Ge oss kläder som passar!

De allra flesta av oss har varit där någon gång. I den trånga provhytten, där lysrörsljuset är skoningslöst. På kroken hänger flera funktionella plagg som ska krånglas på, bedömas, kanske köpas. Men ingenting passar. Är inte ärmarna för korta eller långa så sitter midjan åt för hårt. Byxorna stramar kring låren – eller är alldeles bylsiga runt höfterna.

Till slut ger man upp, genomsvettig. Det blir inga nya vandringsbrallor, ingen skaljacka. Tankarna mörknar. Den som har en så hopplöst konstig kropp som jag förtjänar antagligen att möta skogen och fjällen i joggingbrallor, om ens alls.

Nej, så är det förstås inte. Men att hitta frilufts-kläder som passar ÄR svårt, för många.
– Många varumärken marknadsför sina produkter med det som brukar kallas för ”atletisk passform”, säger Erik Spets, inköpschef på Naturkompaniet.

– Problemet blir sedan att de flesta som ska använda de här kläderna inte ser ut som den här väldigt vältränade, smala normen.

KROPPEN FÅR ANPASSA SIG

Att vi blir deppiga där i provhytten har alltså inte med oss själva att göra, utan med klädstorlekarna. De är som ett eget normsysten, med stenhårda gränser som markerar vilken grupp du tillhör. Bred om bröstet? Då är du en L. Smal om midjan? Då är du en S. Inom varje kategori finns mycket litet utrymme för variation.

Att traditionen att dela upp kläder i olika fack för små och stora har sitt ursprung i det militära förvånar knappast. I stället för att – vilket vore mer logiskt – låta plaggen vi bär anpassa sig till kroppen, tvingar vi kroppen att anpassa sig till kläderna.

Det ligger nära till hands att anklaga den egna kroppen om ens storlek eller passform inte finns i friluftsbutiken, men Erik Spets betonar att det är ett branschproblem. Av all feedback han får av Naturkompaniets kunder, är den om svårigheten att hitta kläder som passar den absolut vanligaste.
– Vi får hur mycket frågor som helst om varför varumärkena inte erbjuder fler eller alternativa passformer på sina plagg. Jag tycker ärligt talat att det är konstigt att det händer så lite på det här området. Vi som är jättenära marknaden och möter kunder hela tiden ser ju att efterfrågan på större variation är otroligt stor, säger han.

 

Ge oss kläder som passar!

LÅNGT FRÅN VERKLIGHETEN

Friluftsplagg skiljer sig som bekant från våra vardagskläder, åtminstone de som används i stadsmiljöer. Kraven på funktion, prestation och hållbarhet är mycket större på exempelvis en jacka som ska tåla väder och vind än på en elegant ytterrock. Traditionellt förknippar vi förstås det konventionella modet med det skräddarsydda och måttbeställda. Men faktum är att just funktionsplagg – i kanske ännu högre utsträckning – behöver vara anpassade efter varje kropp. En liten glipa mellan byxslut och sko kan vara skillnaden mellan en dräglig och en förfärlig vandring. Bylsiga lager som släpper in för mycket luft nära kroppen kan förvandla skidturen från party till pina.

Trots att alla vet detta, arbetar endast ett fåtal aktörer i branschen med att erbjuda möjligheter för kunden att verkligen detaljstyra sitt köp. Ett undantag är familjeföretaget Engelsons, som producerat jakt- och fritidskläder i mer än 40 år.
– Vi har som ledord att vi ska sälja det kunden vill ha, inte det som vi själva vill ha, säger Stefan Engelson, vd och ägare.

– Jag tror ju att alldeles för många andra företag har en bild av hur folk ser ut som är rent önsketänkande. Jag vet ju själv hur det är, jag är en 51-årig man som inte springer på gymmet sju dagar i veckan. Mycket friluftskläder, och särskilt de trendigaste, passar inte mig. Nu när friluftsintresset dessutom växer så starkt, så finns ett jättestort behov av plagg som är anpassade inte till hur kroppar ser ut i veckotidningarna utan till hur vi faktiskt ser ut i verkligheten.

