7 tips inför fjällturen
KOLLA VÄDRET! Ta del av lokala väderprognoser på smhi.se/vader/ fjall/fjallvader eller via radio, inför och gärna under turen. Låt alltid vädret styra.

7 tips inför fjällturen

Hör du till dem med fjällsug, men utan särskilt mycket erfarenhet? Vårt bästa tips är att ta hjälp av dem som trampat stigarna före dig. Här kommer Uteläsarnas bästa tips för en bättre, säkrare och mysigare fjälltur. Detta är 7 av 16 tips som finns i Utemagasinet nr 9. Finns i butik nu för den som vill läsa mer!

SAMMANSTÄLLT AV: UTEREDAKTIONEN

1. LÄS PÅ OM FJÄLL!

"Det såg ju så trevligt ut på Instagram", gnällde en blöt och missnöjd fjällbesökare i en av kvällstidningarna i sommar. Hur utbredd denna Instagram-research är kan vi inte riktigt veta, men många som arbetar med fjällturism vittnar om att besökare kommer allt mer oförberedda, felutrustade och med skev uppfattning om fjällverkligheten. Fjällen skiljer sig från andra miljöer på många sätt. Även om du är van vid mer låglänt friluftsliv, eller är en jäkel på maraton, behöver du skaffa dig grundläggande fjällkoll innan du ger dig iväg. Stora lokala höjdskillnader och andra variationer i terrängen gör det svårt att spå vindar, nederbörd och temperaturer – på en sommartur kan du möta alla årstider och väder. Ofta är det dessutom långt till närmaste civilisation, så även en liten miss i packningen eller planen kan få stora konsekvenser.
En Uteläsare rekommenderar kom-igång-boken Vandra i fjällen av Staffan Ekholm (Calazo). Bra och bred information om fjällvandring finns också på fjallsakerhetsradet.se, svenskaturistforeningen.se och friluftsframjandet.se. 

 

2. GÅ MED NÅGON ERFAREN

Känner du någon med erfarenhet av fjällvandring? Perfekt! Fråga om ni kan göra en tur tillsammans, så kan du "gå lärling" och samla erfarenhet. Är inte det möjligt kanske du kan intervjua din bekant om val av destination, rutt, utrustning, väder och allt annat du funderar på? Ett alternativ är att bolla frågor i olika vandringsgrupper på Facebook – tänk dock på att svaren kan spreta, och att det till syvende och sist är du som behöver ta besluten. Här vill vi också nämna möjligheten att boka en guidad tur – det kan kännas tryggt, och ge upplevelsen en extra dimension. Passa också på att rådfråga guiden om fjäll och vandring överlag. 

 

3. LÄR DIG KARTA & KOMPASS

Har du valt en välmarkerad och inte alltför tuff led för din första fjälltur? Klokt. Men det betyder inte att du kan skippa karta och kompass. Blir det dimma eller regnväder kan även tydligt utmärkta leder bli svåra att följa – och dessutom är det kul att veta vilka toppar som syns i fjärran och var det kan vara fint att ta rast. Men mobilen då, räcker det inte med en bra kart-app? Det kan det göra, om täckningen är bra och batteriet inte laddar ur. Men för säkerhets skull bör du alltid ha med dig en tryckt karta i fjällen, i skala 1:50 000 (välj gärna vattentåligt material, så slipper du plasta in kartan). Den bör inte vara mer än ett par år gammal eftersom leder dras om, vindskydd tillkommer, broar rivs och så vidare.

Många orienteringsklubbar har kurser i hantering av karta och kompass, gå gärna en sådan. Alternativt sök på Youtube efter instruktionsfilmer och ge dig ut och öva i närområdet.

Om du laddar ner Fjällsäkerhetsappen – som är bra av flera skäl vi ska återkomma till – ingår lantmäteriets fjällkartor i digital form. Det finns idag också bra och smidiga GPS:er med fina kartor, till exempel Garmin Inreach Mini som vi testade i våras i Utemagasinet. 

