Hallå där, besöksnäringen!

Hallå där, besöksnäringen!

Hur har det sett ut i fjällen, i skogen, på campingplatser och besöksmål denna annorlunda sommar? Vi frågade representanter för Svenska Turistföreningen, Fjällsäkerhetsrådet och besöksorganisationen Visita.

Jenny Engström, Svenska Turistföreningen.

Jenny Engström, kommunikationsansvarig på Svenska Turistföreningen.

Hur har er sommar varit? 

– Det enkla svaret är att det varierar ganska mycket. Några boenden har rapporterat om fullbokat och högre tryck än vanligt medan andra ligger på cirka 30 procent beläggning. Allra tuffast är det fortsatt i storstäderna där beläggningen tyvärr fortfarande är låg.

Vi kan även se många exempel på hur verksamheten anpassats för att fungera under corona och även om det är högt tryck på bokningar så är det också flera av våra boenden som blockat rum och bäddar för att det inte ska bli trängsel.

Det som är gemensamt för de allra flesta av våra mindre boenden är nog att alla kämpar hårdare än någonsin för att få allt att fungera. Starten på 2020 såg väldigt bra ut. Ett fint bokningsläge med många bra gruppbokningar gjorde att många började planera för renovering och investeringar. Sedan kom corona och proppen gick ur. Att gästerna börjat komma tillbaka betyder inte att de får igen vårens och försommarens förlorade intäkter, men vi måste ändå glädjas åt att människor återigen turistar i Sverige.  

Det har talats mer om Svemester än någonsin. Hur har ni märkt av det?

– Många boenden vittnar om att man gått från ett i princip tomt juni till ett relativt högt bokningstryck i juli och en känsla av att det är en annan typ av gäster än vad det normalt sett är. En annan tendens är att många bokar med kort varsel, men att man däremot stannar i många nätter, samt att det i fjällen är extra många tältare jämfört med tidigare år. 

Har ni kunnat se någon skillnad mellan era olika destinationer?

– Fjällen är alltid populära och vandringstrenden har bara ökat och ökat de senaste åren. Men nu under pandemin har den fullkomligt exploderat. Alla vill ut i naturen. Tittar man på statistiken så är det cirka 70 procent fler besökare på våra vandringssidor på webben jämfört med förra året. Semesterorter såsom Stockholms skärgård, Västkusten, Öland och Höga kusten ligger i toppen på bokningarna.

Ni har tappat över 50 miljoner i intäkter. Vad innebär det på kort respektive lång sikt?

– Det innebär framförallt att vi har fått ställa in alla investeringar och inköp som inte är absolut verksamhetskritiska. Välbehövliga fastighetsprojekt får skjutas på framtiden och dugnadsuppdrag som fantastiska ideella krafter skulle genomföra har pausats. Vi har även tyvärr behövt permittera och säga upp personal. 

Men något som är mycket glädjande är att den 20 juli hade vi över 255 000 medlemmar vilket är mer än 17 000 fler än vad vi var samma tid förra året och långt mer än vår budget för hela året som är 244 000 medlemmar. Detta engagemang är helt fantastiskt och en viktigt parameter för föreningens framtid.

 

 

 

Jonas Siljhammar, VD på Visitas.

Jonas Siljhammar, VD på Visitas, bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen.

Hur har er sommar varit?

– Många av Visitas medarbetare har som många andra kunnat ladda batterierna lite under sommaren men med tanke på det utsatta läget för besöksnäringen så har aktivitetsnivån varit klart högre än normalt för oss. Sommaren är för många av våra medlemsföretag den viktigaste perioden.

Vilka förändringar har ni behövt göra för att hantera coronakrisen samt hjälpa era medlemmar?

– Vår service till våra medlemmar har alltid högsta prioritet och givetvis har vi jobbat intensivt för att stötta dem. Vår medlemsjour har jobbat i skift för att kunna svara på alla frågor och förhandlingsavdelningen har jobbat för högtryck för att snabbt få fram nya avtal. Vi har också märkt ett stort intresse från media så vi har jobbat aktivt med vårt kommunikationsarbete. Vi har också arbetat intensivt med att försöka påverka våra politiker att förstå allvaret i situationen för besöksnäringen och få dem att presentera åtgärder som kan undvika ännu fler konkurser och ännu högre arbetslöshet. 

Svemester-trenden, hur har den påverkat?

– Vi har sett ett större intresse för att semestra på hemmaplan och vissa företag som restauranger och campingar har därför kunnat få lite andrum i juli. Detta gäller främst längs med kusterna och på traditionella turistorter. Andra har haft det betydligt svårare där avsaknaden av utländska turister är stor. Hotellen har det fortsatt svårt och nöjesparkerna har ju inte ens fått öppna och lider svårt av det. Oron inför hösten är nu stor då bokningsläget ser väldigt tunt ut. 

