TEST: Tunneltält - Bärbar bostad
I årets tälttest går vi en närkamp med fem nya tunnlar. De flesta bjuder på rymd och lyx, ett på oemotståndlig flugvikt. Samtliga modeller tål att användas under fyra säsonger.
Tält är din väg till den äkta vildmarken bortom stugor, vandrarhem och etablerade rutter. Du väljer inte bara sällskap, utan också utsikt - ditt alldeles eget ”room with a view”, nära den där porlande bäcken som förser dig med friskt gott vatten och ogenerat läge vid kvällsbadet. När du ska köpa tält gäller det att tänka igenom vad som passar dig.
Du som paddlar och vill tälta på kala klipphällar bör kika på självstagande modeller. De flesta i den kategorin är kupolformade men det finns också enstaka i tunnelform. Tunneltält står generellt emot hård vind bättre, tack vare låg och avlång form. De flesta har separata ytter- och innertält som förebygger kondens i kalla och blöta förhållanden och de ger också bra ventilation - det drar rätt igenom den avlånga formen.
Tål normalt vinterbruk
För vintertältning krävs optimal ventilation för att slippa fuktiga och
köldfrusna nätter med kondens. Dessutom vill du kanske ha ett extra högt
uppdraget golv där väta inte tränger igenom när snön trycker på. Regnigt och
slaskigt väder ställer ännu högre krav på tätt golv än torr snö. I det här
testet har vi valt att fokusera på tunneltält som är riktigt bra modeller
för fjällen, sommar som vinter. Den enda tältkategori som är mer avancerad
är den för expeditioner som kräver tyngre, mer hållbara konstruktioner som
står pall i riktigt hårda snöstormar på utsatta platser helt utan vindskydd.
Alla utom enkelvävstältet MSR Dragontail har så kallad nordisk konstruktion med ytter- och innertält som slås upp samtidigt, men där innerduken kan plockas bort och yttertältet användas för sig. Det sistnämnda är praktiskt under varma dagar då man vill ha mindre vikt att bära, större rymd och mer ventilation.
Dags att bekänna färg
Av tradition är våra nordiska tält mörka. Det är inte så konstigt med tanke
på att vi för det mesta tältar i fjällen sommartid då nätterna är
obarmhärtigt ljusa. Utomlands väljer tillverkarna oftare ljusare färger. En
bra kombination kan vara en gulgrön ytterväv och en ljusgul innerväv.
Orange eller röda vävar används för att de syns bra ute i naturen. Men röda nyanser kan upplevas som upprörande, då kroppen faktiskt reagerar med förhöjd hjärtfrekvens, ökad adrenalinhalt med mera när vi ser rött. Egentligen borde vi må bäst i neutrala eller lugnande färger som beige, grönt eller blått. Men smaken är som baken.
Trender
Lättare och lättare. Det är utvecklingen bland tält. Vävarna väger mindre.
Samtidigt blir moderna modeller mer flexibla - de tål fyra säsonger och görs
rymliga med extrastora absider och lyx som rullöppningar i sidan. Det öppnar
upp för barnfamiljer, långa turer i ur och skur, ger plats för hund och så
vidare.
En av de testade modellerna är ett enkelvävstält. Det är inget nytt, men det är uppfriskande att en så pass lätt konstruktion fungerar så utmärkt även i vinterförhållanden och hård vind.
Det ska vara lätt packat
Det ska vara enkelt och inte kräva fysisk kraft att sätta upp ett tält.
Detsamma gäller att ta ner det och packa ner det i packpåsen. Den dag du
står där med stelfrusna fingrar är ett lättpackat tält guld värt. Två av
tälten i testet, MSR och Marmot, har föredömligt bra packpåsar där tältet
snabbt knölas ner och sedan dras ihop med kompressionsremmar.
Övriga modeller har långsmala påsar med en liten öppning i änden. Helsports
har en bälgfunktion som fälls ut med kompressionsremmar och påsen är kortare
och bredare än de andra, vilket är bra.
Det här är tältets delar
1. Pinnar
Pinnarna förankrar tältet vid marken. Plus för pinnfästen som kan
eftersträckas. Det finns runda, v- och y-formade pinnprofiler, dessutom
särskilda pinnar för vinter som kan köpas som extrautrustning.
2. Bågar
Lätta aluminiumrör som delas i sektioner med lämplig packlängd och hålls ihop
med ett elastiskt band. Bågarna håller upp ytterväven, träs i tygkanaler
eller fäster i krokar. Det är en stor fördel om bågfästen kan eftersträckas
- det underlättar uppsättningen.
Stormlinor
Som ordet antyder är det linor som spänner tältduken så att den bättre står
emot vind. Stormlinefästen placeras ofta utanpå bågkanalerna och i absiden.
Linorna förankras i pinnar i marken eller i träd, skidor eller vad som finns
tillgängligt. (Finns inte med i illustrationen).
3. Öppning
Bilden visar en rullöppning rakt in i tältet. Luftigt och bra på sommaren,
väderutsatt om man ska kliva in när det regnar och blåser. Vanligast är
ingång via absiden. Dragkedjan bör vara delad så att det går att öppna bara
på mitten för ventilation eller skydd mot nederbörd när man kliver in och
ut.
4. Nätpaneler
Fönster för att se och släppa in frisk luft igenom utan att få in myggen.
Härligt i dörrar och ventilationsöppningar. Här även i absidens vägg.
5. Ventilation
Ofta som här - strutar i taket som släpper in frisk luft och som kan öppnas
och stängas inifrån tältet. Smarta konstruktioner med insläpp vid golvet och
utsläpp vid taket, eller hel tunnel genom taket finns också. Nödvändigt för
att undvika kondens.
6. Absid
Tältets farstu. Här finns plats åtminstone för en ryggsäck per person, i
stora absider kan man även laga mat, husera en hund eller till och med umgås
regniga dagar eller långa kvällar.
Av: Text: Erika Willners Foto: Kalle Grahn
