Igår njöt jag i t-shirt av den ovanligt tidiga våren i Stockholm. Idag går Jasper och jag nedför Palma de Mallorcas gator iklädda alla våra kläder, stickade yllemössor, vantar och regnjackor för att hålla värmen. Haglet perforerar palmbladen samtidigt som himlen skiftar i turkost, svart och grått när den inte klyvs av bländande blixtar. Var är våren? Var är de ljumma vindarna? Och var är mitt bagage? På flygplatsen lyckades vi tack vare Jaspers spanska spåra min väska till Helsingfors och få svar på när den kommer hit: ”mañana”.

Det ger oss en extra dag att upptäcka Palma och vänta ut ovädret, medan bergen i väst får vänta på oss.

Glöm Mallorcas turistmatematik – nio miljoner gäster per år på en yta bara något större än Gotland. Fokusera istället på ett äventyrsland i koncentrat, med natur som inom en dryg mils radie innehåller en palett av kristallklara vatten, kritvita stränder, röda jordmåner, uråldriga odlingslandskap och karga berg. Mallorca är en lekplats för alla som gillar vandring, klättring, dykning, paddling och mountainbike.

Vi väljer att resa hit för att möta våren i april. Det ska vara den bästa årstiden för vandring i bergskedjan Sierra de Tramuntana, Mallorcas ryggrad som sticker upp med toppar över 1 400 meter. Här finns ett nätverk av leder, den längsta sträcker sig 15 mil från söder till norr.

Det bästa sättet att ta sig från Palma till bergen är med det charmiga Sóllertåget, ”Röda Pilen” i folkmun. Den hundraåriga apelsinjärnvägen klyver ön i knappt tre mil och det tar en timme att åka från kust till kust och bergsbyn Sóller. Innan tåglinjen byggdes tog det tio timmar att frakta apelsinerna ner till Palma. Tåget stretar genom inlandet med miljontals mandelträd, fruktlundar, gamla stengårdar och djurhagar, och vidare upp genom de 13 tunnlarna i Tramuntanabergen.

Efter diverse inköp och koppar kaffe i Sóller drar ovädersmolnen bort medan vi lite väl sent knallar uppför en lätt uppförsbacke. Vägen kantas av bakgårdar med grottliknande interiörer från Sóllers äldsta bevarade hus. Byn tonar ut i nästa by, Biniaraix, varifrån den uråldriga och tvärbranta Pilgrimsleden stensatts för att göra det möjligt att gå upp i Tramuntanabergen och dess heliga platser från Sóllersidan. Högt ovanför våra huvuden tronar den solbelysta bergskammen medan vi närmar oss den mest dramatiska delen av den så kallade Dry Stoneleden, Europaled GR 221.

Stadig vinåsna

Ett gäng grå panter-tanter och -gubbar möter oss på väg ner från en dagstur med käcka ”Grüss Gott” och Tchüss”, medan vi envist besvarar hälsningen med ”Hola”. Snart passeras vi av traktens vinfrakt, en äldre man med skepparkrans och sjöbensaktig gång driver sin nedtyngda åsna med vinkrus i klövjekorgarna. Fokuserat sätter djuret ner en hov i taget på vägen upp till en bondgård runt nästa krök.

Vårt mål för kvällen är refugio Tossals Verds hemlagade middag och bekväma bäddar - ett uppmuntrande mantra att mumla under några svettiga timmar. Det branta landskapet präglas av de mest osannolika hantverk i form av stenmurar som fångar in ett fåtal nävar mager jord, tillräckligt för att ge näring åt några fruktträd och enstaka olivträd.

En port öppnar sig i klippväggen och värmen, odlingarna och stigningen tar slut. Vi kliver genom porten ut på en skuggig och vindexponerad högplatå - alla kläder åker på. Skymningen sänker sig oväntat snabbt och Tossals Verds är inte längre inom räckhåll denna kväll. Istället siktar vi på refugio Ibanat som ligger vid en sjö med Mallorcas högsta berg, 1 447 meter höga Puig Major, i flödande skymningsljus i blickfånget. Det doftar av ångande jord och blåblommande timjan och fritt strövande får bräker omkring oss.

