Att tälta på vintern är lite mer hardcore än sommartid, men du behöver ju inte börja med Sarek i minus 30. Utemagasinets Anton Furuland gör snäll debut i Årefjällen – och delar med sig steg för steg.
Text: Anton Furuland, Foto: Martin Olson
Jag vet inte, vågar jag säga det? I Sveriges ledande friluftsmagasin liksom. Men okej, så här är det: Jag tycker att tältnätter är lite överskattat. Med betoning på just själva natten.
Visst, det är ju mysigt precis när man krupit ner i sovsäcken, sträcker ut kroppen och tänker tillbaka på den stora dalgången man dansat igenom eller utsikterna man förtjänat. Sedan börjar pärsen. Jag sover så gott som alltid uselt, för att göra en oändlig tältnattshistoria kort.
Men då har jag bara sovit i tält under barmarkstid. Aldrig på vintern.
Tältplatsen är funnen
Trots denna ryggsäck av karaktärsdanande erfarenheter känns allt nytt och lite barnsligt spännande när jag möter upp mina turkamrater, fjälledaren och guiden Sofie Jugård Löfgren samt fotografen Martin Olson.
Det känns lite som att vi ska ut på expedition, när vi i själva verket ses på parkeringen vid snälla Trillevallen strax söder om Åre, och blickar upp mot 1 025 meter höga toppen Välliste.
Vi byter om till klassiska turskidor och börjar knata i snackvänlig takt upp längs vinterleden på Vällistes östra sida. Även detta vågar jag knappt säga, men det är inte bara vintertältning som är en nyhet för mig på den här turen. Jag har aldrig tidigare under mina 32 levnadsår använt den här sortens skidor. Utförs och på längden, absolut, och även en del toppturer med randonnéutrustning, men just turskidor har aldrig blivit av.
Men det flyter på utan problem – i alla fall uppför – och efter runt 40 minuter når vi en plats som både fjällguide och fotograf godkänner.
– En bra tältplats ligger på en skyddad plats så att man inte får hård vind och snö in i tältet. Den får gärna vara på en liten höjd eller en en bit bort från vattendrag och sänkor för att undvika kallras. Morgonsol är mysigt om det går att få till, säger Sofie.
Ingenting att klaga på
Tillsammans med maken Crister driver Sofie Jugård Löfgren friluftsföretaget Aktivut med bas i Östersund. I mer än 20 år har hon jobbat med att guida människor ute i naturen, bland annat med dedikerade kurser i vintertältning för nybörjare.
Och det märks.
Med van hand och ribban på lagom nivå tar hon taktpinnen och instruerar oss andra i byggandet av ett bra vinterläger. Eller mest mig, som helt klart är tältlagets blåbär.
Jag pepprar på med uppföljande frågor om snöankare, gropgrävning och snösmältning – och får mina svar. Sofie, som flyttade från Stockholm till Jämtland på 90-talet, guidar med en skön mix av stadsbons rapphet och jämtens ödmjukhet, lugn och värme.
Förutsättningarna för livets första vintertältning är ganska optimala. Det finns verkligen inget att klaga (eller skylla) på. Alldeles lagom kallt, knappt någon vind att tala om, lite kvällssol – och med den lättillgängliga rutten vi valt finns tid för både övning och bra snack. Snö har vi också, men inte så mycket att vi drunknar i den.
Vänta ut råkalla vintern
Vi gör i ordning lägret, först genom att trampa till grunden där tälten ska stå. Det här är något nytt för en vintertältsnovis – liksom den viktiga detaljen att tältpinnarna används som snöankare när man sätter upp tältet. Innan vi packar in allt i boningen demonstrerar Sofie hur man gräver ur absiden.
Allt detta görs i som sagt i väldigt behagliga och pedagogiskt gynnsamma vinterförhållanden, men jag är ändå tillräckligt fjällvan för att förstå vikten av att varje detalj sitter som en smäck vid skarpt läge.
En fantastisk solnedgång och kvällshimmel sjunger på sista versen och jag ser stressen i ögonen på fotograf Olson. Magiska bilder kan försvinna in i evigheten om vi inte omedelbart börjar skida upp längre på kalfjället. På med skidorna, middagen den får vänta till senare.
