4 jämtländska toppturer

Gillar du att klistra hudar under skidorna och ta sikte ovanför trädtopparna? Då är Jämtland ett fjällsäkert kort. I guideboken Toppturer i Jämtland beskrivs över 100 turvänliga toppar i länet – från Helags till Jiengegietje. Vi tar dig med till fyra.

Foto och textbearbetning: Anette Andersson

4 jämtländska toppturer
TJÅERVIENTJAHKE VÄST/ÖST

TJÅERVIENTJAHKE VÄST/ÖST

Höjd: 1390/1360 meter över havet.
Område:
Anarisfjällen
Utgångspunkt: STF Lunndörrstugorna i Vålådalens naturreservat.
Tid till toppen: 2 timmar
Tips: Till Lunndörrsstugorna går både skoterled och skidled från Vålådalen.

Tjåervientjahke väst och öst är två tvillingtoppar placerade i Anarisfjällen, öster om Vålådalens Naturreservat. Du tar dig dit på skidor från STF Lunndörrs-stugorna (knappt sex kilometer). Stugorna är placerade mitt ute på fjället, 14 kilometer från allmän väg. Ett annat sätt att ta sig till fjället är med skoter – den leden går mitt emellan topparna, upp till 1290 meter över havet. Från passet är båda topparna ett stenkast bort. Längsta åket är 420 fallhöjdsmeter. 

4 jämtländska toppturer

SÖNNER

SÖNNER

Höjd: 1412 meter över havet
Område: Snasahögarna
Utgångspunkt: Storulvåns Fjällstation
Tid till toppen: Cirka 2,5 timmar
Tips: Vintertid är vägen mellan Handöl och Storulvån stängd till början av februari. Den är också stängd nattetid från öppnandet till och med mitten av april – och kan stängas även under dagtid vid dåligt väder. I maj är det renkalvning i området; respektera det och vistas helst inte där under den perioden.
Mer info: svenskaturistforeningen.se

Sönner är en av de sex topparna i Snasahögarna i västra Jämtland. Det är länets i särklass mest besökta topptursområde. En bilväg rakt in i området, och en strategiskt placerad fjällstation, gör att många lätt tar sig hit. Snasahögarna erbjuder varierande och rolig åkning för alla typer av skidåkare, både nybörjare och proffs. Dessutom ligger de olika topparna i närheten av varandra, vilket öppnar för flertoppsturer under en och samma dag. Från Sönner finns både branta och flacka åk. 

4 jämtländska toppturer

STORSOLA

STORSOLA

Höjd: 1727 meter över havet
Område: Sylarna
Utgångspunkt: Sylarnas Fjällstation, 14 kilometer från allmän väg. Antingen skidar du hit eller så tar du vessla från Storulvån.
Tid till toppen: 2–3 timmar
Tips: Delar av området är utmanande till sin karaktär, så Sylarna är inget bra ställe om du är ovan eller nybörjare.
Mer info: svenskaturistforeningen.se

Toppen Storsola ligger granne med Storsylen. Det är många som anser att denna topp är Jämtlands bästa för toppturer på skidor. Men du behöver vara en god skidåkare, för terrängen är brant och i vissa fall komplex – men bjuder i gengäld på storslagna åk. En klassiker på Storsola är åket X-files – känt för sin snygga åklinje, ihållande rakt ner i fallinjen. På bilden skymtas toppen i dimman till vänster, och just det här åket går därifrån och ner till vänster. En rad andra toppåk finns med utgångspunkt från Storsola.

4 jämtländska toppturer

JIENGEGIETJE

JIENGEGIETJE

Höjd: 1477 meter över havet
Område: Borgafjäll
Utgångspunkt: Parkeringen vid Fjällvägens slut.
Tid till toppen: 3 timmar
Tips: Klöverstugan, som passeras på väg till toppen, är ett bra vindskydd om ovädret kommer. I byn Borgafjäll finns flera boendealternativ och välrenommerade restauranger.

Jengen, som toppen kallas, är den högsta i Borgafjäll. Området ligger på gränsen mellan Jämtland och Lappland och erbjuder lättillgängliga toppar – ofta med mycket god snötillgång. Här är det ingen trängsel direkt, så du kan njuta ostörd. Från Jengen finns fyra åk i fyra olika väderstreck. Ett av dem är Bäckravinen, som är riktigt fint och lekfullt. 

4 jämtländska toppturer

TOPPTURER I JÄMTLAND Erfarna toppturarna Anette Andersson, Johan Ranbrandt, Henrik Westling och Martin Strömgren ligger bakom guideboken Toppturer i Jämtland, som utkom på Calazo förlag strax före jul. I den presenteras ett hundratal toppar och omkring 250 olika åk, från lätta till avancerade.

  • På vita myrar i Koppången

    Precis intill E45 norr om Orsa ligger ett litet paradis för turskidåkare – om man bara ser till att stanna. Den här gången gör vi det, och upptäcker ett gnistrande snölandskap med fjällkänsla.

  • Finns en stig finns det liv

    Varför uppstår en stig? Varför kittlar den tanken? Och vad kan en stig egentligen berätta? Utemagasinet grottar ner sig i en företeelse lika gammal som det funnits kringströvare på jorden.

  • Guide: Så hittar du rätt sovsäck

    En natt i sovsäck kan vara rena drömmen. Eller en mardröm. Här är sju saker du ska tänka på inför ett köp.

  • Kitta dig för skridskoturen

    Åker du på skridskoprylar från förra millenniet? Då är du i gott sällskap – trots att produktutvecklingen tagit stora språng de senaste åren. Vi pratar åkradie, BC, skejt och lättvikt med skridskobranschens höjdare.

  • Kokosgröt med blåbärssylt och kardemumma

    Värm dig med en krämig kokosgröt med kardemumma och blåbärssylt. Nathalie Spjälles recept ger en god start på dagen, oavsett om frukosten lagas innan – eller på – en tur.

  • Nicklas Blom: ”Jag skulle aldrig anställa mig själv”

    I många år jagade fotografen Nicklas Blom de mest spektakulära åken – från puder i klippiga bergen till vulkanskidåkning på Kamtjakta. Idag lever han pojkdrömmen utanför Åre, med 30 slädhundar och äventyret runt hörnet. 

  • Krönika: ”Sätt koppel på din vän”

    Visst kan hunden få springa lös när den är så snäll och lydig? Niclas Sjögren synar sina bästa ursäkter – och inser att även en söt dvärgpudel har en husse som behöver skärpa sig.

  • Ute testar Kantarellappen: Är det en genväg till skogens guld?

    Går det att hitta kantareller med hjälp av mobilen? Utemagasinet testar om en app förbättrar oddsen att komma hem med korgen full av skogens gula guld eller inte.

  • Kladdkakans dag – två goda recept

    Fira kladdkakans dag genom ett riktigt gott chokladfika i skogen! Här är två urgoda recept: den ena kakan görs enkelt i ett smörgåsjärn och den andra i en reflektorugn.

  • Vad kan vi lära av olyckorna?

    Förra året skedde 18 dödsolyckor i den svenska fjällvärlden. Tre orsakades av kolmonoxidförgiftning. Vilka lärdomar kan vi dra?