Stekhett att bada kallt
ILLUSTRATION: PIA KOSKELA

Stekhett att bada kallt

Att hacka upp en vak och hoppa i är inte något nytt påfund – men på senare år har det utvecklats till ett folknöje. Utemagasinet tar pulsen på 2000-talets vinterbadare.

TEXT: SARA MARTINSSON, ILLUSTRATION: PIA KOSKELA

Kylan ligger som ett rykande täcke över vattenytan. Vinden är stilla men det biter ändå rejält i ansiktet. Man drar upp kragen på jackan ännu lite högre över näsan. Känner andetaget mot tyget, som blir varmt och fuktigt. Världen är en gigantisk frysbox. Så kommer de plötsligt där. På bryggan. En efter en, klädda i shorts och baddräkter. Den ena efter den andra går mot stegen – och kliver rätt i vattnet! Vissa lugnt och stillsamt, en kroppsdel i taget, andra via snabbt och dödsföraktande ljushopp. Till och med den som bara tittar på kan förnimma den chockartade känslan av iskallt vatten som möter varm hud. Vem vill frivilligt ta ett dopp så här års?

3 000 NYA VINTERBADARE

Väldigt många, faktiskt. På senare år har allt fler upptäckt tjusningen med vinterbad. Nyfrälsta badare samlas vid kylslagna havsstränder och sjö-bryggor; de har med sig kaffe i termos och hackar vid behov upp vakar i isen för att komma till. Många gör det i skymundan, med de allra närmaste, medan andra flashar sitt badmod i sociala medier – och på så vis inspirerar ännu fler att prova.

Fenomenet i sig är inte nytt, men det som tidigare varit en angelägenhet för de mest frälsta har snabbt utvecklats till ett trendigt folknöje. För unga och gamla, från norr till söder.

– Från att vi för dryga tio år sedan inte visste om några vakar alls här i trakten känner vi i dag till minst tio. Vi räknar med att vi i våra aktiviteter sammanlagt fått 3 000 personer att prova vinterbad, säger Jarkko Enqvist i Skellefteå.

Han är en av entusiasterna i föreningen Mörkrets och kylans glada vänner, som sedan 2009 bland annat spridit budskapet om vinterbadets många hälsobringande effekter. Jarkko själv är uppvuxen i Finland, där kalla bad har en självklar plats, inte minst i bastukulturen. Vid familjens sommarstuga fanns alltid en vak och Jarkkos mamma badade flera gånger i veckan. I Sverige noterade han att traditionen inte alls var lika stark. Att starta en förening blev ett sätt att uppmärksamma Skellefteåborna på mörkrets och kylans unika kvaliteter, och vinterbadets livsförbättrande potential.

– Vi brukar säga "ge oss 10 till 15 sekunder av ditt liv", säger Jarkko. Det är så lång tid som det tar för den första panikkänslan i kroppen att lägga sig. När chocken ebbat ut kommer du att få ett dopaminrus som ger dig en känsla av välbehag.

Jag har läst någonstans att ett 10 till 15 sekunders kallbad motsvarar 20 minuters löpning, just när det kommer till hur mycket belöningshormoner som produceras i kroppen. Stannar du i ännu längre blir det som ett maraton – jag brukar kalla vinterbad för "latmansmaraton".

ETT SPONTANT PREMIÄRDOPP

130 mil söderut pratar Helena Kubicek Boye om samma lyckorus. När Jarkko och hans fru vandrar 20 minuter genom snöklädd skog för att komma fram till sin vak, går hon bara några hundra meter från hemmet för att komma till sin havsbrygga i Malmö. Omgivningarna kunde inte vara mer olika men känslan är densamma.

– För mig började det som en spontan grej, efter en löprunda i september för tre år sedan, berättar Helena.

– Det kändes så härligt att jag kunde bada fastän det var höst. Så jag fortsatte varje vecka, hela vintern. Till slut blev badet något jag längtade efter. Jag kände mig stark och modig, även efteråt. Sedan jag  började vinterbada har min tillit till mig själv ökat enormt. I dag är det väldigt lite som jag känner att jag inte skulle kunna klara av.

I dag badar Helena ungefär två gånger i veckan. När hon gör det tar hon gärna god tid på sig, på helgen tar hon med sig kaffe och ser till att verkligen njuta av stunden.

I Malmö är hon inte ensam om att fortsätta badandet även efter högsäsongen. I staden finns Ribersborgs kallbadhus, Sveriges antagligen mest kända havsbad, byggt redan 1898. På den tiden var kallbad fortfarande ett stort och för många självklart nöje. De mest trendkänsliga svenskarna hade plockat upp rönen om vattnets potentiellt läkande kvaliteter från den europeiska kurbadstraditionen. Särskilt England var en viktig influens.