Engelsons har sina rötter i den anrika, västsvenska konfektionsindustrin. När fabrikerna i Borås rullade på för fullt under 1950- och 60-talen arbetade man med en större variation i storlekar än vad vi är vana vid att se i dagens fast fashion-tider. I Engelsons storlekstabell har därför alltid funnits till exempel långa och korta ben. Så att de i dag kan erbjuda en mycket större variation än andra har sin naturliga förklaring.
– Inte heller vi kan göra allt i alla storlekar. Men vi försöker göra allt i så många storlekar som möjligt, säger Stefan Engelson.

– Vår mest populära produkt är byxan Helags, en fritidsbyxa i stretchmaterial. Om jag tittar exakt just nu har vi 96 aktiva varianter för herr i den modellen, och 215 för dam. För dam finns den i normal benlängd från storlek 34 till 48, i kort benlängd från storlek 36 till 54 och i lång benlängd från 36 till 48. Den säljer så otroligt mycket, så även om det innebär en utmaning i lagerhållning och liknande för oss är det ändå värt att kunna erbjuda så många olika storlekar.

Trots att Engelsons har ett sådant otroligt brett sortiment möter de ändå, precis som Naturkompaniet, ständigt frågor om ännu fler storlekar. Särskilt kvinnor hör av sig, enligt Stefan Engelson.

Erik Spets på Naturkompaniet delar den bilden.
– Till en man kan vi nästan alltid hitta något som passar, men för kvinnor är det så mycket svårare. Blir inte jackorna för långa i ärmarna så blir de för smala vid höfterna. Där finns hela tiden något som begränsar.

Hur blev det då så här? Det enkla svaret är att friluftsbranschen varit mansdominerad väldigt länge.
– Under jättelång tid utgjordes den av män som gjorde produkter till män, och som sedan också började göra produkter till kvinnor. Man har lite hånfullt pratat om ”pink it and shrink it”. Riktigt så illa är det inte i dag, men branschen har långt kvar, konstaterar Erik Spets.

FRUSTRATION OCH KREATIVITET

Bristen på friluftskläder för kvinnor, av kvinnor har förstås lett till mycket frustration genom åren. Men också en hel del kreativitet. Flera nya aktörer har dykt upp som motreaktion till den av tradition mansdominerade branschen – och i vissa fall har de etablerat sig ordentligt, hittat sin egen nisch och målgrupp.
– Vi på Houdini sticker ut lite, eftersom vi startades av en kvinna som inte hittade kläder till just sin kropp och därför valde att skapa dessa produkter själv, berättar Mia Grankvist, kommunikationsansvarig på företaget.

Medan många andra utgick från herrkollektionen i sin produktion, började alltså Houdini i andra änden. Men de lade snabbt till plagg även för män, eftersom de såg att det fanns ett behov.
– När det gäller mäns och kvinnors kroppar överlag så kan jag personligen tycka att det finns en större komplexitet för kvinnor, säger Mia Grankvist. Vi har fler variabler som bör tas i beaktning för att ett plagg ska passa, eftersom förhållandet mellan längd, bredd, byst och höfter skiljer stort från person till person.

Tendensen bekräftas av flera av dem i branschen som Utemagasinet talar med. Kvinnors kroppar tycks variera mer sinsemellan. Med den uppfattningen i bakhuvudet har Houdini redan i dag flera olika passformer inom varje segment av produkter. Den som vill köpa till exempel en t-shirt kan välja mellan snitt som man internt talar om som ”slim”, ”regular” eller ”relaxed” – dessutom arbetar Houdini nu med ett projekt som skulle kunna ha potential att verkligen öka storleksmångfalden.
– Vi har låtit ett antal personer få sina kropps-mått inlästa digitalt, berättar Mia Grankvist.

– På så sätt har vi kunnat ta fram måttbeställda produkter. Vi ska nu analysera resultaten från den här pilotstudien. Utmaningarna när det gäller att göra måttanpassade plagg är många. Fabrikerna har i dag svårt att vara så flexibla som det skulle behövas. Vi får se om det kan förändras framöver.

 

Ge oss kläder som passar!