I den tilltagande vinden konstaterar vi att refugion är låst. Stormen drar in och vi gör oss en nödbivack under terrasstaket på läsidan av huset - sovsäckar, liggunderlag och en bivackpåse kommer till användning.

Inskränkt allemansrätt

Till frukost förvandlar en spektakulär soluppgång Puig Major till guld. Dagen bådar gott med flödande sol och den högsta passagen längs Dry Stone Route med möjlighet att bestiga Puig de Massanella på 1 367 meter. Från Massanellas topp ser man långt ut över havet och gott och väl en tredjedel av ön. Ett ungt tyskt par dyker upp och byter några ord med oss. De svarar undvikande när vi frågar dem var de övernattat och våra blickar dras mot skylten med påbudet ”Tältning förbjuden”. Vi befinner oss i en ”Parque natural”.

Så fungerar det i Spanien. Tältning är också förbjuden på privat mark om inte markägaren uttryckligen ger tillåtelse, liksom i bebyggda trakter. Frågar man om lov så går det förstås ofta bra. Med den invasion av turister Mallorca ser är det förstås klokt att vara restriktiv med tältning och det smidigaste är att välja boende på refugios och pensionat.
– Vi tränar inför en cykelexpedition genom Asien 2009, berättar Michael Mosch.
– Vi ska vandra i tre veckor, fyller Sybille Fischer i.

Det unga paret väljer rutten genom låglandet medan vi tar den höga vägen. Vandringen är lätt över högplatån och vi identifierar Europas största rovfågel, grågam och senare dvärgörn som seglar över våra huvuden. Vyerna är hissnande och utförslöporna tar oss förbi lekande forsar genom bitvis rasande stenskravel och bitvis stabil sandstig.

Allt har gått lite för bra och vi har tagit av för tidigt på en vindlande led som snabbt fört oss ner i skogen, förbi berget vi ville bestiga. Långt är det också.
– Det blev ju i alla fall något närmare än om vi tagit vägen om Palma, skämtar jag aningen för syrligt med Jasper som hållit i kartan.

På klostret Lluc från 1200-talet väntar turistanpassade munkceller, traditionell middag med lammstek, friterad bläckfisk, solmogna grönsaker och fylligt rödvin. Klostret byggdes otillgängligt här i bergen för att hedra den mörka madonnan som lär ha hittats av en fårvaktande pojke. Statyn fick en hedersplats i kyrkan men försvann för att återfinnas på samma plats av pojken inte bara en, utan två gånger. Därmed ansågs platsen helig och klostret byggdes här.

Klostret är också känt för att hysa världen näst äldsta kör, femhundra år gammal sångtradition. Gosskören heter Blavets – blåkragarna – och håller konsert två gånger om dagen. Jasper har talat varmt om denna andliga spis men i kyrkan där konserterna hålls möts vi av en skylt: Konserten inställd idag.

I den bästa av världar hade vår vandring fortsatt härifrån västerut till den branta kanjonen Torrent de Pareis. Men platsen är märkt med en gul varningstriangel eftersom den vid regn ofta drabbas av störtfloder. Med mer oväder i antågande beslutar vi att det är dags att åka tillbaka till Sóller där vi lämnat vårt bagage. Mallorca har ett väl utbyggt bussnät som vi tänker använda. Men vid hållplatsen en kilometer bort visar det sig att just den linjen börjar gå först ”mañana”.

Lagerbladsgolv i stenslott

En dag försenade når vi med hyrbil Sa Calobra där vandringen genom den vykortsvackra kanjonen Torrent de Pareis börjar. Det är kontrasternas sevärdhet där busslaster med turister trampar genom den trånga gångtunneln för att nå kanjonens öppning och första klippsal men få fortsätter bortom skylten med: “Warning! Danger area. In case of emergency call 112”.