Vi hinner. Och tur är väl det. Vid Gromyrarna, mellan Välliste och Grofjället, stannar vi till och blickar bort över tuffare fjällområden som Sylarna, Snasahögarna och Anarismassivet. Jag har varit här uppe ett par gånger förut, men hade ingen aning om att det kunde vara så otroligt fint. Tanken på att stunden snart är förbi gör nästan ont i hjärtat.
Vårvinterns vemod ligger som en dimma över Södra Årefjällen och ljuset är så magiskt som det bara kan bli så här års. Det är en fjällkväll som skulle frälsa vilken friluftsskeptiker som helst. Jag antecknar ett eget tips till alla debuterande vintertältare: vänta ut den mest råkalla vintersäsongen innan du slår till, så blir allt både lättare och vackrare.
En mjuk utförslöpa senare och vi är tillbaka i lägret – och då är det pannlampa på. Dags att få i oss lite käk för att både stilla hungern och värma kroppen inifrån. Först får jag praktisera den konst som ska vara ett slags ständigt flöde när man vintertältar: Att smälta snö. Fram med köket, först en skvätt vatten i kastrullen för att skynda på processen – och sedan är det bara att mata på med snö-till-vatten-processen tills all mat är lagad och uppäten, sista disken undanstökad och termosarna fyllda.
Det är egentligen inga konstigheter, men desto mer tidskrävande än på sommarturer. Allt tar helt enkelt lite längre tid i snö och kyla.
Allt tar lite längre tid
Vintertältare går och lägger sig tidigt, så även vi.
Det känns lite pirrigt när vi kryper in i tältet, efter värmande kvällsgympa och ett sista toabesök. Men det är riktigt bekvämt. Och bra luft! Kanske för att en superrutinerad fjällguide ansvarat för ventilationen. Den här dubbelkomforten med dels ett liggunderlag i cellplast och dels ett rejälare med dunfyllning är jag inte van vid. Sommartid brukar jag enbart köra det förstnämnda – vilket kanske kan förklara sömnproblemen, inser jag.
För det tar inte mer än några minuter innan jag somnar, och sedan – hör och häpna – sover ostört i princip hela natten. Det är alltså så här det känns att vakna utvilad efter en tältnatt, kan jag konstatera med morgonkaffet i hand.
1. Preppa på hemmaplan
Du har tältat en del under sommarhalvåret och känner dig redo att möta vintern i tygboende. Vad är då skillnaden? Först och främst det alldeles uppenbara – kylan – som du behöver ha i bakhuvudet när du packar för turen.
Tänk värme, kort och gott. Ta med sovsäck, dunjacka, vantar, mössa, underställ, strumpor med mera som är snäppet varmare än de du brukar ha under barmarkstiden, och se till att skalplaggen är rejäla. I en vattentät packpåse förvarar du sovkitet, som inte används under dagen: ett par torra ullstrumpor, torrt ullunderställ att sova i och en torr mössa.
Under natten är det viktigt att stå emot markkylan. Det gör du med hjälp av dubbla liggunderlag – ett enklare i cellplast, att lägga närmast snön, och ett uppblåsbart för komfort. Det finns särskilt vinteranpassade sådana med dunfyllning, men det är inget måste.
Snabb och enkel matlagning är att föredra på vintertur. Ta med en tålig brännare och ett bränsle som klarar låga temperaturer – fjällguiden Sofie Jugård Löfgren rekommenderar bensin, om du känner dig trygg med det. Bensin är säkert och tål lägst temperatur av alla bränslen, näst bäst på vintern är sprit. Vintergas är väldigt smidigt, men lite mer osäkert när det är riktigt kallt.
Minst en stor termos ska du se till att packa med dig, för ständig tillgång till varm vätska. Det är också viktigt ur säkerhetssynpunkt.
På vinterturen får du inte heller glömma viktigheter som pannlampan, första hjälpen, spade, extra varma vantar samt gärna en tunn och en tjock mössa.
Håll ordning!
Ordning och reda är alltid viktigt på tältturer, men vintertid kan en borttappad handske eller termoskork innebära fara för liv och lem. Packa enligt ett system där allt har sin plats, och håll dig till det.
