Ute testar Kantarellappen: Är det en genväg till skogens guld?

Går det att hitta kantareller med hjälp av mobilen? Utemagasinet testar om en app förbättrar oddsen att komma hem med korgen full
av skogens gula guld eller inte. 

Så gick testet till

Utemagasinet tog rygg på skaparna av Kantarellappen för att ta reda på hur tjänsten fungerar i praktiken. Vi åkte ut till en blandskog i Västra Götaland, som enligt appen hade goda förutsättningar för kantareller att trivas. Vi valde att leta i områden som enligt färgmarkeringarna i appen var klassade som lite mer svårtillgängliga (lila och blå), för att öka chansen att ingen annan svampplockare hade hunnit före.

Testet genomfördes i början av augusti, efter en extremt torr juni och juli. Tack vare meteorologisk information i appen kunde vi i förväg se att det varit ett kraftigt lokalt skyfall i just det här området ett par veckor innan, vilket är förutsättningen för att alls kunna hitta svamp.

På en och en halv timme hittade vi fyra riktigt bra kantarellställen med både små och stora kantareller och kunde nästan fylla korgen vi hade med oss. 

För att hitta kantareller måste du vara på rätt plats, vid rätt tidpunkt och under rätt förutsättningar. Det förklarar Tomas Morsing, en friluftsintresserad matematiker som jobbat i finansbranschen och som tillsammans med sin son Olof skapat Kantarellappen – ett verktyg för att hjälpa människor att hitta kantareller i skogen.

– De bästa kantarellmånaderna är nu på hösten fram till dess att frosten slår till. Beroende på var i landet man bor kan det finnas gula kantareller en bra bit in i november, säger han när Utemagasinet hänger med på en tur i svampskogen för att se hur appen fungerar i praktiken. 

Kunskap plus geodata

I appen finns en Sverigekarta där vi kan se exakt var vi befinner oss och där vi kan zooma in och ut för att hitta presumtiva kantarellområden i närheten. Tomas förklarar att dessa är markerade med olika färger beroende på hur lätt– respektive svårtillgänglig terrängen är. 

– Jag tänker att vi väljer blåa och mer krävande områden i dag eftersom det ökar chansen att ingen annan varit där och redan plockat.

Områdena i appen är framräknade utifrån egenskaper hos skogen som är viktiga för att kantarellerna ska trivas. För att kunna göra sådana beräkningar behöver man kombinera kunskap om hur bra kantarellskog ser ut med en mängd geodata som beskriver olika biotoper, skogstyper samt ålder på skogen. Här i Sverige är den typen av geodata offentlig och i appen kombineras allt detta med dagsaktuella meteorologiska data kring nederbörd från SMHI.

– Utan regn, inga kantareller. Det brukar ta en till två veckor efter ett rejält regn innan kantarellerna har hunnit växa till sig. 

Mångas dröm i skogen. En korg med gula, matiga kantareller. Foto: Jakob Renmark

Startade som hobbyprojekt

Tomas är uppvuxen i en familj där det var viktigt att ta vara på allt som växer i skogen: hallon, blåbär, lingon och alla sorters svamp – från stenmurklor på våren till trattkantareller på senhösten.

Naturintresset har överförts till sonen Olof, som pluggar på Chalmers tekniska högskola och brinner för programmering. Tillsammans började de spåna på och utveckla appen och dess algoritmer.

– Det började mest som ett kul hobbyprojekt. I dag har vi 10 000 användare men är övertygade om att det finns stor potential för den att växa, säger Olof, vars flickvän Matilda Bergsten också blivit involverad för att sköta marknadsföring och kommunikation via sociala medier, där de delar med sig av tips och filmade inslag på Facebook, Instagram, Tiktok och Youtube.

Av Naturvårdsverkets stora nationella undersökning Friluftsliv framgår det att svampplockning är en av de aktiviteter som svenskarna allra helst skulle vilja göra ännu mer av om de bara hade mer tid eller sällskap. Och när vi efter bara 20 minuter i skogen i princip snavar över de första kantarellerna som lyser gult i mossan är det lätt att förstå den där dragningskraften. Det är som en skattjakt där utdelningen är både svamp och lyckorus på samma gång. 

Det är egentligen nere i mossan under jorden som allt händer. Här finns mycelet, som är svampens trådlika huvudorgan. Foto: Jakob Renmark

Underjordiskt nätverk

Det vi i dagligt tal kallar kantareller är egentligen bara själva fruktkroppen medan det Tomas kallar ”Herr kantarell” finns under marken. 
– Titta här, säger han och gräver med fingrarna i mossan och jorden för att visa hur mycelet breder ut sig som en vit underjordisk ring, vilken kantarellerna sedan växer ut ifrån.

– Det är därför man med fördel kan gå tillbaka till samma ställe flera gånger under säsongen. Efter ett regn poppar det gärna upp nya svampar.

