Oskar Knubbe: ”Jag vill göra hållbarhet begripligt”

Bara en liten promenad från huset i Kullavik så är han där, vid kajaken. Oskar Knubbe pekar ut mot Tistlarna, Vrångö, Styrsö – och lite längre norrut mot båttrafiken in i Göteborgs hamn. Det är här han brukar börja sin dag, med ett morgondopp eller en kajaktur. Gärna både och.

Det är inte svårt att se hur hans affärsidé, eller åtminstone dess namn, föddes just här bland klippor, blått hav och vindpinade enar. När Oskar startade butiken Vindpinad, som från början enbart fanns på nätet, saknade han ett koncept där konsumenten fick hjälp att göra hållbara val. I en djungel av varumärken som alla vill ha en image av att vara på miljöns sida, försöker han gå på djupet i sin efterforskning av allt från material och design till arbetsförhållanden. Och han började med friluftsbranschen.
– Inom friluftsbranschen har man redan kommit en bit på väg. Det finns många kunder som bryr sig om var produkterna kommer ifrån och hur de har tillverkats. Jag älskar också friluftsliv, men jag kommer inte från att ha sovit utomhus hälften av årets dagar. Jag kommer från ett annat håll, men det kan nog vara en fördel, säger han.

EN TYDLIG BRYGGA
Det där ”andra hållet” handlar om jobb på banker och revisionsbyråer, med undantag för några år inom rekrytering. Men idéer och funderingar har hela tiden funnits, en önskan att starta något eget.
– Samtidigt visste jag att det krävs så mycket för att få ett företag att fungera, och tycker man inte att det är tillräckligt roligt så orkar man inte ha den uthålligheten. Nu har jag kört utan lön i två år men tycker fortfarande att det är roligt.

Och egentligen, konstaterar Oskar, är det han gör nu kanske inte helt väsensskilt från de tidigare jobben på revisionsbyråerna. Där sysslade han med tjänsteförsäljning.
– Min uppgift var att göra tjänsten begriplig för kunderna. Det jag gör nu är att göra hållbarhet begripligt för användare av friluftskläder och utrustning. För mig är den bryggan tydlig, säger han, och fortsätter:
– Jag jobbar inte med kläder. Jag jobbar med att få människor att förstå vad de är på väg att köpa. Kunderna går in och letar efter något som passar och är snyggt – så står jag där och försöker prata om var tråden är spunnen, och hoppas att jackan blir mer värd då än innan de visste det.

Idag finns Vindpinad även som fysisk butik, i en lokal i Lindome som kallas Spinneriet. Här samsas ett flertal företagare, butiker och en restaurang i det som förstås en gång i tiden var just ett spinneri. Det är högt i tak, långa korridorer, en känsla av fabrikshistoria. Strax intill ligger dessutom det gamla färgeriet. Här var det textilindustri mellan 1830- och 1970-talet.
– Från början var det ett otroligt hårt och manuellt jobb de utförde här. Katastrofala förhållanden. Men de problem som fanns här då har vi idag exporterat till andra platser.

Oskar Knubbe:
Oskar driver butiken Vindpinad, online på vindpinad.se och fysiskt I Spinneriet i Lindome.

ÅRETS FÄRG I VISKAN
Själv är Oskar Knubbe uppvuxen i Marks kommun någon timme inåt landet, och även där var textilproduktion en stor del av den lokala näringen. Han berättar hur det förr i tiden gick att se vilken som var säsongens färg genom att studera ån Viskan på våren. Enligt Oskars pappa hände det att fiskar låg och flöt i sjön när någon textilfabrik hade skickat ut något de inte borde – problem vi idag kan se i utrikesnyheterna.
– Det finns färska dokumentärer om hur det ser ut i Indiens stora floder, och hur människor blir sjuka. Det är otroliga mängder kemikalier som hamnar på fel ställen, säger Oskar.

