Så impregnerar du dina skalplagg

Det blåser hårt och regnar. Du huttrar. Efter fyra timmars turande längs ledkryssen är skalplaggen blytunga, smetar sig mot armar och ben och leder kroppsvärmen rätt ut i luften. Det är en sur läxa att råka på skitväder när impregneringen slutat fungera. Yttertyget suger upp vatten, vilket inte bara blir obekvämt utan också hindrar plaggets andning. Det är dags för en tvätt – och kanske en återimpregnering. Men vilken produkt gör jobbet?

Impregneringar för hemmabruk är svåra att bedöma utifrån vad som står på flaskan i butiken. Producenterna behöver inte redovisa innehållet, men talar gärna om vilka kemikalier produkten inte innehåller. Myndigheter och konsumentföreningar är idag pålästa om vilka kemikalier som är sämst för miljön. Just nu pratas det mycket om fluorkarboner (PFAS), som är särskilt farliga för att de bryts ner extremt långsamt. Just den egenskapen har gjort dem så funktionella i impregneringar – de håller länge. När nu fluorkarbonerna sakta men säkert fasas ut, till förmån för mer miljövänliga alternativ, behöver skalplaggen du köper mer vård och omsorg. I praktiken betyder det fler tvättar och regelbunden återaktivering av impregneringen.

FÖRSTÅ SKALMATERIAL
Ett funktionellt skalmaterial är tätt från utsidan, samtidigt som det släpper ut din ångande svett från insidan. Det består av två till tre lager. Yttertyget brukar vara en stark väv i nylon eller polyester, ibland stretchig och ofta med bra rivstyrka. På yttertygets insida lamineras ett membran (Gore-tex, Event och Dermizax är några varumärken) som gör tyget vattentätt från utsidan och ser till att ånga släpps igenom från insidan. Det vi har nu är ett tvålagersmaterial. Ett trelagersmaterial har även ett fodertyg laminerat på insidan, som skyddar membranet och gör tyget starkare, tyngre och dyrare. I ett 2,5-lagerstyg är fodret applicerat på delar av insidan för att plagget ska väga mindre. Ett yttertyg kan också ha en vattentät beläggning på insidan, som sprejas på i fabriken. Ytterligare en variant av skalmaterial är ett mikroporöst tyg, med små håligheter som släpper igenom vattenånga men inte vattendroppar.

För att plaggets yttertyg ska stöta bort smuts och vatten görs redan i fabriken en grundimpregnering. När impregneringen inte fungerar som den ska, och ytan suger åt sig vatten, kan andningsförmågan försämras med uppåt 70 procent. Det kan upplevas som att ett skalplagg släpper in vatten, när det i själva verket är ytskiktet som täppts till så att kondens bildas och blöter ner insidan.

TVÄTT FÖRLÄNGER LIVET
Många är rädda att tvätt sliter på skalplagget, men det är precis tvärtom. En skaljacka behöver tvättas efter en eller ett par rejäla turer. Testa om impregneringen fortfarande fungerar genom att värma plagget. Suger ytan åt sig vatten? Då är det dags att återimpregnera. Både tvätt och återimpregnering förbättrar också tygets rivstyrka och gör det mer hållbart. En skaljackas impregnering är en känslig sak. Den har många fiender som smuts, svett, solskyddsmedel, matos, rök och hårvårdsprodukter. Rester av tvättmedel kan också förstöra – därför är flytande tvättmedel ett måste. Det finns speciella tvättmedel för skalplagg. Vanliga tvättmedel är gjorda för att leda in vatten i fibrerna och rengöra på djupet. Rester kan då stöta bort impregneringen och dra till sig vatten. Dosera tvättmedlet noggrant och undvik sköljmedel, blekmedel och mjukmedel. Vill du vara på den säkra sidan kan du alltid köra en extra sköljning. Det är superviktigt att alltid följa tvätt- och torkråden för varje plagg.

Vilka tyger kan då impregneras? Svaret är alla, bara du använder rätt typ av impregnering. En bomullsanorak ska ha en typ, ull och silke en annan, medan syntetplagg behöver en tredje. Detta kan Mats Johansson intyga, som är textilingenjör och lärare på textilhögskolan i Borås och har jobbat i branschen i 40 år.
– Det krävs olika kemi för olika fibrer, förklarar han. Den vattenavvisande delen av kemin kan vara densamma. Den aktiva delen av impregneringen har ett huvud och en svans, som ett grodyngel, där huvudet fastnar i tyget och svansen sköter vattenavstötningen.

När fluorkarboner ingår i huvudet sitter impregneringen som berget. Problemet är att svansen kan gå av, vilket försämrar funktionen – och om du då återimpregnerar med ett medel utan fluorkarboner kommer dess huvud inte att fästa i det gamla. Skalplagg med fluorkarbonfri grundimpregnering är alltså inte bara bättre för miljön, utan borgar också för enklare återimpregnering med dagens miljösnällare medel.

