Bergtagen på Färöarna
Leitisvatn – sjön som verkar hänga ut över havet, betraktad ur rätt vinkel. Vandringen utmed sjön är så enkel att alla kan hänga med.

Bergtagen på Färöarna

Nordens minsta land tronar på 340 dagstursvänliga toppar och ett myller av urgamla stigar. Utemagasinet slår följe med nyfrälsta vandraren Gudrun Eysterlid, som visar några av de mest storslagna. Här är ett utdrag ur ett längre reportage i Utemagasinet nr 6 2018.

TEXT: JESPER MOTT, FOTO: HANS BERGGREN

Flikiga kuster, branta bergsryggar och gröna dalgångar isolerade en gång i tiden de små byarna från varandra. För att handla, byta varor, träffa släktingar eller gå i kyrkan gick byborna till fots. De nötte långsamt fram ett nätverk av stigar genom landskapet, i sicksack upp över åsryggarna och ner i nästa dal.

Så ofta de kan nöter Färöarnas nyfrälsta vandrare vidare på de urgamla stigarna. Gudrun Eysterli∂ är en av dem. Hon förklarar att det är ganska nyligen som färöingarna börjat ge sig upp på fjället för nöjes skull. Förr var vandringen ett trist slit, nödvändigt för att klara uppehället. Med det nyväckta intresset kommer de gamla stigarna till heders.

Att lyssna på Gudrun ger en känsla av att hon återupptäckt sitt land. Hon visar en alldeles färsk guidebok som några av hennes kompisar ställt samman, där drygt 20 leder finns utförligt beskrivna med kartor och fina bilder. Den täcker allt från strövtåg i gröna dalar till balansgång på klippkanter.

Färöarna är både pyttelitet och storslaget. 15 minuter i bil från huvudstaden Torshavn och någon timmes vandring – sedan är du ensam i världen, mitt i ett sagolandskap i grönt och blått. På 24 timmar visar Gudrun Eysterli∂ några av sina favorit-ställen. Det kan låta kort som en blinkning, men Färöarna är litet och vi kommer att hinna smaka på det mesta. 

URGAMLA VANDRINGSSTIGAR
Denna junimorgon har hon valt en tur som ska ta oss ut till den sydvästra kusten på Streymoy, den största av Färöarnas 18 öar, och vi ska följa kusten söderut mot den lilla byn Nor∂radalur. Längs stigen ska vi kunna blicka ut i havet mot de mindre öarna Koltur och Hestur.

Det är klar himmel i väster när vi kliver ur bilen. Några toviga får möter oss på stigen ut mot klippkanten, men vi hinner inte mer än någon halvkilometer förrän täta moln smiter runt utsidan av bergskammen som skär ner mot havet. Tio sekunder senare är vi omslutna av mjölkvit dimma. Det går inte att fortsätta så vi får vackert försöka ta oss tillbaka, vilket är löjligt svårt med tanke på hur kort bit vi tagit oss.
– Det är så här det är på Färöarna. Det kan vara fint väder där du står och oväder alldeles över krönet. Jag förklarar för alla som kommer hit att de måste ha era tänkbara turer planerade om det visar sig att vädret slår om, säger Gudrun Eysterli∂.

Åter vid bilen är håret blött som efter ett skyfall och Gudrun kollar sin väderapp för att pricka ett annat ställe som kanske kan bjuda på klart väder. Det nns massor av alternativ. 

Gudrun förklarar att vandring på Färöarna så gott som alltid handlar om dagsturer. Dels är avstånden korta och dels finns det ingen tradition av att tälta eftersom all mark egentligen är privat. Det finns inte heller någon allemansrätt. Urminnes hävd ger de boende rätt att använda stigarna, eftersom det varit det enda sättet att ta sig från by till by.

Det ökade trycket från naturfrälsta turister innebär ibland lite tjafs med markägare som undrar vad som pågår, men det leder sällan till större kontroverser och några konkreta planer på nya lagar och regler finns inte.

 

Gudrun Eysterlid har varit uppe på 250 av öarnas 340 bergstoppar.

BOK, APP OCH WEBBSIDA
För Gudrun Eysterli∂ vaknade lusten att vandra när hon och några kompisar lyssnade på ett föredrag av en klättrare från Nya Zeeland på besök i huvudstaden Torshavn. De beslöt sig för att ta sig upp på Mont Blanc, och äventyret i Frankrike gav mersmak.

Gudrun insåg så småningom hur mycket deras eget fantastiska land hade att erbjuda. Det blev startskottet för en löst sammanhållen men tämligen aktiv grupp vandringsentusiaster som ofta ger sig ut i olika konstellationer. Kontakt håller de genom sociala medier, och de spikar oftast mötesplats och vandringsled samma morgon beroende på väder.

