Friluftslivets ekonomiska värde har stigit markant de senaste åren. Nya siffror från Svenskt friluftsliv visar att människans aktiviteter i naturen är en viktig del av det svenska samhällets ekonomi. I snitt spenderade svenskar 22 300 kr på friluftsaktiviteter under 2022-2023.
I en ny studie som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt Friluftsliv, kan man se att friluftslivet blir allt viktigare för den svenska ekonomin. Sedan 2009 har de sammanlagda utgifterna för människors friluftsliv ökat med 60 procent, från 97 till 154 miljarder kronor, och skapat hundratusentals jobb varje år.
Besökare vid olika naturattraktioner spenderar pengar vilket genererar intäkter för lokala företag, boende, restauranger och transporttjänster, vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Studien visar att friluftsrelaterade utgifter förra året bidrog med fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket också är en markant ökning från siffran 75 000 för 13 år sedan. Dessutom ger friluftslivet nu ett förädlingsvärde i den svenska ekonomin motsvarande nästan 75 miljarder kronor.
– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Friluftslivet representerar också flera upplevda värden, som inte är lika enkla att mäta som de ekonomiska. Att vistas i naturen har flera positiva effekter för individer och samhälle, då naturmiljön erbjuder en mängd möjligheter till fysisk aktivitet och avkoppling. Att delta i aktiviteter som vandring, cykling och skidåkning bidrar till en hälsosam livsstil, och för många har vistelser i naturen en lugnande effekt som förbättrar det mentala välbefinnandet. Dessutom visar forskning att friluftslivet erbjuder möjligheter för människor att utmana sig själva och bemästra nya färdigheter, vilket kan öka självförtroendet och ge möjligheter till reflektion, faktorer som i sin tur bidrar till en känsla av mening och identitet.
– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.
Studien visar att det är ungefär 60 procent av alla vuxna svenskar som lägger pengar på friluftsliv och de vanligaste utgifterna är på vardagliga aktiviteter som nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk. De största utgifterna gick till boende, följt av livsmedel och drivmedel . I snitt spenderade svenskar 22 300 kr på friluftsaktiviteter under 2022-2023, vilket är 5 000 kr mer än 2009.