Uppåt för vitryggiga hackspetten

Uppåt för vitryggiga hackspetten

Fyra par vitryggiga hackspettar har häckat i Sverige i sommar - den bästa siffran på många å

- Det är oacceptabelt att arter utrotas från Sverige. Jag är därför glad över de ljusglimtar vi ser för vitryggen, de kan vara början på en riktigt positiv trend. Jag hoppas att vi återigen kan visa att det går att rädda djur från att utrotas från vår svenska natur, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen som i år kan konstatera att fyra par vitryggiga hackspettar har häckat i Sverige. Det är den bästa siffran på många år.

Häckningarna har ägt rum i Värmland och för första gången på över 15 år vid Nedre Dalälven. Mycket glädjande är även den första kända häckningen på över 65 år i Norrbotten.

Flera av fåglarna som häckat i Värmland och vid Dalälven härstammar från fåglar som Naturskyddsföreningen planterat ut. Det är unga vitryggiga hackspettar från föreningens samarbete med avelsanläggningen på Nordens ark i Bohuslän som klarat sig på egen hand, bildat par och själva genomfört en häckning i det vilda.

- Det här resultatet visar att vi nu hittat ett sätt att få utplanterade fåglar att överleva på egen hand och till och med få ut ungar. Det känns väldigt uppmuntrande, säger Kristoffer Stighäll.

De båda vitryggiga hackspettar som häckat framgångsrikt i Norrbotten kommer däremot österifrån. Det är troligen ungfåglar från ryska Karelen som gjort en rejäl utflykt och funnit sig tillrätta i en lövskog i Norrbottens kustland, tror Kristoffer Stighäll.

Sammantaget finns det idag knappt 15 vuxna vitryggar i det vilda i Sverige. Med årets tillskott av ungar och ytterligare tio utplanterade ungfåglar hoppas Naturskyddsföreningen att den sedan länge pågående minskningen av antalet vitryggar i landet nu vänts till en permanentad ökning och att framtiden skall se lite ljusare ut.

- Men det krävs även fortsättningsvis mycket omfattande satsningar på att bevara artens livsmiljöer - gamla lövskogar - för att den positiva trenden ska kunna fortsätta, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson.

- Att arten gått tillbaka har sin förklaring i bristen på den typ av lövskogar som fågeln lever i. Vi hoppas därför att skogsbolagen Bergvik Skog, Stora Enso och Sveaskog ser den här framgången som en bekräftelse på hur viktigt det är att de fortsätter sitt arbetet med att restaurera artrika lövskogar och att också staten gör mer för att rädda och utveckla värdefulla lövskogar, säger Mikael Karlsson.

Av: Foto Patrik Ritzén

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!