följa John. Det bästa sättet att lära sig är att imitera någon som verkligen kan. Åk efter en duktig åkare och härma rörelser, teknik och position. Ambitiös motionär – Prova gärna skejt. – Jobba med tekniken: glidfas-tyngdöverföring -glidfas. – Träna på att använda alla växlar. I skejt finns det fem stycken och i klassisk fyra. – Träna följa John efter en duktig åkare och tänk i synnerhet på tajming i stavplacering och frånskjut. – På www.sisuidrottsbocker.se kan du köpa häften, böcker och filmer med teknik- och träningstips. |
Detta är Tour de Ski
Tour de Ski är den norske skidhjälten Vegard Ulvangs idé. Ulvang fick frågan, i en bastu hemma i Norge, vem som för närvarande var den bästa skidåkaren. Svaret var inte självklart eftersom det fanns både sprinters och långdistansåkare såväl som klassiska åkare och skejtåkare. För att få reda på svaret kom Ulvang på tanken om Tour de Ski. Idén var en kopia av cyklingens Tour de France. Med sju olika tävlingar på nio dagar i tre länder. Charlotte Kalla vann tre av sju tävlingar 2008.
Av: Kalle Grahn