Som kajakspekulant märker du snart att utbudet av kajaker varierar starkt i olika butiker. Den typ som försäljare och instruktörer talar sig varma för kan skifta förvirrande mycket. Det har sin förklaring i de två starka stilar som idag färgar marknaden. Den äldsta är den nordiska långfärdsstilen som introducerades i början av 1900-talet. Den nyare brittiska havskajakstilen, som mer handlar om kustpaddling med inslag av surf och annan teknisk paddling i brytande vågor och strömmar, har starkt influerat den svenska kajakbranschen sedan 1980-talet.
Starka personligheter på klubbar och i butiker har avgjort vilken typ av paddling som slår igenom på en ort. Paradoxalt nog har den brittiska havspaddlingen fått sitt starkaste fäste i Stockholmsområdet och Östersjön trots att den passar bäst i vågor som det finns mest av på Västkusten. På Västkusten och i Skåne finns flera klubbar och butiker med inriktning på den nordiska stilen.
Ett levande exempel på hur krokig vägen till rätt kajak kan vara är långfärdspaddlaren Magnus Fischers kajakköp. Det hela började för drygt tio år sedan när han köpte hela sin kajakutrustning i en stockholmsbutik. 700 kilometers slit för att lära om och 10 000-tals kronor senare insåg han att han omedvetet skolats in i ett paddelsätt som inte passade honom.
– Jag hatade min VKV-kajak de första 70 milen, säger Magnus Fischer med eftertryck om den kajak han sex år senare paddlade 529 mil i. Så lång tid tog det att lära om. Det går inte skaffa sig någon uppfattning om de nordiska kajakerna genom att prova en kvart eller så?
Olika användningsområden
Arkeologiska fynd visar att kajaker för jakt användes av eskimåer för över 4 000 år sedan. Byggmaterialen var trä och skinn, jägarna klädde sig i jackor av vattentäta skinn eller sälinälvor. Jackan satt tajt vid ärmsluten och runt ansiktet, medan midjeöppningen knöts fast runt sittbrunnen. Fastbunden vid kajaken och i farligt låg vattentemperatur gällde det vid kapsejsning att rolla eller dö.
Kajakerna var ranka med höga och smala stävar. Paddeltekniken utvecklades för överlevnad i en ogästvänlig miljö och för en livsfarlig men nödvändig jakt. Tack och lov är förutsättningarna annorlunda idag.
Den förste att bygga en kajak för fritidsbruk var skotten John McGregor. Inspirerad av eskimåernas jaktkajaker och även indianernas näverkanoter ritade han i mitten av 1800-talet hybriden Rob Roy. De bästa egenskaperna för långfärd tillvaratogs, den skulle ha tillräcklig volym för att bära packning under ett täckt däck. Rob Roy färdigställdes av en båtbyggare och utrustades med ett litet segel. På sin färd runtom i Europa, även i Östersjön, väckte McGregor intresset för kajak. I efterdyningarna byggdes kajaker och kanoter i Rob Roy-stil i Nordamerika, Storbritannien och Skandinavien.
I Sverige blev Rob Roy förebild för de första tävlingskajakerna. På ett tidigt 1900-tal följde svenska glansdagar som världsledande kajak- och kanotnation både för fritid och i tävling. Detta på grund av att kajaker, kanoter och andra småbåtar användes av en bred allmänhet, inte som i andra länder där båtsport endast var de privilegierade förunnat.
Men det paddlades långt också. 1905 tog sig G Nordin från Stockholm till Paris och under två år med en början 1910 paddlade H Lantz runt större delen av Europa.
Sven Thorell är den nordiska långfärdskajakens fader och vår historiskt sett mest kända kajakkonstruktör. Under 1900-talets början vann han SM i både korta och långa distanser i sina egna kajaker. 1917 konstruerade han långfärdskajaken Åland vars former än idag kan skönjas hos de nordiska långfärdskajakerna.
Läs fortsättningen i PDF-filen.