TOG SAKEN I EGNA HÄNDER

Att sy om plagg hos skräddare, eller helt enkelt sy själv, kan vara en lösning för den som har svårt att hitta friluftskläder som passar. Så gjorde Malin Lundmark. Hon hade i många år letat efter ett mellanlager som satt bra på hennes långa, lite kurviga kropp. Särskilt hennes långa armar blev ett återkommande problem, upplevde hon, då det mesta som fanns i butikerna lämnade en glipa mellan tröja och handske.
– Jag ville också gärna hitta ett plagg i ren ull, eftersom jag gillar det materialet, berättar Malin, som är formgivare i grunden och ofta löst praktiska problem som dessa genom att helt enkelt sy något själv.

– Jag hade en stickning som jag tyckte mycket om, som var väldigt stretchig och kändes som att den skulle passa bra för det här syftet. Så jag tog fram en modell på en kofta som hade lång ärm och som dessutom var lite insvängd i midjan. Det var viktigt för mig att den även skulle sitta bra över höften, det har också varit ett problem. Jag använde min egen kropp som utgångspunkt, men provade även på min syster. Sedan när folk fick se den visade det sig att fler tyckte om den och ville ha en likadan.

I dag driver Malin sedan tre år tillbaka varumärket Tordyvel, där ”favoritkoftan” som hon kallar den är storsäljaren.

Malin såg ett hål på marknaden och förvandlade det till sin nisch. Detsamma gäller för lite större Tierra, som producerat funktionella friluftskläder i över 30 år. Även de har lagt märke till att många har svårt att hitta plagg som passar, vilket lett till att de tagit fram en byxa i modell ”short”.
– I vanliga fall graderas alla storlekar på längden och bredden proportionerligt. Det betyder att en byxa växer både på längden och bredden när du går upp en storlek, förklarar Malin Eurenius, marknadschef på Tierra.

– Men det fungerar ju inte för alla. Och som konsument har du antagligen inte alltid lust att vika upp eller klippa av benet på en byxa – där sitter ju ofta någon funktion som man vill behålla, som en dragsko eller en dragkedja. Short-byxan innebär att du kan gå upp en storlek i midjan utan att benlängden ökar.

Short-byxan är en lyckad satsning för Tierra. Den har sålt bra, och nu är nästa steg att införa short-varianter på fler modeller, bland annat en skalbyxa.
– Det som framför allt varit roligt med den här satsningen är att vi har sett att vi säljer lika bra över hela spannet av storlekar, säger Malin Eurenius.

– I vanliga fall säljs kläder främst i mittenstorlekarna, men att short-byxan varit populär i alla storlekar stärker oss i övertygelsen att där verkligen finns ett behov av den här typen av plagg. Vi är ett litet företag och alla vi som arbetar här brinner verkligen för uteaktiviteter och att fler ska få möjlighet att ta del av naturen. Det är viktigt för oss att inkludera så många som möjligt.

VI MÅSTE PRATA OM DET

Ja, för det är någonstans där allt landar. I frågan om vilka som ska ha möjlighet att njuta av naturen. Vi kan ha hur mycket allemansrätt och friluftstrend som helst i det här landet – om plaggen som ska skydda och värma min kropp inte passar, blir min naturupplevelse inte alls lika bra. Kanske väljer jag till och med att stanna inne nästa gång, hellre än att frysa eller känna mig obekväm.

Ingen privat näringsidkare har egentligen något ansvar. Alla får så klart sälja vilka kläder de vill. Men som konsumenter kan vi välja att stödja dem som arbetar för att bjuda in – eller snarare ut – fler, och sätta press på dem som ännu inte gör det.
– Allt vi kan göra är att hela tiden fortsätta prata om detta, om hur stort behovet är och vilka möjligheter som finns, säger Erik Spets på Naturkompaniet, som berättar att han själv ofta pratar med varumärkena de arbetar med om den här frågan.

– Det är superviktigt för oss att vara så inkluderande som möjligt. Ingen ska exkluderas från att kunna vara utomhus i bra grejer på grund av sin kroppsform. Tyvärr upplever jag att intresset från varumärkena är mycket litet – vilket är svårt att förstå. Om de vill tjäna pengar borde de lyssna på oss och våra kunder. Efterfrågan är stor! 

Så tar du hand om dina friluftsprylar

Skippa skräpet