2. Slå läger i terrängen
En förutsättning för en god vinternatts sömn är att välja en tältplats som är lite väderskyddad. Precis som under barmarkssäsongen kollar du att ytan är tillräckligt platt och sätter upp tältet med hänsyn till vindriktningen (längs med tältet, om du har en tunnelmodell).
Välj en liten höjd, om möjligt, eller undvik i alla fall sänkor där kylan lagras. Sommarens jakt på vattendrag kan du däremot glömma, nu är ju snön din källa till vätska för dryck och matlagning.
Börja preppa genom att trampa runt med skidorna på den tilltänkta ytan, stor nog för tältet och lite till, så att du får en stabil grund. Har du inga skidor kan du packa snön med en spade. Ta med fördel en paus när ytan är klar och låt den frysa till lite. Byt till torrt, ta något varmt att dricka och vänta i 15–20 minuter.
Tältet sätter du upp precis som vanligt, gärna med stormlinorna utdragna till max. Kruxet är att få tältpinnarna att fästa i snön – se till att ta med snöankare eller andra grövre pinnar avsedda för vinterbruk. Fäst pinnen i änden av linan, så att ett T bildas, och placera den i ett förgrävt hål med samma form. Det blir alltså som ett ankare. Sedan täcker du igen hålet med snö och stampar till lite, så fryser det strax till snöbetong.
När tältet är på plats är det dags att gräva ur absiden, dels för att kunna sitta bra i tältet och dels för att gropen fungerar som ett köldlås. Gräv lagom djupt för skön sitthöjd. Den ambitiöse gräver också en liten köksbänk mitt emot ingången.
Turas om att gå in och packa upp era sovsaker. Börja med att rulla ut cellplasten, blås därefter upp liggunderlag nummer två och fluffa upp sovsäcken.
Öva, öva, öva
Lyckad vintertältning handlar mycket om logistik och rätt prylar för behov, terräng och väder. Testa ditt system på hemmaplan innan du drar iväg till tuffare områden. Kan du sätta upp tältet i hård vind? Håller du dig varm i sovsäcken? Hur länge räcker gasen? Och pannlampans batteri?
3. Dags att laga middag
Se till att du kan ditt kök och provkör det före avfärd – det är en nyckelfaktor på vinterturen. Räkna med att snösmältning och matlagning tar en hel del tid, så ta som vana att en i tältlaget börjar smälta snö medan den andre gräver ur absiden.
För att snabbt komma igång med full effekt kan du slå en skvätt vatten, från termos eller vattenflaska, i botten på kastrullen innan du börjar packa i snö. Sedan är det bara att hålla igång processen tills alla kärl är fyllda för matlagning och dryck.
En termos ska alltid vara full med varmt vatten, det är tumregeln. Tänk inte ens tanken ”det här kan jag fixa i morgon bitti”.
Vissa älskar smidigheten med frystorkat, kanske särskilt under vintern, medan andra gillar att laga egen mat. Välj det som passar dig, men se till att det är varm mat som går enkelt att tillaga. Varm mat och dryck värmer kroppen inifrån och förbättrar dina odds att sova gott utan att frysa.
Sofie Jugård Löfgren föreslår allt-i-en-kastrull-rätter – till exempel pasta med torkade grönsaker, oliver, grädde och buljongtärning, eller snabbnudlar som kokas i lite buljong med torkade grönsaker och sedan mixas med sambal oelek, nötter och en rejäl sked nötsmör.
En fördel med frystorkade färdigrätter är att du slipper disken, men en kastrull är å andra sidan snabbt rengjord med snö eller lite uppkokt vatten.
Håll dig torr!
Det kan vara frestande att gosa i värmejackan när du skidar, men blir du svettig är nästa steg att du fryser. Klä av och på lager under dagens gång, med målet att hålla dig torr och tillräckligt varm i varje givet läge. Se alltid till att ha ett torrt underställ att sova i, gärna i värmande ull.
4. Sov gott hela natten
Innan du hoppar in i tältet och kryper ner i sovsäcken återstår några få men viktiga punkter. Kontrollera först att alla tältlinor sitter som de ska. Hoppa sedan runt en liten stund och bli riktig varm, men utan att bli svettig. Det sista du gör innan du går in i tältet är att kissa.
