Lite bökigt, lite stökigt – men också väldigt roligt. Var beredd på att släppa uppgjorda planer och anamma barnets sätt att uppskatta små detaljer. Här kommer receptet på en lyckad familjetur.
Text: Emma V Larsson
1. Glöm distansen
Hur långt kan en femåring egentligen vandra? Och en tolvåring? Kanske är detta den svåraste frågan att svara på. En viss femåring vandrar en mil, en annan knappt en kilometer. Och detta är något som varierar från dag till dag – ibland från timme till timme!
Så, det viktigaste att ta fasta på när det gäller turer med barn är: samla inte kilometrar. Skippa all fokus på distans och prestation, till förmån för små upplevelser längs vägen. Er vandring kanske blir två kilometer lång, eller 200 meter – båda är lika okej.
Det viktigaste är att göra vandringen på barnets villkor, oavsett om hen går själv eller sitter i bärstol. Det finns naturligtvis lite generella riktlinjer, som att barn ska kunna vandra lika många kilometer som sin ålder. En sexåring ska alltså kunna gå sex kilometer på en dag. Men minns som sagt att detta varierar med -såväl terräng som humör, ork, väder och lust.
2. Planera tillsammans
Det är roligare att vandra om man får känna sig delaktig i planeringen, det gäller även (kanske särskilt) små barn. Titta på en karta tillsammans och prata om vart ni ska gå. Diskutera vad ni kommer att få se och vad ni ska göra längs vägen – äta, vila, leka, klättra eller bygga en koja? Barnet kan packa sin ryggsäck själv och kanske också vara med och bestämma menyn.
Planera in spännande moment längs vägen, anpassade efter barnets ålder. Exempelvis kan ni leta efter en pinne som blir en perfekt vandringsstav för en liten vandrare. Tillsammans kan ni tälja till den under rasten.
Förbered också kläder och skor tillsammans. På mindre barn kan gummistövlar eller gympaskor fungera, medan äldre barn har högre krav på komfort. Då kan kängor eller vandringsskor vara passande, beroende på terräng och hur mycket barnet ska bära.
Tänk lager på lager på kroppen, precis som på en vuxen vandrare. Oavsett ålder är lagret närmast huden oerhört viktigt – undvik bomull och satsa på ull av god kvalitet, alternativt syntetmaterial.
3. Välj trygga leder
Du kan vandra med barn nästan överallt i Sverige, i lågland som i fjäll. Om du vandrar med barn i fjällen behöver ni lägga extra vikt vid säkerheten. Gå trygga leder som är väl underhållna, vandra inte över din egen förmåga och vada aldrig över djupa, strömmande vattendrag.
I fjällen är det särskilt skönt att slå läger och göra dagsturer därifrån. Det kan vara på en fjällstation, i tält eller stuga. Det är praktiskt att dela in dagen i två utepass, särskilt om barnen är små. På förmiddagen tar ni en tur till ett mysigt vindskydd eller vattenfall, sedan äter ni mat på fjällstationen eller i stugan. Därefter går ni ut på ett annat äventyr under eftermiddagen. På så vis får barnet en chans att samla sig lite och landa i upplevelsen.
I låglandet är det lite annorlunda. I skogen är du ganska skyddad mot både vind och regn, vilket innebär att ni klarar er med mindre utrustning. Generellt är terrängen lättare att vandra. Längs de flesta låglandsleder finns timrade vindskydd och iordningställda eldplatser. Det underlättar om ni vill övernatta under turen, för då slipper du bära med dig tält.
4. Packa lagom
Om ni är ute en kort tur, och barnet inte bär mer än ett gosedjur, kan ni använda vilken ryggsäck som helst – så länge den är skön. Men om barnet bär lite mer eller om ni ska vara ute ett tag, då behövs en ryggsäck med bra bärsystem. Den ska vara gjord för barn, sitta tätt mot ryggen och ha en bröstrem.
För äldre barn som bär tyngre packning är ett höftbälte nödvändigt. Det är också bra om ryggsäcken går att öppna helt, eftersom barnet då får en bra överblick och kan lära sig att klara av sin packning själv.
Det brukar rekommenderas att barn kan bära 10–15 procent av sin vikt. Men här handlar det ändå om att vara lyhörd och att anpassa såväl tur som packning efter barnets förutsättningar. I sexårsåldern funkar det ofta att barnet bär sin egen matsäck och dryck – och kanske en lupp, pixibok, kikare eller annat kul. Lite äldre barn gillar ofta att öva med karta och kompass eller slå upp växter och svampar i guideböcker.
5. Landa i nuet
Din inställning som vuxen har stor betydelse, eftersom den smittar av sig. Om du klagar på regnet kan du räkna med att barnen också tycker att det är jobbigt. Barn är ju sprickfulla med naturlig äventyrslusta – det är något för hela gänget att inspireras av.
Vandring är ett bra sätt att lära barnen förstå och värna om naturen, under lekfulla former. Det är spännande att ta in alla detaljer – hur doftar kådan och hur känns trädstammen mot kinden? Vem är det som kvittrar? Hur långt kan man se från den där kullen? Kanske stannar ni efter 500 meter eftersom den lilla bäcken erbjuder flera timmars lek.
Försök anamma barnets sätt att vara i nuet. Fika ofta, stanna oftare och ha tydliga delmål. Kanske vandrar ni till ett vindskydd, upp till en vacker vy eller till en badplats. Det blir en morot som lockar framåt. Just vindskydd, bad och eldplatser är typiskt bra turmål.
6. Fixa enkel mat
Välj mat som går fort att laga, för barn blir ofta akut hungriga och har sällan tålamod för krångliga stormköks-experiment. Snabbmakaroner, färsk pasta och couscous är toppen. Köttbullar, korv och halloumi är bra tillbehör. Om du har äldre barn kanske de har lite mer tålamod och vill vara med och laga maten – ta då med dem redan i planeringen av menyn.
Wraps i olika varianter är utmärkt eftersom alla familjemedlemmar kan välja sina favorittillbehör. Ska ni vara ute flera dagar kan ni ta med frystorkad mat för enkelhetens skull. Det kan faktiskt bli en gastronomisk upplevelse ute i naturen – och barn kan tycka att det är rena trolleriet. Kanske en lockande efterrätt också?
Men fastna inte för länge i matförberedelser. En mattermos är ibland den ultimata uppfinningen och kan förenkla en dagstur avsevärt.
