Basta som proffsen
Foto: Emma Mattsson

Basta som proffsen

En het bastu är pricken över i efter strapatsrika utedagar. Men hur gör man egentligen? Vi tog hjälp av Svenska Bastuakademins kanslichef och värmevurmare Svante Spolander, som tipsar om allt från temperatur och taktik till vett och etikett.

1. BIND BASTUKVAST

I god tid innan du ger dig i kast med fukt och hetta, bör du göra i ordning grädden på bastumoset: lövruskan. Med en bastukvast av björkris rengör och vårdar du din kropp på flera fronter, menar Svante Spolander:
– Saponin finns naturligti björklövet – det rengör, och stimulerar både huden och blodcirkulationen.

Ett par piskningar med lövruskan lindrar hettan mot huden. Men se till att preppa kvasten noga så den är mjuk och snäll.
– Lägg den färdiga ruskan i hett vatten i en timme, tipsar Svante, då mjuknar den samtidigt som dofter- na kommer fram mer. 

 

2. VÄDRA I FÖRVÄG

Det är sällan populärt att stå och slöa i dörren så att svalkande luft släpps in till bastukamraterna – då morras det minsann från översta bänken. Men medan du värmer upp bastun är det bra med frisk luft, tipsar Svante:
– Låt dörr och fönster vara öppna medan du värmer upp stenarna. Det viktigaste är att stenarna är varma när du väl börjar basta.

Många hettar upp rummet för mycket och då blir det alldeles för torrt. Börja alltså försiktigt och höj temperaturen allt eftersom, när fönster och dörr väl är stängda. Ett svalt rum ger också bättre förutsättningar för en behagligare värmestund, lovar Svante:
– När du stängt igen dörren kan du hälla på vatten och bygga på med ångan. Och när den möter en svalare rumsluft blir det bättre temperatur, bättre fukt – en bättre upplevelse.

Som bastufrälst föredrar han att bada vedeldat, men fnyser inte åt elvarianten.
– Den stora skillnaden mellan ved och el är dofterna och känslan, samt att vedeldat är lite mer pyssel och back to basics. Men själva upplevelsen i bastun när det gäller fukt och värme kan vara densamma. 

 

3. FUKTBALANSERA

Det enklaste och bästa sättet att balansera fukt och värme, är att skaffa en fuktmätare som komplement till termometern.
– Är det noll procent fukt kan du sitta i en tokvarm bastu hur länge som helst. Det är fuktigheten som styr hur det känns.

60 grader värme och 65 procent luftfuktighet brukar vara en bra nivå att börja basta i. För att få den där gyllene kombinationen av fukt och värme ska du se till att stenmagasinet är välfyllt. Överdimensionera alltid, säger Svante – och välj hellre många mindre stenar än ett fåtal större.
– Med få stenar måste de värmas ordentligt för att räcka till att sprida ånga i rummet. Fler stenar gör att du inte behöver värma magasinet så hett.

Han tipsar om att söka mjuka och balanserade rörelser i ångan.
– En lugn rörelse, som du kan se, är optimalt. Men är ångan osynlig och bara svider till så är det för torrt. 

 

4. HITTA DIN NIVÅ

Hitta en nivå som känns bra för just dig och strunta i att tävla om vem som kan sitta längst.
– Vi måste komma bort från den här machogrejen att det är coolt att sitta länge. Bastun har fått ett lite dåligt rykte på grund av gubbgäng som suttit på badhus, vräkt på vatten och kört ut folk.

Men att pressa sig själv lite extra är en del av charmen, menar Svante – så länge det är av rätt anledning. Gör det för din egen skull, inte för att knäppa kompisen på näsan.
– Som jag brukar säga till barnbarnen: Det går alltid att bita ihop lite, lite till. När du har nått en fukt- och temperaturnivå som du känner är på gränsen, försök då att kämpa dig igenom en minut eller två. Just där och då försvinner alla oroliga funderingar för ett tag. Du går in i dig själv och fokuserar på det du gör exakt i stunden. 

 

5.HOCKEYBASTA

Hur länge ska du då sitta i bastun? En enda lång sittning eller flera korta? Svante Spolander förordar hockeytaktik:
– Jag gillar att dela upp det, precis som i hockey – tre perioder med två pauser emellan. Jag brukar sitta 10–12 minuter i taget, men känner man att det är för kort eller långt är det ju bara att ändra.

Oavsett hur du väljer att lägga upp bastumatchen rekommenderar Svante att du drar ner på tempot.
– För mig är bastu 20 procent yttre rening och 80 procent inre rening – men det kräver att man tar det lugnt. Därför kan det också vara bra dela upp det i olika perioder, då går man ner lite i tempo. Det är många som jäktar och då missar lite av charmen med det hela. 

 

6. VISA HÄNSYN!

Har du en egen bastu? Grattis, då är det bara att brassa på precis som du vill. Men har du kompisar med dig eller sitter i en offentlig bastu gäller det att visa hänsyn.
– Vitsen är ju inte att få folk ut från bastun, utan tvärtom. Det är en social upplevelse och ett lätt sätt att komma i samspråk med människor.

Är ni flera i bastun går det kanske inte alltid att göra alla helt nöjda. Då är det viktigt att åtminstone ha en dialog med sina medbastare och kunna mötas någonstans på mitten.
– Vill du slänga på mer vatten frågar du först om det är okej för alla, säger Svante. Säger någon nej? Kolla då om den personen kan hoppa ner en nivå. Går inte det så kan de som vill ha mer värme sitta kvar sist, och då kasta på mer vatten. 

 

7. BEHÅLL VETTET

Befinner du dig på exempelvis tysk mark kan du glömma att knäppa upp en kall öl eller behålla badkläderna på i bastun. I Sverige är bastukulturen lite mer tillåtande – och det är bra, tycker Svante Spolander. Men att slå sig ner i värmen helt utan riktlinjer är inget han rekommenderar.
– Överlag tycker jag att man ska försöka undvika pekpinnar, men alla bör ju ha ett hygientänk. Tvätta dig innan, slå dig ner på en sittduk och ta det lugnt efteråt. Det är onödigt att stressa och sen börja eftersvettas i kläderna. Och när du känner att det är dags att lätta från bastun – ta det lugnt. 

 

8. LEV LÄNGRE

När Svante Spolander var liten fick han höra att han skulle hoppa in i bastun om han ramlat med cykeln. Om värmen och fukten verkligen hjälper mot blödande skrubbsår är oklart, men flera studier ger stöd för att bastun främjar hälsan. Minskad risk för hjärtsjukdomar, plötslig hjärndöd samt Alzheimers sjukdom och demens är några av de fördelar som regelbundna bastubadare kan få. Särskilt pigga på att undersöka värmen och fuktens effekter har våra än mer bastutokiga grannar i öst varit. 2015 publicerades en finsk studie som tog sin start redan 1980. 2315 finska män deltog i undersökningen, som 21 år senare visade en längre livslängd hos de som bastat 2–3 gånger i veckan jämfört med dem som bastat en gång i veckan.
Och ännu färskare finsk forskning kom i slutet av 2017, då en forskargrupp vid Östra Finlands universitet kunde konstatera att blodtrycket går ner och våra artärer blir mer elastiska av bastubad. Det finns alltså många skäl att basta regelbundet – och kanske pressa sig en extra minut eller två, för sin egen skull. 

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!