 

4. VÄLJ TID & PLATS

Att vandra Jämtlandstriangeln, norra Kungsleden eller bestiga Kebnekaise i juli kan betyda trängsel på fjällstationer och i stugor samt kö-bildning längs lederna. Om du istället kan gå senare, när de flesta börjat jobba efter semestern, är oddsen bättre för en harmonisk fjällupplevelse. STF har en besökskalender där du kan se hur trycket ser ut på olika fjälldestinationer under året, kolla den innan du gör ditt val: svenskaturistforeningen. se/aktiviteter/vandring/ besokskalender

Fördelen med ovan nämnda leder är att de är tydligt utmärkta och beskrivna, samt anpassade för ett högt besökstryck. När du har samlat på dig mer erfarenhet kan det vara spännande att gå oledat, eller i mer ensliga fjälltrakter – men håll dig på mattan så här i början. Som rimliga alternativ till de mest kända folklederna föreslår Uteläsarna istället Vålådalsfyrkanten, Grövelsjöfjällen och Padjelanta-leden. 


5. KORTA DINA ETAPPER

För många svenskar är fjällvandring lika med förflyttning från A till B (eller möjligen tillbaka till A) med dagsetapper på 15–20 kilometer. Men snöa inte in på detta, det finns en rad alternativ. En Ute-läsare tipsar om att korta sina etapper och slå läger redan tidigt på eftermiddagen – för att sedan ta en lätt kvällstur med bara det nödvändiga i en liten ryggsäck, eller den stora ryggsäckens topplock. Kanske upp på en höjd i närheten? Med det upplägget slipper du stressa och skonar dessutom knän och annat.

Att utgå från ett basläger och göra dagsturer är ett annat alternativ, som är särskilt bra om du vandrar med barn eller ett större gäng. Destinationsbolagen kan tipsa om bra ställen i respektive fjälltrakter som lämpar sig för basläger-vandring med eget tält. Än smidigare blir det att bo på en och samma fjällstation och göra dagsturer, med eller utan guide. 

6. HYR BRA PRYLAR

Idag kan du köpa tält, sovsäckar, kängor och annan friluftsutrustning lite överallt – men de enklaste produkterna håller sällan för fjället. Ett smartare drag än att köpa ett tok-billigt tält som det regnar in i, är att hyra ett kvalitetstält för den period du behöver det. Prisvärt och miljövänligt. Du kan till exempel vända dig till:

outdoorbuddies.se (har i princip allt, från kända varumärken)

naturkompaniet.se (tält och ryggsäckar från Fjällräven)

hygglo.se (som Blocket, men du hyr istället för köper)

fritidsbanken.se (samlar in prylar som inte används och lånar ut gratis)

Att låna prylar i bekantsskapskretsen är förstås också bra – så länge du ser till att det du lånar verkligen passar dig. För trånga kängor eller för tung ryggsäck kommer inte att göra dig lycklig på fjällturen.

Oavsett hur du får fatt i din utrustning, behöver du kontrollera att allt är helt och fungerar innan du ger dig iväg. Prova köket, räkna tältpinnarna, kolla så att skaljackan är vattentät och så vidare. Ta aldrig med dig utrustning som du inte kan hantera. 


7. TA HAND OM FÖTTERNA

De flesta av kroppens delar är förstås inblandade vid en fjällvandring, men fötterna har en särställning. Gulla med dem i god tid innan du ska ge dig iväg, genom att smörja in dem varje kväll och fila dem en gång i veckan.

Vilka skor som är bäst att vandra i? Många Ute-läsare föredrar halvhöga kängor i fjällen, medan andra går i förstärkta löparskor. Det kan vara en smaksak, men betänk att kängor är klart säkrast om du ska bära en tung ryggsäck och/eller gå i stenig terräng. Nylonstrumpa + ullstrumpa är en populär kombination på fjällvandring, tunn + tjockare ullstrumpa en annan. En läsare tipsar om sealskinz-strumpor, som är vatten-och vindtäta men ändå ventilerar ut fukt. De har blivit populära att använda i kombination med lättare vandringsskor på turer med lättare packning. Ett genomgående tips, oavsett om du föredrar kängor eller lättare skor, är att gå in dem ordentligt i förväg. Är skorna inte sköna och välsittande spelar det ingen roll hur funktionella de är. Gå in dem uppför och utför, det är då risken för skavsår är som störst, och ha gärna ryggsäcken på. 

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!