Ledare: ”Ta med någon ut”

Du mår bra, känner jag! Det är massören Camilla som påstår detta, medan hon söker efter mina sedvanliga knutor bakom skulderbladet och upp i nacken. Som ingen annan kan hon känna av stresspåslag, sömnbrist, överträning och stillasittande medelst oljig handpåläggning.

Mår bra? Avspänd? Det låter ju märkligt i det här ständiga flödet av dödstal, konkurser, omstruktureringar, permitteringar, kurvor och R-tal. Det naturliga vore väl snarare om allt detta satte sig som betong i kroppen, med stelnad gamnacke och räkrygg som resultat. Eller?

På vägen hem funderar jag på livet som det ser ut just nu, jämfört med det som var för bara några månader sedan. Eftersom jag varken jobbar i vården eller tillhör någon uttalad riskgrupp är väl det mest påtagliga att livsrummet har krymt, från världen (nåja) till ett par bitar av Storstockholm. Det blir ingen friluftsmässa i München i sommar, ingen reportageresa till Liechtenstein, ingen paddling kring Ålesund på norska västkusten. Innan mitt Tipp-ex tog slut hann jag också stryka vårens och försommarens alla basket- och hockeycuper, weekendresor till fjälls, födelsedagsfester, teaterföreställningar och skolavslutningar.

Istället? Skogen. Spontana småturer, ofta med bara en termosmugg i näven. Jag strosar genom blåbärsris, sitter och tomglor på solvarma klippor, drar in regndoft. Inte för första gången, men tveklöst med mer närvaro än på länge. I vanliga fall brukar jag behöva några dagar med ryggsäcken för att komma in i lunken och släppa tanken på nästa dal, nästa topp, nästa äventyr. Något är annorlunda nu. Som att jag plötsligt ser naturen som den medicin jag ju vet att den är.

Fler än jag har skådat storheten i det lilla den här våren. Naturen är stekhet, kanske för att det känns fräscht och riskfritt att röra sig bland kottar och barr i jämförelse med potentiellt kontaminerade dörrhandtag och kortbetalningsdosor. Många har fått mer dötid i pandemins spår, de spontana småturerna duggar allt tätare – och snart känns de rentav livsnödvändiga. Så plötsligt meddelar massören att axlarna åkt ner en våning och muskelknutorna bearbetat sig själva. Inte tack vare den märkliga virussituation vi hamnat i, utan trots den. Det är naturen som ska ha tack.

I det senaste numret har vi satsat lite extra på äventyret runt hörnet, den där lilla naturupplevelsen som kan hittas var som helst och när som helst. Vi listar tio tips speciellt riktade till barnfamiljer – vad sägs till exempel om toppbestigning i hemkommunen, skräpjakt eller övernattning under bar himmel?

Vill du hellre fördjupa dig i eldens betydelse, idag och i begynnelsen, ska du bläddra fram sidan 44. Där får du också lära dig att hantera tändstålet, vilket kan komma till pass om du har fiskelycka och vill testa de eldiga recepten på sidan 90.

Och vill du göra en insättning på karmakontot i dessa dagar, men saknar vårdutbildning, kan du alltid ta med någon ut i naturen. Det är också ett sätt att göra skillnad. 

  • På vita myrar i Koppången

    Precis intill E45 norr om Orsa ligger ett litet paradis för turskidåkare – om man bara ser till att stanna. Den här gången gör vi det, och upptäcker ett gnistrande snölandskap med fjällkänsla.

  • Finns en stig finns det liv

    Varför uppstår en stig? Varför kittlar den tanken? Och vad kan en stig egentligen berätta? Utemagasinet grottar ner sig i en företeelse lika gammal som det funnits kringströvare på jorden.

  • Guide: Så hittar du rätt sovsäck

    En natt i sovsäck kan vara rena drömmen. Eller en mardröm. Här är sju saker du ska tänka på inför ett köp.

  • Kitta dig för skridskoturen

    Åker du på skridskoprylar från förra millenniet? Då är du i gott sällskap – trots att produktutvecklingen tagit stora språng de senaste åren. Vi pratar åkradie, BC, skejt och lättvikt med skridskobranschens höjdare.

  • Kokosgröt med blåbärssylt och kardemumma

    Värm dig med en krämig kokosgröt med kardemumma och blåbärssylt. Nathalie Spjälles recept ger en god start på dagen, oavsett om frukosten lagas innan – eller på – en tur.

  • Nicklas Blom: ”Jag skulle aldrig anställa mig själv”

    I många år jagade fotografen Nicklas Blom de mest spektakulära åken – från puder i klippiga bergen till vulkanskidåkning på Kamtjakta. Idag lever han pojkdrömmen utanför Åre, med 30 slädhundar och äventyret runt hörnet. 

  • Krönika: ”Sätt koppel på din vän”

    Visst kan hunden få springa lös när den är så snäll och lydig? Niclas Sjögren synar sina bästa ursäkter – och inser att även en söt dvärgpudel har en husse som behöver skärpa sig.

  • Ute testar Kantarellappen: Är det en genväg till skogens guld?

    Går det att hitta kantareller med hjälp av mobilen? Utemagasinet testar om en app förbättrar oddsen att komma hem med korgen full av skogens gula guld eller inte.

  • Kladdkakans dag – två goda recept

    Fira kladdkakans dag genom ett riktigt gott chokladfika i skogen! Här är två urgoda recept: den ena kakan görs enkelt i ett smörgåsjärn och den andra i en reflektorugn.

  • Vad kan vi lära av olyckorna?

    Förra året skedde 18 dödsolyckor i den svenska fjällvärlden. Tre orsakades av kolmonoxidförgiftning. Vilka lärdomar kan vi dra?