 

VI VILL LEVA HÄR OCH NU

Men idén om vattnets renande kraft var förstås inte ny, den hade funnits i mänsklighetens historia väldigt länge och tagit sig olika uttryck. Det kristna dopet är kanske det allra tydligaste exemplet på den starka symbolik som människor laddat vattnet med. Under 1700-talet växte dock, framför allt i England, en ny syn på hygien och hälsa fram – i vilken just vattnets roll ansågs viktig. Trenden blev stor i hela Europa, och under 1800-talet började kall-badhus byggas i stor omfattning även i Sverige.

Snart hade alla större städer ett eget. Men så kom 1900-talet, med badhus och friluftsbad med simbanor. Det kalla badets kvaliteter glömdes bort. Helena Kubicek Boye ser flera skäl till att det är först nu på 2000-talet som svenskarna återigen börjat upptäcka tjusningen med kyliga dopp.

– Jag tror att det på många sätt har att göra med övriga tendenser i samhället. När vi omger oss så mycket med teknik behöver vi en motvikt för att bryta oss loss, något som låter oss återknyta kontakten med naturen. Vandringstrenden är en sådan sak, vinterbadet kan vara en annan.

Hon ser också att anti-konsumtionstrenden spelar in, att aktiviteter som inte kräver en massa prylar eller kostar pengar fått ett uppsving.

– Vi känner ett sug efter mer lokala upplevelser, som låter oss ta vara på det vi redan har. En tredje orsak tror jag kan vara att vi känner ett behov av att hitta nöjet i vardagen. Vi vill inte gå och längta hela året efter tre veckors semester i Thailand. Vi vill leva här och nu.

SOM ISKALL MINDFULNESS

I sin nya bok "Wild swimming – bada för livet" undersöker Helena drivkrafterna bakom både sitt eget och andras badande. Att där finns en mängd positiva effekter, både fysiska och mentala, är hon övertygad om. Till yrket är hon psykolog. Hon rekommenderar ofta patienter att vara mer i naturen, kanske också prova att bada. Helena ser många likheter mellan upplevelsen hon får av kalla bad och det som brukar kallas för mindfulness.

– Där finns klara paralleller mellan känslan att gå in i ett sådant totalt överlevnadsläge som man gör när man badar kallt, och ett meditativt tillstånd. Jag kan praktisera mindfulness när jag simmar, känna hur vattnet bär mig, hur det känns mot huden, notera obehag och reaktioner utan att agera på dem. Det är precis samma sak som händer när en person med stark ångest provar att bara sitta kvar i känslan, andas och inte stressa upp sig. Så småningom kommer ångesten att avta.

Helena beskriver hur hon brukar räkna andetagen när hon kliver i det kalla vattnet. Att stanna kvar i tio djupa andetag kan kännas som en kamp. Det beror på att hennes kropp just då befinner sig i köldchock.

I det läget är det extra viktigt att kontrollera andningen, förklarar Henrik Toresson, överlevnadsinstruktör vid Huttra Survival Training.

– Det första som händer när man hamnar i kallt vatten är att andningstakten ökar väldigt mycket. Råkar man få ansiktet under ytan och andas in samtidigt riskerar man faktiskt att drunkna. Vissa personer hyperventilerar väldigt länge, vilket leder till att koldioxidbalansen i kroppen vädras ut och jonbalansen blir helt annorlunda. Då finns en risk att man svimmar. Men för de flesta går den här hyperventileringen över på ungefär en minut, eller ännu kortare.

PIGG, GLAD OCH AVSTRESSAD

Efter att den första chocken lagt sig kommer kroppen att gå in i ett överlevnadsläge där den försöker skydda de mest vitala delarna, förklarar Henrik. Blodkärlen drar ihop sig i armarna och i benen, för att blodet ska stanna kvar inne i bålen. Detta leder till att blodtrycket ökar och att pulsen stiger.

– Det blir helt enkelt ett stresspåslag i kroppen. Har man redan högt blodtryck eller svagt hjärta bör man vara försiktig med att bada kallt och konsultera läkare på förhand. Det har hänt att vinterbadare drabbats av hjärtstillestånd.

Ett typiskt vinterbad pågår dock sällan så länge att det skulle kunna innebära någon verklig fara enbart på grund av att vattnet är så kallt. En normalstor man skulle behövas vistas upp emot en timme i engradigt vatten för att badet skulle innebära risk att dö av nedkylning, berättar Henrik Toresson, ochkonstaterar att det finns en del vetenskapligt stöd för att kalla dopp kan ha positiva effekter på hälsan.