Tomas och Olof rekommenderar även att alltid leta efter fler kantareller när man väl hittar några. 

– Följ hur vattnet rinner eftersom mycelet ofta sprider sig på det viset. Det sprids med hjälp av vatten, vind och med djur.

Kantareller är helt beroende av närhet till träd. Samarbetet kallas mykorrhiza, vilket är en livsviktig symbios där trädet ger svampen energi i form av socker medan svampen ger trädet vatten och olika mineraler som kväve och fosfor. Samarbetet kräver levande rötter. Om skogen huggs ner dör kantarellmycelet eftersom dess energikälla försvinner. 

Vilket är det vanligaste felet folk gör när de letar efter kantareller?

– Att de letar efter kantareller i för gammal skog. Det optimala för kantareller är en skog som är någonstans mellan tio och 30 år gammal. Det innebär även att inga kantarellställen varar för evigt. De förändras med tiden, säger Tomas, som gärna plockar svamp själv men även brukar ge bort mycket av överskottet till vänner, släktingar och grannar.

Vad lagar du helst av kantarellerna?

– Det blir gärna min specialsvampsås, där jag smörsteker kantareller tillsammans med lök, tillsätter grönsaksbuljong, kinesisk soja och grädde och smakar av med salt och nymald svartpeppar. Den passar till allt, från grillat på sommaren till julköttbullarna, säger Tomas och tillägger att kantareller kräver smör och grädde för att komma till sin rätt, då smakerna är fettlösliga. 

Rena familjeföretaget. Far och son Morsing, plus flickvännen Matilda Bergsten. Foto: Jakob Renmark

Plus

+ Lätt att använda med tydliga och smarta funktioner. Det finns dessutom pedagogiska instruktionsfilmer att ta del av för den som önskar.

? Kartan har tydliga färgmarkeringar som markerar bra mark för att leta kantareller i terräng som är lätt att ta sig fram i (rosa), terräng som är medelsvår (lila) samt mer tuff och utmanande (blå). För den som är ovan att gå i skogen finns också stigar och mindre grusvägar markerade där det finns goda svampchanser.

+ Appen funkar i stort sett över hela Sverige. Så var du än är kan du alltid få hjälp med att hitta de bästa lokala kantarellställena.

+ Alla kantarellställen du hittar kan sparas i appen, så att du lätt hittar tillbaka (informationen delas inte med någon annan).

Minus

– Kartorna i appen markerar inte ut kantarellområden i alla typer av skog och mark utan enbart i barr- och blandbarrskog. 

–Eftersom tillgänglig geodata saknas för vissa delar av den svenska fjällkedjan är dessa områden inte alls medtagna i kartfunktionen.

– All geodata är inte helt färsk och tillförlitlig, eftersom exempelvis Skogsstyrelsen gör sina mätningar vart sjätte år och Naturvårdsverket genomför sina vart sjunde år. Det gör att skogar kan ha huggits ned eller förändrats på annat vis, utan att detta uppdaterats i appen.

Slutsats: Kantarellappen förbättrar dina chanser att hitta kantareller, men den ger ingen garanti.

Så funkar appen

Kantarellappen är en prenumerationstjänst för alla som gillar att plocka kantareller. Appen bygger sina beräkningar på öppna geografiska data från bland andra Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet och Sveriges geologiska undersökning samt nederbördsstatistik från SMHI. Genom att kombinera kunskap om kantarellens preferenser med dessa datakällor kan algoritmerna ringa in var förutsättningarna att hitta kantareller är som bäst.

Att använda appen kostar 74 kronor första året, därefter är kostnaden 145 kronor per år. Prenumerationen förnyas automatiskt varje år men går att avsluta när som helst.


  • Ute testar Kantarellappen: Är det en genväg till skogens guld?

    Går det att hitta kantareller med hjälp av mobilen? Utemagasinet testar om en app förbättrar oddsen att komma hem med korgen full av skogens gula guld eller inte.

  • Kladdkakans dag – två goda recept

    Fira kladdkakans dag genom ett riktigt gott chokladfika i skogen! Här är två urgoda recept: den ena kakan görs enkelt i ett smörgåsjärn och den andra i en reflektorugn.

  • Vad kan vi lära av olyckorna?

    Förra året skedde 18 dödsolyckor i den svenska fjällvärlden. Tre orsakades av kolmonoxidförgiftning. Vilka lärdomar kan vi dra?

  • Krönika: ”Öar blir en pausknapp”

    Öar har något speciellt. Vår krönikör Karin Fingal skriver om känslan att kasta loss mentalt och lämna allt bakom sig i vågskvalpet.

  • Vildmarksfotografens bästa tips

    Pontus Brundin är vildmarksfotografen från Sveg som ser bilder i sina drömmar och använder plåtandet som ett sätt att stänga ute omvärlden. Här ger han Uteläsarna sina bästa fototips.

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.