Medvind i Jämtland

Medvind i Jämtland

Skridskosporten i Jämtland har växt explosionsartat under 2000-talet. Orsaken är inflyttning av skrinnarfrälsta sörlänningar och en plogad skridskobana som fick det passande namnet Medvinden.

Till issäsongen 2003 såldes helt plötsligt 3 000 par skridskor i Östersund. Ingen tvekan om vad som var årets julklapp i Jämtland. Hur kunde detta vara möjligt? Från några nesliga hundra par årligen till 3 000 par? Detta är historien om hur privata initiativ och kommunala intressen lyckas få fart på en friluftsaktivitet som varit närmast utdöd.

Jag flyttade till Östersund 1998 med skridskorna i bagaget. Till ett län med hundratals sjöar och vattendrag, fantastisk natur och till råga på allt riktig vinter med kyla och villkor för bra skridskoisar. Strax före jul ligger Storsjön som en spegel, det är vindstilla och klarblå himmel med en sol som färgar Bydalsfjällen i väster rosa. Det är så bra som det kan bli. Vore vi runt Mälardalen hade folk gått man ur huse för att njuta av isarna. Istället är det jag och en äldre man på spark som inte är här för isens skull, möjligen för vädret, men helt säkert för att fiska.

I Östersund och Jämtland åker man skidor på vintern och under sommaren väntar man på att få åka skidor. Samma dag som jag njuter av isarna på Storsjön halkar istället Östersunds befolkning runt på lika isigt underlag, fast i längdspåren på skidstadion. Staden är helt säkert en av de mesta aktiva i landet. På Storgatan och Prästgatan är det betydligt vanligare med Gore-tex och kängor än klackar och Gucci. Men skridsko är ännu ett okänt begrepp - för de flesta.

Rätt förutsättningar

Det visar sig i regel att det är folk utifrån som ser möjligheterna på en plats. Det är sällan vi verkligen ser det vi har framför oss där vi bor. Vanans makt är stark och vi är alla hemmablinda. Det är också en kulturell fråga: på västkusten är paddling stort, i Mälardalen åker man gärna skridsko och i Jämtland är det skidor som gäller.

Henrik Grill flyttade hit från Stockholm. Där var han medlem i SSSK, Stockholms Skridsko Seglar Klubb, Sveriges största och mest organiserade skridskoklubb. När han flyttade från Stockholm fanns ett tiotal plogade banor runt staden. Här var problemet inte antalet villiga skridskoåkare. Det var istället, högst pålitligt, avsaknaden av kyla och riktig vinter. - Jag såg direkt potentialen i Östersund, här fanns en säker tillgång på is och kyla - själva förutsättningen, säger Henrik Grill.

Den vanliga invändningen mot att åka skridskor norr om Dalälven brukar vara att det aldrig blir någon riktig skridskosäsong på grund av snön. Så är det inte, i varje fall inte i Jämtland. På höjd, uppe bland fjällen, kan den äventyrslystne åka skridskor redan i slutet av september. I oktober lägger sig de första småtjärnarna och i november är säsongen redan i full gång. Isläggningen pågår sedan ända in i mitten av januari och sist av alla att lägga sig brukar Kallsjön norr om Åre vara.

Det är den långa isläggningsperioden som är hemligheten och höjdskillnaderna i länet med stora temperaturgradienter är själva förutsättningen. När snön börjar falla i Jämtland stannar den i regel säsongen ut med något undantag av ett rejält töväder. Men eftersom isläggningen sker över en så pass lång tidsperiod finns det åkbara skridskoisar från och med november till januari och det är en minst lika lång period som Mälardalen får en normalvinter.

Som vd på elbolaget Jämtkraft började Henrik Grill så smått att bearbeta sin omgivning. Hans idé var en bana precis likadan som de som redan fanns i Stockholm: en plogad, efterhållen skridskoslinga i stadens närhet för motion och det rörliga friluftslivet. Här fanns ju historien till hjälp, det visste han. Prinsloppet i Ströms Vattudal, norr om Östersund lockade på 70-talet 700 skridskoåkare till startlinjen.