– Man har bland annat gjort studier med både vana vinterbadare och nybörjare som fått svara på frågor i början av vintersäsongen och efter. En klar majoritet av de svarande upplever att de blir piggare, gladare och mindre stressade om de badar kontinuerligt. Enstaka bad i kallt vatten verkar dock inte ha någon större effekt på hälsan, utan det krävs att man badar många gånger.

Om man har konstant högt blodtryck ska mansom sagt vara försiktig, betonar han.

– Men man har sett att personer med tillfälligt höjt blodtryck, till exempel på grund av stress, fått positiva effekter över tid av vinterbad. Även reumatiker har uppgett att deras symptom lindras av vinterbad.

 

"JAG KOMMER ATT DÖ!"

Helena Kubicek Boye redogör för dessa, och fler, möjliga hälsofördelar med det kalla badet i sin bok. En sak som hon särskilt poängterar har mindre med själva badet att göra, mer med platsen där aktiviteten äger rum.

– De personer som jag särskilt vill uppmuntra till att prova kallbad är folk som lever ett aktivt liv och som på grund av detta kan uppleva stress. Vi är många som behöver hitta metoder för att balansera vardagen, ta mer hand om oss själva. Att stanna upp och få kontakt med naturen, så som man får genom att bada utomhus, kan vara ett bra sätt.

Hon påpekar att många studier visat att blodtrycket sänks och pulsen går ner när vi vistas i naturen, och att badet kan ses som en del i helheten.

– För mig är hälften av upplevelsen av badet att jag verkligen får gå in i naturen när jag badar. På riktigt få känna naturen mot min kropp.

Helena tror att fler studier kommer att påvisa vinterbadets hälsofrämjande effekter framöver. Själv har hon inte varit förkyld en enda gång sedan hon började vinterbada för tre år sedan. Hon mår bättre, känner sig starkare och modigare, säger hon.

Jarkko Enqvist hör liknande positiva omdömen från dem han möter när han arrangerar provbad eller själv är ute och doppar sig hemma i Skellefteå. Ruset av lyckohormoner håller i sig i flera timmar efteråt, säger han.

När man lyssnar på redan frälsta vinterbadare är det svårt att inte själv bli nyfiken. Men trots deras övertygande argumentation är många av oss tveksamma inför att ta steget – det är ju så förbaskat kallt!

– Alla som inte har provat är jätterädda, säger Jarkko Engqvist – "Jag kommer att dö!" tänker de. Men så är det ju absolut inte. Det är bara chocken, en upplevelse som alla får. Klarar du att basta klarar du att bada kallt.

EN STUND FÖR SIG SJÄLV

För att få folk att känna sig tryggare är man i föreningen Mörkrets och kylans vänner noga med att prata om vad som kommer att hända, både under själva badet och efteråt. Den här introduktionen hålls ofta ute i kylan, där nybörjarna får röra på sig, hålla blodcirkulationen igång och först därefter gå i vattnet.

– Det blir en tvekamp mellan knoppen och kroppen, säger Jarkko Engqvist. Knoppen har bestämt sig för att bada, medan kroppen säger nej. Det handlar om att ta ledarskap över sig själv. Att låta knoppen behärska kroppen, som naturligtvis bara vill fly.

Den som anser sig ha särskilt god självkontroll kan överväga att ta badet till nästa nivå: tävling. I februari hålls för åttonde året i rad Skandinaviska Mästerskapen i vintersim i Skellefteå. Jarkko och hans förening är värdar för evenemanget, som inte bara innehåller rena simdistanser.

– Vi har även en poesitävling, berättar han. Den som skriver den bästa dikten får läsa upp den för publiken – stående i en vak!

Mer talande än så för vad vinterbadet representerar för de redan frälsta, kan nog ett arrangemang inte bli. Föreningen av kroppen och själen, det iskalla vattnet och dikten, står för en djup upplevelse – något som skapar ett värde bortom bara själva grejen att bli kall och blöt. Kanske är det precis detta vi alla behöver, i vår jäktade samtid?

Jarkko Enqvist är fullkomligt övertygad om att så är fallet.

– Att bada kallt är så avstressande. Jag kan garantera att när du är i en isvak så tänker du inte på August Strindbergs påverkan på senare svensk litteratur. Du är helt fokuserad på ditt eget välbefinnande. Det blir en stund för dig själv. 

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!