WASH-IN ELLER SPREJ?
Vår expert Mats Johansson reder också ut för-och nackdelarna med impregnering i wash-in- respektive sprejform. En fråga som ofta dyker upp är om wash-in täpper till tygets insida och förstör andningsförmågan. Det kan hända, enligt Mats, beroende på vilken typ av material som återimpregneras. Ett tyg med membran eller beläggning är vattenavstötande även på insidan. På en annan typ av skalmaterial ska fodret absorbera fukt och transportera det vidare till tygets utsida. Ett sådant tyg ska inte behandlas med wash-in.
– För att veta vilken typ din jacka är kan du droppa lite vatten på fodret och se om det sugs in eller rullar av. Om det sugs upp på insidan så är ju insidan en del av transporten av fukt och ånga. Om insidan då görs vattenavstötande tar du bort buffertfunktionen, säger han.

Fördelarna med sprej är att produkten bara hamnar på utsidan av plagget.
– Jag skulle nog vilja säga att sprej är bäst. Det finns dock risk för att du andas in det. Det negativa med wash-in är att många ämnen åker rätt ut i avloppet, eftersom skalmaterialen inte suger upp dem. Du köper dyra kemikalier och häller ut det mesta.

Det finns dock sätt att komma förbi problemen. Wash-in-behandlingen kan göras i hink eller balja, då behövs en mindre mängd medel och du kan lämna in resterna på en återvinningsstation. Sprejning kan göras utomhus för att minimera riskerna att andas in det. Ytan under plagget kan täckas.

VAX FÖR VARGAVINTER
Förutom wash-in- och sprej finns vax. Dessa används ofta på ytterplagg utan membran och beläggningar, som mjuka bomullsblandningar. Klossen stryks ut i ett jämnt lager på den tvättade och torra ytan. Sedan värms ytan med hårtork, vallajärn eller annan värmekälla tills vaxet smälter. Ju fler lager desto bättre avstötning av vatten och smuts. En fördel med vaximpregneringar är att de tål sträng vinterkyla. Detsamma gäller tyger i bomullsblandningar – de håller sig mjuka, medan vattentäta skalmaterial blir stela när temperaturen droppar ner mot 10–15 minusgrader. De experter vi pratat med förordar etablerade varumärken och gärna produkter som är miljömärkta. Försök också begränsa hur mycket av medlet som spolas ut i avloppet. 

Som alltid gäller det att utgå från dina egna behov och preferenser när du väljer produkt. Planerar du kyliga midvinterturer? Skippa prassliga skalplagg och smyg istället runt i dina nyvaxade bomull-syntetplagg. När vädret är mildare, kolla statusen på dina skalplaggs ytskikt innan du ger dig ut. Det är ett vattentätt råd. 

Så impregnerar du dina skalplagg
TVÄTTA MIG OFTA, ÅTERIMPREGNERA MIG IBLAND, BYT UT MIG SÅ SÄLLAN DU KAN. MVH, ditt skalplagg

IMPREGNERA MED WASH-IN
Wash-in-produkter fungerar på de flesta textilier som kan blötläggas – utom funktionsmaterial med innertyg som mekaniskt suger upp fukt för vidare transport genom tyget. Läs på förpackningen så du väljer rätt typ av wash-in till ditt material.
I TVÄTTMASKIN
Avlägsna rester av tvättmedel i tvättmaskinen. Kör gärna ett 90-gradigt program (passa på att köra lakan) för att rengöra maskinen från fettrester innan du tvättar och återimpregnerar skalplagg.
Plus: Impregneringen blir jämnt fördelad. Enkel hantering.
Minus: Impregneringen hamnar även på insidan av plagget, vilket kan försämra ”andningsförmågan” hos absorberande foder. Kemikalieresterna försvinner ut i avloppet.
I BALJA
Häll upp angiven mängd impregneringsmedel per liter ljummet vatten. Rör om så att medlet fördelas över hela plagget. Spara gärna vattnet och lämna in på återvinningsstation.
Plus: Du har kvar impregneringsmedlet och kan återvinna det.
Minus: Lite bökigare hantering än tvättmaskin. 

 

IMPREGNERA MED SPREJ
Sprejimpregnering fungerar på textilier på skor, skalkläder, parkas, dunplagg, vandringsbyxor, vindjackor, skidkläder, dynor med mera. Kan användas på skalplagg med absorberande foder, där wash-in är olämpligt. Andningsförmåga, färg och struktur bibehålls. Produkterna tål inte minusgrader.
GÖR SÅ HÄR
Välj en impregneringssprej utan fluorkarboner, gärna miljömärkt. Det nytvättade plagget läggs platt utomhus eller i välventilerat rum. Skaka flaskan. Spreja ett jämnt skikt från 15–20 centimeters håll. Torka bort eventuellt överflöd efter ett par minuter. Låt torka. 

IMPREGNERA MED VAX
Vaximpregnering används företrädesvis på ytterplagg utan membran och beläggningar, som mjuka bomullsblandningar. Du kan själv välja vilka delar av ett plagg du vill impregnera rejält, för att tyget ska stå emot väta och smuts, och behandla andra partier lättare för maxad andningsförmåga. Vax tål minusgrader.
GÖR SÅ HÄR
Vaxklossar används på torra textilier. Stryk på vaxet i ett jämnt skikt, värm med vallastrykjärn eller hårtork. Repetera tills du uppnår önskad effekt.