TEST: Havskajaker
I sol, vind och vatten har vi testat sex havskajaker. Alla är anpassade till flerdagarsturer med packutrymmen och egenskaper för öppna vatten. Vi fann styrkor och svagheter hos var och en.
En kajak är bland det dyraste du kan investera i inom friluftslivet. Vilken modell du än väljer så rör det sig om femsiffriga belopp. Samtidigt har en kajak ett högt andrahandsvärde och kommer antagligen att hålla under hela din livstid, vilket ger priset ett mer rättvist perspektiv.
I valet av kajak gäller det främst att ställa sig frågan hur mycket pengar det får kosta. Begränsning nummer två är hur stor du är, både längd och vikt kan avgöra vilken modell som passar dig.
Slutligen gäller det att ringa in vilken typ av paddling du vill ägna dig åt - är det motion, tävling, långturer, lek och bus, eller rentav en expedition?
Efter att ha testat och diskuterat och försökt ringa in alla modellers för- och nackdelar står en sak klart: det finns ingen ”bästa kajak”. Bara du själv vet vilken kajak som är din bästa. Därför är det viktigaste av allt att prova, prova och prova, tills du hittar den som passar din kroppsbyggnad och paddelstil. Det handlar ju främst om upplevelsen och din relation till din kajak.
Kajakens Anatomi
1 Skrovform
Formen på skrovet ger kajaken dess paddel-egenskaper. Nordiska långfärdskajaker är långsmala och har rund botten vilket gör dem kursstabila, alltså lätta att paddla rakt fram, men tröga att svänga. Därför har den typen av kajak oftast roder. Havskajaken har influenser från grönlandkajaken, är ofta kortare än den nordiska och har skarpa slag för att vara lättmanövrerade, den svänger när man lutar den. Dessutom har den ofta skädda, en utfällbar fena under botten som gör den kursstabil i sid- och motvind och i surf. Skrovformen påverkar också två typer av stabilitet: Initialstabilitet betyder att kajaken är trygg och inte vickar när man kliver i och ur eller sitter stilla i den. Slutstabilitet innebär att kajaken kan lutas ordentligt utan att den slår runt.
2 Styrsystem
Alla kajaker i testet har roder, skädda eller både och. Ett roder kan du styra med. En skädda ger kursstabilitet, fälls ut helt eller delvis och är till stor hjälp när du paddlar i sidvind.
3 Sittbrunn
Du som är stel, eller tycker det är obehagligt att sitta tajt i en kajak, vill kanske ha en stor sittbrunnsöppning som är lätt att ta sig i och ur. Du som gillar att paddla tekniskt och leka och busa i vågorna vill förmodligen sitta riktigt tajt.
4 Sits
Sitsen ska ge en bekväm sittställning som du ska behålla länge. Det kan vara tröttsamt att sitta för tajt då det inte går att variera läge under långa paddeldagar. En sits kan alltid byggas om vilket teknik utvecklas.
5 Packluckor
Det är en fördel om den ena packluckans öppning är vid så att stora prylar är lätta att få ner. Luckorna måste vara täta, smörj gärna gummilock så håller de längre. Tröga luckor kan smörjas med silikonsprej. Fikaluckan bör vara åtkomlig från sittbrunnen.
6 Detaljer
Det är bra med rejäla bärhandtag i för och akter. I säkerhetslinorna på däck fäster du reservpaddel och annan utrustning du vill ha tillgänglig, kanske ett rep. Elastiska linor och särskilt nät är bra att fästa kartor och flaskor i.
Två paddelstilar
Det finns två paddelstilar. I detta test kallar vi den första för ”motionsteknik” och den andra ”havskajakteknik”.
Motionsteknik har sina rötter i motions- och tävlingspaddling. Man sitter i en vid sittbrunn, med lätt böjda knän och med ett ordentligt stöd under fötterna. Kraft hämtas ända nerifrån fötterna då man trycker ifrån med ena benet medan det andra böjs, varvid höft, bål och överkropp roterar, vilket ger en diagonal rörelse ut i axlar armar och paddel. Eftersom tävlingspaddlare använder denna teknik så är det lätt att räkna ut att den är snabbast, med andra ord mest energieffektiv när du paddlar från punkt a till b.
Havskajaktekniken har sina rötter på Grönland och framförallt inom jakt. Man sitter i en låg och smal kajak, sitsen är tajt, knäna kläms fast under sittbrunnssargen. Kajaken har skarpa slag som gör att den svänger tvärt när kajaken lutas och man hjälper till med styrande paddeltag. När man kapsejsar kan man rolla, göra en eskimåsväng, det vill säga ta ett paddeltag och rulla upp på rätt köl igen medan man sitter kvar i kajaken. De flesta havskajaker idag har också rum för packning och är tillräckligt kursstabila för att kunna paddlas långa sträckor utan att gå för mycket i sicksack.
Av: Erika Willners