Det var ett stort arrangemang, en lång plogad bana på naturis som till och med lockade hit skridskotokiga holländare. Prinsloppet anordnades fem gånger och är en av föregångarna till Vikingarännet. Ändå var entusiasmen från kommun och näringsliv minst sagt iskall till att ploga upp och efterhålla en bana i Östersund, trots att regionen är betydligt tätare befolkad än Ströms Vattudal. Han fick det vanliga svaret: »Så här har vi inte gjort förr«.

Grill tar initiativet

Det fanns en liten grupp av skridskoentusiaster i Jämtland. Men den var inte större än att den kunde fås på fötter med en enkel telefonkedja när isarna låg. Så var det ända in till sekelskiftet, 2002 bildades Storsjöns Långfärdsskridskoklubb och det var nu det började hända saker.

Henrik Grill hade tröttnat på att stånga huvudet blodigt med människor som saknade visioner om vad detta kunde bli. Exemplets makt, tänkte Henrik när han lät Jämtkraft gå in med 60 000 kronor för att dra igång projekt Medvinden. Tusen personer kom till invigningen av Medvinden i stenbrottet i Marieby vintern 2002. Banan startade i Badhusparken mitt inne i centrala Östersund och fick första året en sträckning till Marieby någon mil sydost om Östersund.

Idag är Medvinden en del av Vinterparken, ett projekt som drivs gemensamt av näringsliv och kommun där Jämtkraft är en av sponsorerna. Syftet med Vinterparken är att göra vinterhalvåret i Östersund mer populärt och stimulera till socialt umgänge såväl som fysisk aktivitet - helt gratis. Runt Medvinden arrangeras Barnens dag, pjäxdans och Alla hjärtans dag-bio. - Som en spin-off har vi fått Vertex 24 timmars, en skridskotävling, dessutom ett friskvårdstänk inom företagandet i Östersund som inte fanns tidigare, säger Marcus Ohlsén som är projektledare för Medvinden på Jämtkraft.

Henrik Grill hade fått de skidtokiga jämtarna att åka skridskor igen. - Jag såg skridskoåkningen som ett komplement till skidåkningen, säger han. Så har det också blivit. Inte minst stadens alla längdåkare har hittat till Medvinden, antingen för att åka skidor utmed de preparerade spåren som följer banan, eller helt enkelt för att träna på ett annat sätt. Initialt var många oroliga för att Medvinden skulle bli en grej för entusiaster. Så blev det inte.

Idag är det folkfest runt Medvinden. Barn, ungdomar, gamla, motionärer och elit samsas. I månadsskiftet februarimars anordnas skridskotävlingen Storsjörännet på Medvinden. En skojtävling som är öppen för alla. Till framgångarna kommer också effekter för försäljning och näringsliv. Det har funnits ytterligare en motor bakom framgångarna för skridskosporten i Jämtland, och det är universitetet. Mittuniversitetet lockar till sig människor från andra delar av landet som inget företag gör. Hit kommer unga för att plugga och åka skidor i Åre och när de inte gör det ena eller andra åker de gärna skridskor på Medvinden.

Medvinden erbjuder ett lättåtkomligt avbrott från studierna som dessutom inte kostar något. Innevånarna i Östersund ser Medvinden som ett good will-projekt medan Jämtkraft ser det som smart placerade marknadsföringsinsatser. Helt klart är att Medvinden adderar till upplevelsen av Östersund.

Ringar på vattnet

Ola Eriksson jobbar på Intersport och åker skridskor till jobbet när Medvinden tillåter. - I och med Medvinden sköt vår försäljning av skridskoutrustning i taket. Leverantörer och kollegor i branschen undrade hur vi helt plötsligt kunde sälja så mycket skridskoprylar.

Det var ingen i Norrland som ens kom i närheten av våra försäljningssiffror, berättar han. Under Skidskytte-VM i vintras höll Intersport i uthyrning av utrustning. - Reklamplatsen för Östersund och Jämtland är enormt värdefull. Turisterna under Skidskytte-VM var både häpna och imponerade över Medvinden och alla kringaktiviteter, säger Ola Eriksson.

Marcus Ohlsén på Jämtkraft förde statistik under de första åren och ökningen av utövare var explosionsartad. - Det var 5 000 som åkte Medvinden första året, nästa var det 15 000. Av dessa köpte 20 procent nya skridskor. Det är 3 000 par skridskor på ett år, säger Marcus.