Utöver guideboken har gruppen skapat webbsidan hiking.fo till hjälp för likasinnade, och en av Gudruns bekanta har byggt en app med en massa användbara funktioner för att ha koll på väder och samordna gruppturer.

Vi bestämmer oss för att åka norrut på Streymoy. I den nordligaste viken ligger byn Tjørnuvik. De 54 invånarna får inte många soltimmar, för bergen reser sig brant i både öster och väster och byn ligger djupt ner i en klyfta. Gudrun föreslår en stig som leder brant upp efter den västra sluttningen. Benen svider och hårfästet fuktas. Det känns skönt när vi kommer upp så pass att vi får se och känna förmiddagssolen.

I öster sticker topparna upp på öarna Eysturoy och Kalsoy. Eysturoys klippväggar stupar brant ner i havet. Vågorna har holkat ur stenen och skapat grottor som fungerar som skydd och gömsle för sälarna, och lockar kajakpaddlare när vädret tillåter.

Vi tar oss upp för branten som om vi gick på bakhala skidor; kängorna vill inte fästa när gräset är kort och blött av dagg. Fåren håller slänterna ansade som på en golfbana. Det nns inga rovdjur som hotar; det enda vilda däggdjuret här är haren.

Vid en av de många små strilande bäckarna som löper ner för branten stannar vi och dricker. En liten lila orkidé växer här och nere i dalen syns gula äckar av kabbeleka, annars är det grönt gräs så långt ögat når.

Väl uppe på den högsta platån möter en välkomstkommitté bestående av uppretade labbar som snabbt blir mer och mer närgångna. Strax ser vi ett rede med tre ägg på backen. Vi rundar fågelboet och tar oss längst ut på den kilformade spetsen. Havet ligger oändligt framför oss och på den västra sidan stupar det brant ner till nästa dalgång, där fåren syns som små prickar i botten. 

 

Här är det dagsturer som gäller. Det är inga långa avstånd och på Färöarna finns ingen allemansrätt eller tradition att tälta uppe på fjället.

 

VANDRA PÅ FÄRÖARNA

Den lilla ögruppen ligger norr om Brittiska öarna och tillhör Danmark, men har visst självstyre och egen flagga. På de totalt 18 öarna bor sammanlagt 50 000 personer.

Resa hit: Flyg med SAS eller Atlantic Airways, via Köpenhamn, till Vágar flygplats på Färöarna. Ett alternativ är Smyril Lines bilfärja från Hirtshals i norra Danmark.

Boende: På visitfaroeislands.com hittar du bland mycket annat bra tips på boende. För lägenhet/stuga finns många alternativ på Airbnb, Home-Away etcetera.

Mer info: På hiking.fo finns information om vandringsleder. Det är enkelt att söka efter plats, längd och svårighetsgrad. 

 

GUDRUNS BÄSTA DAGSTURER

1. Nesvík till Saksun

En ganska lättvandrad sträcka från östra sidan av Streymoy till den västra. Fortsätt ner till den fantastiska lagunen med sand- strand ner i Saksun. Cirka 13 kilometer.

2. Leitisvatn till Bøsdalafossur

En lätt vandring som även barn klarar av. Leden går längs Färöarnas största sjö på ön Vágar, till vattenfallet Bøsdalafossur. Fika på de branta klipporna vid fallet (ingen plats för de minsta barnen, dock!). 5–10 kilometer beroende på vägval.

3. Vandra med guide på Kalsoy

En av de sex nordliga öarna är den lång- smala Kalsoy. Här är det brant och svårt att hitta rätt, men vandringen uppe på bergskammarna är mycket fin. Undvik olyckor och vandra med någon av de guider som finns att hitta på hiking.fo. Din guide kan justera rutten efter dagens väder. 

 

SE MER AV FÄRÖARNA

1. Skåda fåglar på Mykines

Det är färja (eller helikopter) som gäller för den som vill skåda fåglar på den västli- gaste ön Mykines. Här finns häckande lun- nefågel, sulor, tretåig mås, alkor och andra sjöfåglar. På hedarna finns bland annat småspov och strandskata. Vandra från Mykines by och ut mot Mykineshólmur.

2. Fiska lax och öring

Under hela året är de möjligt att fiska öring både längs kusten och i många av sjöarna på Färöarna. I några av sjöarna sköter den lokala sportfiskeklubben fis- kevården – där krävs fiskekort. I augusti till september är laxfisket som bäst – då kommer laxen in i vikarna och söker sig till bäckmynningar inför leken.

3. Lyxa till det sista kvällen

Restaurang Koks var först på Färöarna med en stjärna i Guide Michelin. Köket lyfter lokala specialiteter, som sjöborre och fermenterat lamm, och anpassar me- nyn efter årstiden. Tänk på att boka veck- or i förväg. Koks flyttar under 2018 till nya lokaler i byn Leynavatn. Mer info: koks.fo. 

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!