Han visar oss upp för trapporna till hans våning, och in i butiken, där tåliga kläder hänger på rad och friluftsböcker pryder ett bord. Ett gammalt flipperspel står intill en soffgrupp och på väggarna sitter lappar där varje produkts hållbarhetspoäng står uppskriven. Oskar Knubbe har skapat en modell som går ut på att produkter och varumärken utvärderas och poängsätts i fem olika kategorier. Tre av dessa är på företagsnivå, och redan där gallras en del varumärken bort. Men bara för att ett varumärke klarat Oskars generella krav på genomtänkt design och hållbara lösningar, för transporter och annat, betyder inte det att alla produkter går rakt in i butikens utbud. Nej, då är det dags att bedöma hållbarhetsarbetet i varje enskild produkt, framför allt materialval och nivån av social hållbarhet i alla led fram till färdigt resultat.

För att kunna göra sin bedömning söker Oskar Knubbe svaren i rapporter, dokument och digitala kanaler. Alla aktuella varumärken måste även fylla i ett frågeformulär innan inköp kan bli aktuellt från hans sida.
– Givetvis pratar jag också med hållbarhetsansvariga på varumärkena. De har ofta varit frikostiga med information om var jag kan kolla vidare när jag har funderingar och frågor, säger Oskar.

OUTDOOR BRÄDAR FASHION
När det gäller designen vill Vindpinad veta hur produkten formgetts för att bli långlivad, både tekniskt och utseendemässigt. Hur man har designat för minimalt svinn och hur lätt eller svårt det är att underhålla produkten. Sedan är det dags att titta på produkternas material, ofta en mix av flera olika.
– Material är enklast att bedöma. Det är det som många varumärken skjuter in sig på också, att berätta vad produkten är gjord av. Med bomull är jag kategorisk – jag tar bara in produkter med ekologisk bomull, säger Oskar Knubbe.

Konventionella bomullsodlingar ställer till stora problem. Både för arbetarna som exponeras för otroliga mängder kemikalier – och eftersom jorden man odlar på blir sämre och sämre krävs mycket konstbevattning.
– Aralsjön, som tidigare var världens fjärde största insjö, är i princip borta på grund av detta. Det hade jag ingen aning om innan jag började med det här, säger Oskar.

Svårare är att bedöma hur slitstarkt ett material är, och därmed kunna göra sig en uppfattning om hur länge det kommer att hålla. Sedan finns förstås aspekten att ett plagg ska kännas relevant under lång tid. – Jag vill ha produkter som lever över flera säsonger. Problemet är att det blir mycket gråskala. Det är det många som köper, men det poppar inte produkterna i en butik precis. Outdoorföretagen är generellt mycket bättre än fashion ändå, där vissa har tolv kollektioner per år och takten för att ta fram nya kollektioner är superhög. De flesta friluftsföretag är mer ”slow” och har kanske två kollektioner per år. Det är heller inte ovanligt att de väcker gamla plagg till liv, och relanserar dem några år senare.

När Oskar Knubbe började sitt arbete tyckte han sig märka att många varumärken är ovana vid att få de frågor han ställer.
– De första jag tog in – Houdini, Nudie och Klättermusen – intresserade sig verkligen för konceptet när jag beskrev det. De sa att det var intressant för dem. Då började min noggranna utvärdering. Jag begärde in årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Gjorde ett omfattande frågeformulär som de fick besvara i första fasen.

Oskar Knubbe:
Som tränare i sonens fotbollslag tar han chansen att förmedla lite miljötänk till nästa generation. Alltid fastnar det något.