Väl inne ser du till att byta till torra sov-kläder, om du inte redan gjort det efter turen. Sofie Jugård Löfgren rekommenderar en riktigt varm vintersovsäck. De är dyra, men finns att hyra. Ett annat alternativ är att ha två tunnare sovsäckar, till exempel en 3-säsongers och en sommarsäck. Har du en i dun och en i syntet tar du dunsäcken närmast kroppen – den värmer bäst, medan syntetsäcken är tåligare.
Dina ytterkläder kan användas som extra isolering under natten. Lägg till exempel jacka och byxor runt dig. Skorna sätter du ihop skaft i skaft, så det inte yr in snö, och förvarar lättillgängligt.
Väntas en kall natt kan du lägga en värmeflaska i sovsäcken. Fyll till exempel en liten Nalgene-vattenflaska – som tål hett vatten och håller tätt – och stoppa den i en strumpa innan du tar den med dig i sovsäcken.
Huruvida sovsäcksvärmen också bör -utnyttjas till att torka saker som fuktiga strumpor, behå och skosulor råder det delade meningar om. Sofie Jugård Löfgren tycker att det är ett bra knep för att få några av de viktigaste prylarna torra och sköna till morgonen, men betonar att det inte går att fylla sovsäcken med halva packningen. Viktigast är din sovkomfort.
Gott så? Nja, det återstår en sista men mycket viktig del: Ventilationen. Man ska inte vara rädd för att ventilera, manar Sofie Jugård Löfgren – håll öppet i båda absiderna minst, och gärna en bit av innerdörren också. Detta är för att ventilera ut utandningsluft och minska frosten i tältet.
Vilket tält?
Ju tuffare terräng och väder, desto högre krav på tältet. Många föredrar 4-säsongstält/vintertält av tunneltyp med rejäl absid vid snö och kyla, för att kunna gräva ur ett rum för matlagning och förvaring. Det finns även vinteranpassade kupoltält, med fördelen att de är självstagande och lättare kan fästas om det är dåligt med snö. I lättviktskretsar finns de som propagerar för mer slimmade tält-typer även för vinterbruk.
5. Avsluta snyggt
En bra morgonrutin är att ta fram värmeflaskan ur sovsäcken och dricka upp det nu ljumna vattnet, för att snabbt få i sig vätska efter natten. Vi gör av med mer vätska under vintern och behöver fylla på ofta.
Laga frukost i tältet eller utanför, lite beroende på vädret och hur bekväm du är. Är det uppehåll kan det vara skönt att ta med cellplast och sovsäck ut för att fixa med frukosten.
Efter morgontoaletten är det dags att packa ihop och dra vidare. Sofie Jugård Löfgren tipsar om att ta med en liten borste för att smidigt kunna sopa ur tältet och få bort rimfrosten både inuti och utanpå – har du ingen kan du skaka tältet noga. Allt för att det ska vara så torrt som möjligt när det ska upp nästa gång.
Som alltid ser man över tältplatsen och -lämnar den i snyggt skick. Täck över kissgropar med snö och fyll ut grävda gropar lite grand. Det ser dels trevligare ut, och man vet aldrig om någon annan vinterturare har vägarna förbi och riskerar att snubbla.
Dags att skida vidare. Packa ner värme-kläderna så du inte riskerar att bli svettig, men ha dem nära till hands för nästa stopp.
Kissa i absiden?
Att trampa ut i djup snö för att kissa under natten är varken mysigt eller säkert. Kolla med din tältkompis om det är okej att använda den urgrävda absiden för ändamålet. Den som vill tar med en flaska (för kvinnor finns olika sorters kisstrattar som gör det lättare att pricka rätt).
Sovsäcken är guld
En rejäl vintersäck i dun håller dig varm under kalla tältnätter och kan också extraknäcka som ytterplagg vid vila. Har du ingen kan det vara läge att hyra (outdoorbuddies.se har bästa utbudet). Som alternativ kan du komplettera din tunnare sovsäck med en till, viktigt är då att det finns plats för luft mellan säckarna.