Hur har det sett ut runt om i landet? Några skillnader?

– Traditionella turistorter längs kusterna har kunnat uppleva ett ökat intresse från svenska besökare under juli månad men företag som i vanliga fall har många utländska besökare lider mycket av avsaknaden av utländsk turism i år. Storstäderna har haft betydligt färre besökare än normalt då de är mer exponerade för utländska gäster. Göteborg lider av att Liseberg är stängt och många orter som är beroende av evenemangsturism har haft en tuff tid då evenemang ställts in; Storsjöyran i Östersund, Medeltidsveckan i Visby och Gothia cup i Göteborg är några exempel på det.

Vilka branscher har påverkats mer respektive mindre? 

– En del restauranger och campingar längs kusterna har kunnat hålla uppe verksamheten lite bättre och därmed kunnat hämta hem en del under sommaren. Hotellen och konferensanläggningarna har det tufft och nöjesparkerna har ju tvingats att hålla stängda så de har lidit väldigt hårt av det. I grunden har alla företag inom besöksnäringen drabbats hårt av en katastrofal vår och oron inför hösten är nu stor.

Och friluftsbranschen?

– Intresset för naturturism och friluftsliv har ökat tydligt denna sommaren så företag inriktade på detta och som vänder sig till svenska besökare har kunnat klara sig bättre än företag som är mer beroende av utländska gäster och företag verksamma i storstäderna. För dem har situationen varit extremt tuff. Men i princip alla företag inom besöksnäringen har lidit av en katastrofal vår.

 

 

 

Per Olov Wikberg, Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket.

Per Olov Wikberg, samordnare för Fjällsäkerhetsrådet vid Naturvårdsverket.

Hur har er sommar varit?

– Överlag har sommaren för alla fjällbesökare varit fin, den sena våren med massor av snö efter lederna i början av sommaren övergick ganska snabbt till högsommar med snabb snösmältning och efterhand normala förhållanden. I början av sommaren genomförde vi en enkät som riktade sig mot fjälldestinationer och fjällstationer där de flesta såg fram emot  en bra säsong och med bra beläggning i samband med minskat utlandsresande. Tror nog att alla har haft en  beredskap för fler fjällbesökare. Vad vi kunnat se hittills är att det är störst tryck i södra fjällen och helt klart ökat med besökare från Syd- och Mellansverige till Funäsfjällen och Åre. Om det ökat i Norrbotten och Västerbotten är fortfarande oklart.. 

Fler nybörjare har gett sig ut i fjällen – hur har det märkts?

– Många fjälldestinationer har i flera år noterat att antalet förstagångsbesökare i fjällen blir fler och det är framför allt unga vuxna som ökat mest. Det kan påverka fjällsäkerhetsarbetet på flera sätt. Till exempel genom att man inte är lika van, att man har dålig utrustning, överskattar sin förmåga, inte kan hantera karta och kompass samt hur man ska använda resursen fjällräddning.

Vi vet ännu inte helt säkert om det blivit fler uppdrag för fjällräddningen, men utifrån det jag vet idag kan jag inte se att det ökat. Kanske kan det bero på att många utgår från större fjälldestinationer och gör dagsturer, som i sin tur är säkrare.

Vad har varit extra viktigt i ert arbete?

– Att samordna information och kommunikation till besökare. Det är en stor utmaning i sig att ha riktlinjer som fungerar. Vi gör det bra i det nätverket vi har, där ingår länsstyrelserna som förvaltar fjällederna åt Naturvårdsverket och samma sak gäller med STF. Sedan är det alltid besökare som man inte alltid når via vanliga kanaler, som bara spontant åker upp. Man vill helst möta alla rent kommunikativt innan de åker upp. Så att besökarna är förberedda på sämre väder och inte åker upp med undermålig utrustning.

Även om läget var betydligt värre i våras har det såklart också funnits en oro kring corona i samband med fjällräddningsarbetet. Det har varit några larm kring det, samt en del oro bland fjällräddarna. Naturligtvis finns det riktlinjer för detta, men arbetet blir mer komplicerat om man ska hämta coronasjuka i fjällen. Då behöver till exempel helikoptern saneras efteråt.

Många fjällbesökare underskattar vädret enligt en ny undersökning från Naturvårdsverket. Vad innebär det i praktiken?

 – Framför allt är folk oförberedda på dåligt väder och oftast är det dåliga skor eller brist på förstärkningsplagg som skapar problem. Många nya besökare underskattar när det blir kallt och blåsigt och man har blivit påverkade av hur andra lägger upp fjällbilder på sociala medier när solen skiner. Man går rätt lättklädd. Bilder av fjällen som kallt och blåsigt sprids sällan men SMHI:s statisk visar ju att det regnar 15-20 dagar varje månad. Det är inte alltid stora mängder nederbörd men har man inte rätt utrustning blir det varken kul eller bra.

 

  • Få utemagasinet.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!