Hur många som idag nyttjar Medvinden vet man inte säkert, men att det är fler än 15 000 är självklart och det i en kommun som har knappt 60 000 invånare. Men det har också blivit en stor skillnad där ute på isarna. Medvinden spiller över ut på sjöarna och fungerar som en inkörsport för skridskosporten i länet. Skridskoklubben kräver numera mer än en telefonlista för att fås på fötter och finns idag istället på nätet med israpporter och kursverksamhet. Idag är det inte längre tomt på isarna.

Lördagen den första november, Allhelgonadagen, strålar solen över Snasahögarna och Sylmassivet samt Åreskutan i öster. Isen har lagt sig på Ånnsjön. Det är vindstilla och folkfesten har flyttat från staden ut till naturen.

»Här åker du skridskor i Jämtland«
1. Ånnsjön Ånnsjön är en stor sjö som lägger sig tidigt, i regel i början av november, tack vare att den är grund och högt belägen. Det som gör Ånnsjön till en unik skridskosjö, som får åkare från södra Sverige att sätta sig på tåget för en helgs åkning, är närheten till fjällen. Men det finns mer. Tillflödena Handölan, Enan och Rekån lägger sig strax efter Ånnsjön och erbjuder slingrande åkning i urskog. Isen lägger sig först över de norra delarna och sist i söder och runt tillflödena. Startpunkt: Båthusen i Ånn eller Klocka Gård 2. Storsjön Storsjön lägger sig som en julklapp för Östersundsborna. Landets femte största sjö lägger sig sent men när den väl ligger erbjuder sjön det där lilla extra för skridskoåkaren. Frösön runt är den verkliga klassikern med start och mål i Badhusparken i centrala Östersund. Man bör vara uppmärksam på passagerna under Frösöbron och Rödöbron där isen i regel är dålig. I Badhusparken börjar Medvinden. I området runt Andersön finns flera låga småöar med gammal knotig tallskog. Här finns fin och lite mer skyddad åkning om vinden ligger på. Startpunkt: Östersund 3. Kallsjön Strax norr om Åreskutan ligger Kallsjön. Sjön är utsatt för vind och är dessutom mycket djup vilket gör att den lägger sig sent och ofta i omgångar. Vyerna över Kallbygden, Skutan, Skäckerfjällen och fjällen i väster mot Norge är värda ett besök. En drömtur är att få åka hela sjön runt på en och samma dag. Kallsjön är den sista isen som lägger sig i länet och då snön lägger sig på sjön är skridskosäsongen över i Jämtland. Startpunkt: Huså 4. Ottsjön Ottsjön är precis som Ånnsjön en fjällnära sjö. Men istället för milsvid utsikt är det litenheten under Ottfjällets mäktiga nordsida som lockar. Ottsjön är ett bättre alternativ än Ånnsjön blåsiga dagar. Var uppmärksam på att sjön lägger sig i två omgångar. Den östra delen, mellan vägen till Vålådalen och Ridvadet lägger sig först. Åker man sedan längre västerut blir isen ofta tunnare. Sjön smalnar successivt av åt väster. Startpunkt: Vålådalsvägen 5. Singsjön Singsjön, 15 kilometer sydost om Östersund, är en av favoritsjöarna för stadens skridskoåkare. Sjön lägger sig en hel månad före Storsjön. Sjön är slingrande och omväxlande med massor av spännande uddar och vikar där iskvalitén ofta skiftar. I själva verket består området av flera separata sjöar, Singsjön, Bakvattnet och Tubäcken, som binds samman genom sund. Startpunkt: Baksjöviken 6. Revsundssjön En rundtur runt Ammerön i Revsundssjön är en av de verkliga höjdpunkterna för skridskoåkare i Jämtland. Det är en slingrande tur, hela tiden nära land, på cirka 4,5 mil. Terrängen är omväxlande och kuperad. Tyvärr är det sällan hela turen ligger med fina isar eftersom den flikiga sjön lägger sig i olika perioder. Räkna med att gå avsnitt av turen. Startpunkt: Pilgrimstad, Gimån eller Bräcke utmed E14.

Av: Kalle Grahn

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!