Redan 2013 inledde WWF, Länsstyrelsen och de sex kommunerna kring Vindelälven ett samarbete. Syftet var att skydda naturen och på samma gång utveckla älvdalens företag i en hållbar riktning, så att både människor och natur blir vinnare.
– Genom allt det arbete som de som bor i området och andra engagerade lägger ner på detta har vi nu säkrat att Vindelälven-Juhtatdahka kommer vara ett landskap för hållbar utveckling även framöver, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Målet för samarbetet var att skapa ett nordligt biosfärsområde med en fritt strömmande älv och både svensk och samisk kultur under namnet Vindelälven-Juhtatdahka. Juhtatdahka är samiska och betyder ”flyttled”. Beslutet att utnämna området till ett så kallat biosfärområde fattades vid Unescos sammanträde i Paris redan i juni.
Ett biosfärområde har tre huvudsyften:
1. Att utveckla samhället på ett långt och hållbart sätt.
2. Att bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap.
3. Att stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning.
I Sverige, som nu har totalt sju biosfärsområden, är biosfärsområdena ett komplement till kultur- och naturreservat, nationalparker och andra utpekanden av områden med höga natur- och kulturvärden.
WWF har finansierat och genomfört många naturvårdsprojekt kring Vindelälven tidigare, allt ifrån artprojekt för att rädda fjällräv och berglärka till samarbetsprojekt med samebyar och deras hästar och renar. Det stora landsbygdsprojektet ”Vindelälvens naturbetesmarker” är andra exempel på storskaliga insatser, vars resultat även i dag syns längs älven.
– För oss som jobbat med detta är det extra roligt i dag. Jag är så imponerad av allt det arbete som lagts ned och för att fokus hela tiden varit en hållbar framtid för området, säger Ola Jennersten, expert biologisk mångfald WWF och organisationens kontaktperson i Vindelälvsprojektet.