I nya Utemagasinet nr 7 finns en 13-sidig artikel om rennäringen och friluftslivet. I ledaren skriver chefredaktör Marie Kjellnäs om de många frågor som präglar denna såriga konflikt: ”Vi får höra många arga och uppgivna vittnesmål. Från samer som tycker att ingen förstår deras verklighet. Från lokala friluftsföretagare som känner sig motarbetade och oroar sig för konkurs. Från lokalbor som levt på en plats i generationer, sett närnaturen som sitt hemma, men nu känner att det inte alls räknas.”
Varför skriver ni inte om rennäringen och friluftslivet? Frågan har kommit allt oftare det senaste året, och det beror till största del på två saker. För det första ska Svenska Turistföreningen efter sommaren inkomma med en ansökan om nytt markarrende till Länsstyrelsen i Jämtland-Härjedalen, då avtalet som rör fjällstationerna Blåhammaren, Sylarna och Helags samt en rad fjällstugor löper ut vid årsskiftet.
Samebyarna i området upplever att de senaste årens friluftsboom blivit allt mer störande för rennäringen, och just nu pågår förhandlingar mellan STF och samerna för att komma överens om en verksamhetsnivå som känns hållbar för alla. Kommer stugor att stängas? Någon fjällstation till och med? Kommer populära vandringsleder att behöva dras om? Frågorna är många.
Parallellt med STF:s markförhandlingar i Jämtland pågår en annan process, som rör rennäringen i stort och frågan om vem som har mest rätt till nordliga naturområden motsvarande halva Sveriges yta. 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska utreda ett förslag till ny rennäringslag. Detta efter att en dom i Högsta Domstolen gett Girjas sameby i Norrbotten upplåtelserätt till jakt och fiske i områden där de bedriver renskötsel, med hänvisning till ”urminnes hävd”.
Nu i augusti ska Renmarkskommitteén lägga fram ett delbetänkande, och slutresultatet ska sedan presenteras 20 maj 2025. I uppdraget ingår att ta hänsyn till både samernas och den övriga lokalbefolkningens rättigheter och intressen, men samtidigt ska Girjasdomen vara vägledande. Vem ska bestämma om det svenska fjällfisket framöver? Kommer den nya lagen att påverka allemansrätten? Frågorna är, som sagt, många.
Vi på Utemagasinet – och då menar jag både redaktionen och alla våra medarbetare som skriver och fotograferar i fjällvärlden – får höra många arga och uppgivna vittnesmål. Från samer som tycker att ingen förstår deras verklighet. Från lokala friluftsföretagare som känner sig motarbetade och oroar sig för konkurs. Från lokalbor som levt på en plats i generationer, sett närnaturen som sitt hemma, men nu känner att det inte alls räknas.
En gemensam nämnare för samtliga är uppfattningen att ingen förstår just deras sida av saken. Inte folk söder om Dalälven – och definitivt inte centralt placerade beslutsfattare. Känslan av maktlöshet är stor.
På sidan 69 i nya Utemagasinet (i butik nu) hittar du en 13-sidig artikel om allt detta, som Utemagasinets Karin Wallén har jobbat både länge och väl med. Hon har intervjuat ett stort antal personer och fokus har varit att låta alla sidor komma till tals. De tre frågorna Karin söker svaret på lyder: Vad handlar allt det här egentligen om? Vilka intressen krockar? Och hur kan konflikten lösas?
På vissa håll i landet är konflikten särskilt djup och sårig, men det finns glädjande nog exempel där man redan idag skapat plattformar för rak kommunikation, ökad förståelse och samarbete mellan olika intressen. Och det är ju faktiskt den enda hållbara vägen framåt.
/ Marie Kjellnäs, chefredaktör