Salen sluter sig bakom skylten i ett buskage med stora klippblock mitt i. På sidorna skjuter klippväggarna 200 meter lodrätt upp mot den lilla remsa himmel som belyser den mjuka skuggiga marken. En fullkomlig upplevelse får bara den som småklättrar vidare över klippblock och genom trånga och fuktiga passager.

Det blir allt svårare att ta sig fram, och i takt med att ljuset blir svagare ger tanken på en flodvåg en smått klaustrofobisk känsla.

Ett par kilometer senare är vi redan trötta och dukar på en bädd av doftande lagerblad upp lunch med färskt bröd, salami och grönsaker. Ekon av röster avslöjar att vi får sällskap, och bakom ett runt klippblock tittar det unga tyska paret fram. De är genomsvettiga och drar och stretar med sina gigantiska tältpackningar. De har kommit den väg vi tänkte oss ta, från Lluc.

Resan är slut, det blev varken snorkling, klättring eller ens ett dopp i det kyliga havet, allt på grund av det nyckfulla aprilvädret. Ändå är jag nöjd när jag checkat in på flygplatsen och dricker min sista café con leche innan säkerhetskontrollen.
– Konstigt att flygplatsens klocka går en timme före, säger Jasper och tittar upp på väggen.
Det har blivit sommartid.

Vandring Dry Stoneleden
Fyra dagar med start i Deia, där en lättare dagsetapp längs klippig strand tar dig till första övernattningen i refugio de Muleta i hamnstaden Porte Sóller. Fortsätt nästa dag upp till Sóller, eventuellt med den charmiga spårvagnen. Ta de branta trapporna över Biniaraix, sedan är det sex timmars vandring till refugio Tossals Verds, 540 meter över havet. Nästa dag vidare över den högsta delen av leden och ner till Lluc-klostret. Missa inte gosskören! Vid uppehållsväder, fortsätt ner till Sa Calobra genom den spektakulära kanjonen Torrent de Pareis. Vid regn, fortsätt till Pollença och refugio Pont Romà.

Boka logi
Refugio Tossals Verds, +34 971 173700
Monasterio de Lluc, +34 971 871525

Dry Stoneleden GR 221
Leden är uppdelad i åtta sträckor, sammanlagt 15 mil från Andratx i söder till Pollença vid havet i norr. Den är döpt efter de handtillverkade stensättningar som byggts in i landskapet –gångar, trappor, murar, odlingsväggar, bevattningssystem, stugor, vindskydd för boskap och så vidare. Längs vägen finns idag fem refugios med full service för övernattning. Där refugios saknas finns pensionat och hotell. Undvik tältning eftersom det kräver varje markägares tillstånd.
» www.conselldemallorca.net

Dagsfärsk information
Tips, kartor och friluftsprylar finns hos Tramuntanatours i Sóller. Engelsmannen Andy Mitter driver butiken på Calle de la Luna 72, och arrangerar även mountainbike-turer, guidade vandringar och canyoning.
» www.tramuntanatours.com

Därför Mallorca
Res i april, maj, juni, september eller oktober. Då är det färre turister och behaglig temperatur. På sensommar och höst är vattnet dessutom varmt.

Billigt reguljärflyg finns under hela sommarhalvåret, april till och med oktober, och även svenska researrangörer har ofta billiga flygstolar hit. Hyrbil kostar från 1 200 kronor i veckan om man hyr på plats.
» www.iberia.es
» www.sistaminuten.se
» www.destinationmallorca.se

Bonus
Stanna någon dag i Palma om du har tid. Här finns butiker, caféer, restauranger och gallerier. Besök katedralen, hyr inlines och skejta längs strandpromenaden. En kopp kaffe är det enda som är billigt på ön – sitt på ett café och studera folklivet.
» www.palmademallorca.es