Var mans egendom
Digitalt är det självklara valet, det är billigt och hanterligt med hög kvalitet. Kostnaden för film och framkallning uppgår för den analoga fotografen till en ansenlig summa, som den digitala fotografen istället kan lägga på en bra kamera. Resultatet går att se direkt på LCD-skärmen och upplösningen på bilderna är utmärkt. Idag finns digitalkameror som klarar även ett fuktigt och oömt friluftsliv. Samtidigt är det för många svårt att hänga med i terminologi och teknik som pixlar, filformat och bildhantering. För den som absolut inte vill befatta sig med en dator går det att lämna in kamerans minneskort till en fotobutik och få bilderna printade på vanligt fotopapper precis som traditionella pappersbilder. Men vanligast är att man själv förr eller senare hanterar sina bilder via dator.
Linser och pixlar
Det är många variabler som ger en bra bild, en korrekt exponering är inte hela sanningen. Skärpa, vitbalans, färg och kontrast påverkar gemensamt slutresultatet. Visst går det att förbättra bilden i datorn. Men det slutgiltiga resultatet blir bättre ju bättre originalet är. Sträva alltid efter att ta ett så bra originalfoto som möjligt. Redan i butiken kan man påverka slutresultatet genom val av kamera. Linsen eller objektivets kvalitet inverkar på skärpan i bilden. På de billigaste kamerorna är optiken masstillverkad och ibland till och med av plast, medan de finaste är handtillverkade precisionsinstrument. Avgörande är också kvalitén på den så kallade CCD-sensorn som fångar upp själva bilden i kameran. Ett vanligt mått på dess kvalitet är något förenklat antalet pixlar, färgpunkter, på en given yta, också kallat upplösning. Enkla kompaktkameror har en upplösning på runt tre megapixel medan avancerade har en upplösning på fem megapixel och uppåt. En systemkamera för proffs kan komma upp i hela 16. Vill du bara ha bilder i vykortsstorlek räcker det gott med tre. Men vill du göra en förstoring i A4-storlek av bra kvalitet på fotopapper krävs fem megapixel. På de flesta kameror kan man minska upplösningen till en nivå man anser sig klara sig med, och på så sätt få plats med fler bilder på minneskortet.
»Vitbalans Du måste tala om för kameran vad som är vitt. Det görs genom att justera vitbalansen. De flesta modeller har fasta lägen för olika ljusförhållanden som soligt, molnigt eller inomhus. Det ger ofta ett bättre resultat än att använda automatikläget.
»Exponera rätt Vid vissa ljusförhållanden klarar kamerans automatik inte av att exponera bilden rätt. Då måste exponeringen justeras manuellt. Typexemplet är skidåkning på snö i solsken eller paddling i sol som måste kompenseras med plus ett till två steg för att bilden ska bli rätt exponerad, och snön vit och inte grå.
»Ljuskänslighet Ljuskänsligheten benämns vanligen ISO och ställs in för att anpassa kameran till starkt eller svagt ljus. Ett lågt värde, låt oss säga 50, ger en mycket skarp bild och fungerar då ljuset är starkt. Ett högt värde, till exempel 400, är lämpligt vid svagare ljusförhållanden. Det ger en kornigare bild men tillåter också kortare exponeringstider som är nödvändiga för att frysa saker som rör sig fort, till exempel en cyklist.
»Filformat Vad du ska använda och göra med din bild avgör vilket filformat du ska använda, det finns flera olika och alla har sina styrkor och svagheter. Filformatet Jpg är mest allsidigt, det komprimerar bilden så att den tar mindre plats på minneskortet. Vill man efterbehandla bilden i ett mer avancerat bildbehandlingsprogram ska man välja formatet Raw. En bild i Raw-format tar dock stort utrymme på minneskortet.
Använd programautomatiken
På något vred eller display på kameran brukar det finnas symboler som ett ansikte, ett berg, en måne eller liknande. Genom att välja symbolen ”berg” väljer kameran automatiskt en exponering lämplig för just landskap, med en liten bländaröppning som ger ett stort skärpedjup. Väljer du symbolen för ”sport” väljer kameran kortast möjliga slutartid för att frysa bilden. När du börjar förstå förhållandet mellan bländare och slutare finns det på de flesta modeller möjligheten att själv ställa in slutare och bländaröppning, så kallad slutar- och bländarautomatik. Experimentera gärna själv med långa och korta tider och stor och liten bländaröppning.
Experttipset Utemagasinets fotograf Henrik Trygg som fotograferat för Utemagasinet i snart tio år säger: – Hoppa inte på pixelracet, åtta megapixel räcker gott även för professionell användning. Satsa hellre pengarna på bra optik som ger en verklig kvalitetsskillnad. Vidare rekommenderar Henrik att man inte fyller datorn med bilder utan gallrar ordentligt och inte sparar allt på en hårddisk som kan krascha utan gör kopior på skiva. Och framför allt att man gör papperskopior som är enkla att lagra och visa sina vänner.
Välj rätt kamera
En generell uppdelning kan göras mellan enkla kompaktkameror, avancerade kompaktkameror och systemkameror. Det är linsen och CCD-sensorns kvalitet som är den stora skillnaden mellan kameror i olika prisgrupper. Och man får vad man betalar för. Antalet pixlar kan vara högt även i relativt enkla modeller, såsom Fujis Finepix E 900 som kostar runt 4 000 kronor och har hela nio megapixel. Men ett högt antal pixlar är nödvändigt vis inte detsamma som bästa bildkvalitet. Ett exempel på en enklare modell är Olympus Camedia FE 100 som kostar 1 350 kronor och har fyra megapixel. Mer avan-cerad med bättre optik och CCD-sensor är Olympus Camedia SP 500 för 3 400 kronor med sex megapixel. Gränsen mellan enkla och mer avancerade modeller går vid 3 000 till 4 000 kronor. Bra systemkameror med utbytbar optik finns från 6 500 kronor, till exempel Konika Minolta Dynax 5D med sex megapixel. Lägg lite extra pengar på ett bra objektiv, det gör mer för bilden än några extra pixlar. Oavsett modell bör man köpa till ett större minneskort. Ett kort på 512 MB är lagom för Sarekturen och klarar att lagra cirka 500 bilder med en upplösning på tre megapixel.
Av: Kalle Grahn