FLUORKARBONER GER MINUS
När alla kategorier är poängsatta och sammanställda, måste en produkt ha minst 50 av 100 hållbarhetspoäng för att kunna tas in i butiken. Sedan kan kunden läsa sig till poängen i butiken eller på hemsidan. Vissa varumärken som Oskar kontaktar klarar inte kraven, andra tackar nej till att bli bedömda överhuvudtaget.
– En del säger att de inte vill underkasta sig utvärderingen. En del menar att de mest vill sälja i egna kanaler och säger nej av den anledningen. Men de flesta är positiva. Och nu har det vänt lite, nu blir jag kontaktad. Både av friluftsmärken och urban lifestyle-märken. Men min ambition är inte att ha största sortimentet. Det ska skötas väl, säger han.

Idag finns en stor målgrupp som bryr sig om hållbarheten i produkter och många företag vill ta ansvar för miljön – även om all produktion givetvis gör avtryck på vår omgivning. I flera år har bland annat användningen av fluorkarboner, PFAS, varit en het potatis i Sverige. Nu införs också nya EUregler kring användningen av det omstridda medlet, som mycket effektivt stöter bort fukt och smuts men bryts ner otroligt långsamt och har farliga konsekvenser för levande organismer. Ändå har Vindpinad i dagsläget fortfarande ett par jackor som är impregnerade med kortkedjade fluorkarboner i sitt sortiment.
– Det ger förstås minuspoäng. Men jag berättar om det, och Patagonia, som gör jackan, är naturligtvis öppna med det. Jag är övertygad om att de jackorna kommer att få annan behandling väldigt snart. De jobbar på det, säger Oskar Knubbe.

TILLVERKNING ÄR KNIVIGT
Medan materialfrågor är ganska enkla att besvara, är tillverkningsleden desto knivigare. Tillverkning i låglöneländer är standard för de allra flesta varumärken idag, och även om det går att få reda på var en jacka sytts ihop fattas ofta information.
– Innan dess har tygets vävts någonstans, färgats någonstans, spunnits till garn. Och själva råvaran tagits från ett fjärde ställe. Jag ställer frågor om det. Det gjorde jag inte från början, men nu tar jag alltid med alla led.

Oskar Knubbe menar att eftersom delar av tillverkningen ofta sker i demokratiskt outvecklade länder, enpartistater som Kina och Vietnam, finns inga garantier för att arbetarna har det bra – om inte varumärkena själva har en god kontrollfunktion för det.
– Jag frågar om hur de kontrollerar sin leverantörskedja, i sin egen verksamhet eller genom en tredje part – alltså organisationer som Fair Trade. Jag vill att de beskriver hur de gör för att säkerställa att arbetsförhållandena är goda. Det vill jag kunna ge svar om till kunderna som kommer in i min butik. 

Vindpinad är fortfarande en liten spelare, två år efter starten. Men fler och fler kunder börjar dyka upp för sitt andra eller tredje köp, och allt fler varumärken visar intresse för att vara öppna med sitt hållbarhetsarbete i alla led – även utanför friluftsbranschen.

 

Oskar Knubbe:
Som de flesta egenföretagare jobbar Oskar Knubbe i princip jämt. Men han gör mikroturer i naturen för att hämta luft.

KROKAT ARM MED KUSTSTÄDARE
Även om jobbet tar mycket tid försöker Oskar ta sig ut i naturen så ofta han kan. Kajaken är hans främsta andningshål.
– Men jag gillar att vara i skogen också, plocka svamp, springa, åka skidor. Helst där det inte är så många andra människor. Och så går jag längs kusten och plockar skräp.

Han har krokat arm med organisationen Clean Sea och försöker numera alltid få med sig skräp som han ser omkring sig.
– Det blir lite som med svamp, har man väl slagit på svampögat så ser man svamp. I början var det otroligt ångestdrivet att plocka skräp, men med tiden har det blivit en tillfredsställelse.

Nästa steg är att försöka påverka kommande generationer. Oskar försöker så gott han kan i sin roll som tränare i sonens fotbollslag. Klart killarna ska plocka skräp under uppvärmningen!
– De förstår först knappt vad jag säger. Men jag ger mig inte. Jag säger ”ska vi spela på en soptipp eller på en plats som är okej?”