Så hittar du rätt underställ
FOTO: ANETTE ANDERSSON

Så hittar du rätt underställ

Mjuk merinoull, len silke och fluffig fleece. Olika fibrer och vävtekniker ger underställ med olika funktion och känsla. Här är 7 saker att tänka på inför ett köp.

AV: ERIKA ENEQUIST OCH LENA HEDMAN

Idag finns underställ i såväl natur- som syntetmaterial, ibland både och i samma plagg. Fibrernas egenskaper avgör (tillsammans med sticktekniken och designen) hur varma plaggen är, hur snabbt de torkar och hur mycket plats de tar i ryggsäcken.

Ull brukar med rätta kallas för naturens eget super-material. Dess fibrer värmer även när de är fuktiga och ullens självrenande egenskaper gör att plaggen inte luktar illa av svett. Ofta räcker det att vädra plaggen efter användning – perfekt på långtur.

Ull värmer mest av alla material men är känsligt för slitage, speciellt i tunna kvaliteter. Merinoullens krusiga fibrer är mjukast och få människor upplever att den kliar. Det finns också underställ i exceptionellt fin ull från alpackor, jakar och andra djur som lever i väderutsatta miljöer.

Merinoull kan behandlas med så kallad superwash för att bli extra mjuk och inte krympa så lätt. Detta anges sällan på plagget, men idag är många ullplagg behandlade på detta sätt. För att ullmaterial ska hålla bättre för tvättar och slitage blandas många med syntet. 

Ett annat av naturens supermaterial är silke, som delar flera goda egenskaper med ullen. Fibrerna är ihåliga och ser till att de tunna silkesplaggen kan värma samtidigt som de transporterar fukt från kroppen. Materialet ger en sval känsla och silkesplagg behöver förstärkas med ett andra lager i kyligt väder. De luktar inte svett efter användning och gör sig därmed bra på långtur och resor. Silkesunderställ är perfekt för dig som är naturligt varm och/eller känslig mot ull.  En gemensam fördel med rena ull- och silkesplagg är att de kan komposteras.

SKOGSBASERADE FIBRER

Från naturen kommer också råvaran till regenatfibrer eller lyocell som tillverkas av eukalyptus, bok eller gran. Materialet är mjukt och skönt mot huden, har fukttransporterande egenskaper, är starkt och relativt billigt att producera. 

Framställningen av lyocell är en modern process som är cirkulär, svavelfri och där 99 procent av kemikalierna återanvänds. Annan viskostillverkning kan vara miljömässigt dålig då farliga kemikalier används och släpps ut. 

Trots att dessa skogsbaserade fibrer är konstgjorda bryts de ner om de hamnar i naturen. Det gäller dock inte om en större andel syntetfiber blandats i, vilket görs för ökad elasticitet och slitstyrka. Fibrerna kan också blandas med ull för ökad värme.

Syntetfibrer är en petroleumprodukt som tillverkas av olja. I bästa fall av återvunna fiskenät.

Syntetmaterialens fördelar är att de inte binder vatten, är snabbtorkande, slitstarka och billiga. Nackdelen är att alla syntetplagg släpper ifrån sig mikroplaster, som hamnar i reningsverkens slam – som i sin tur kan spridas som gödsel på våra åkrar. Köp en tvättpåse för syntetplagg och dammsug bort mikroplasterna som fastnar där efter tvätt. De första fyra tvättarna genererar mest mikroplaster.

Syntetvävar har också avigsidan att de luktar illa när du har svettas i plaggen – lukt som kan hänga kvar efter tvätt. För att kringgå detta används ibland antibakteriella behandlingar. Tyvärr finns inga miljövänliga sådana, och de silversalter och annat som används kontaminerar vår närmiljö.

SNYGGA OCH VÄLSKURNA

Tygerna stickas med olika tekniker för exempelvis elasticitet, värmeförmåga och ventilation. Ibland i tuber för att minimera antalet skavande sömmar.

Jacquardstickat betyder att trikån är stickad med två färger. Det lockar ögat och gör kanske att plaggen känns roligare att använda på fjällstationen eller hemmavid.

Som ofta handlar det om att hitta de egenskaper just du prioriterar i ett och samma underställ. Dels när det gäller miljömässiga brer och tillverkningsprocesser – dels personliga preferenser som design, passform, värmeförmåga, ventilation, tvättråd och känsla.

Checklista inför köp

1. Prova plaggen noga

Passformen ska vara hyfsat tajt för att fukttransporten ska fungera. Böj dig framåt, sträck upp och fram armarna, sitt på huk för att bedöma plaggens följsamhet.

2.Tjocklek efter preferens

Ska du välja ett flortunt eller ett tjockt och värmande underställ? Utgå från dina egna preferenser, om du brukar frysa eller bli varm som en kamin. Tänk också på att tunna underställ kan bäras i lager på lager och då ge samma effekt som ett tjockt.

3. Välj miljövänligt

Spana efter märkning med GOTS, Svanen, Bra miljöval och EU-blomman. Dessa innefattar hela produktionen, inklusive färgning. Oekotex och Bluesign är också bra, men då ingår inte alla led i plaggets liv. Välj varumärken som är transparanta i sitt hållbarhetsarbete.

4. Syna synteterna

Undvik helst syntetmaterial som polyester och polyamid, det är oljebaserade plastprodukter som släpper ifrån sig miljöstörande mikroplaster. Välj då hellre återvunna syntetmaterial, från till exempel fiskenät eller petflaskor.

5. Se upp för silver

Välj bort antiluktbehandlade syntetmaterial. Tester gjorda av Svenskt Vatten visar att sportkläder i syntetmaterial som antiluktbehandlats läcker 72 procent (medianvärde) av det verksamma silvret i de första tio tvättarna. Silver är ett miljögift som bidrar till antibiotikaresistens.

6. Granska detaljerna

Rund hals, polo med dragkedja eller v-hals? Kort tröja eller längre modell? Muddar med tumhål? Fickor? Huva? Det som i butiken kan upplevas som små detaljer, kan göra stor skillnad ute på tur.

7. Mjuka alternativ

Tycker du att ull sticks? Idag finns riktigt snäll merino, men andra alternativ för känsliga är blandmaterial, silke eller någon lyocell-variant.

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!