Väderskydd, ventilation och vikt – där har du de tre v:na, som är viktigast att checka av när du väljer tält för friluftsliv.
Av: Erika Enequist och Lena Hedman, Foto: Erika Enequist
Ett schyst lättviktstält ger dig mer frihet än någon annan friluftspryl. Visst är det en stor investering, men när du väl hittat ditt tält kan du packa ryggsäcken och dra i väg – närhelst du får lust – på vandring, paddling eller cykeltur. Väl ute kan du slå läger på den vackraste platsen, stanna när orken tryter eller söka snabbt skydd från väder och mygg. Det kan ta lite tid att sondera i utbudet, men till slut hittar du din match. Kanske ett självstagande tält för klippor i skärgården, eller en vindstabil modell med stor absid för grinigt fjällväder?
Tänk på detta inför köp:
Modell
Tunnel, kupol eller hybrid? Ett helt eller delvis självstagande tält kan enklare sättas upp på klippor, medan tunnelmodeller ofta är mer yteffektiva.
Ingångar
I en större absid ryms packning och hund. För att fungera till matlagning ska absiden inte bara vara rymlig utan också välventilerad. Är ni två eller fler i tältet är det bra och bekvämt med två ingångar. Stora öppningar som kan fästas upp åt sidan ger skön luft och vyer från tältet.
Ventiler
För att vädra ut fukt från människor och mark behövs paneler av nättyg och/eller ventiler, ofta högt placerade i yttertältets kortändar. Bäst (men tungt) är innerdörrar med dubbeltyg, varav ett lager i nät.
Vävar
Nylonvävar, ofta silikon- eller PU-belagda, är vanligast i lätta tält. De riskerar att töjas när de blir fuktiga, så ta för vana att eftersträcka inför natten och vid regn. Polyestervävar är stadigare, men också lite tyngre. Angående vattenpelare finns olika riktlinjer, såväl 1,5, 3 och 5 meter kan anges som riktvärde. I detta test är lägsta värdet 1,2 meter, vilket fungerat bra. Viktigast är att golvet har högre vattenpelare.
Stormlinor
Se över antalet stormlinor och linfästen så att tältet säkras och sträcks på strategiska punkter. Då står det emot vind, får mer rymd invändigt och låter mindre vid blåst. Ibland håller stormlinor även ut ventiltaken så luft kan cirkulera.
Färger
Synlighet och säkerhet är argument för röd, gul eller gröngul färg, medan sandfärg eller mörkgrönt blir ett med naturen. Ett grönt eller blått tält med ljust innertält är trivsamt ljusa sommarnätter.
Extrautrustning
Köp till extra tältpinnar, stormlinor eller annan extrautrustning du gillar. Se också till att ha med laglappar för tältväv och hylsor för skadade bågdelar.
TA HAND OM DITT TÄLT!
Brukar du kasta in tältkorven i garderoben efter turen? Inte bra, då slits det ut i förtid. Ta för vana att gå igenom alla delar, och fixa det som behöver fixas – syna väv, blixtlås, stormlinor, bågar och tältpinnar.
Se också till att det inte finns några gruskorn som kan ligga och skava, det kan förkorta livslängden på ditt tält. Är tältet väldigt smutsigt? Lägg det i blöt i ljummet vatten någon timme, helst utan rengöringsmedel eller med ett väldigt milt sådant. Oftast räcker det dock att torka av väven med en våt trasa efter användning – och häng eller ställ sedan upp tältet så det får torka ordentligt innan du knölar ner det i påsen.
TÄLTA KLOKT I SÄSONG
Tältsäsongen sträcker sig året runt – bara du har lusten att sova ute och rätt modell för årstiden. För att ett tält ska klassas som fyrasäsongers ska det ha tåliga bågar och yttervävar, innertält i vindtätt tyg, dubbla innerdörrar där ena skiktet är nättyg, ventiler som kan öppnas och stängas inifrån – samt yttertält som går långt ner så snö kan läggas på duken och snö som yr stoppas. Vintertält har bredare bågkanaler som rymmer dubbla bågar, vilket gör konstruktionen extra vindstabil.