Yngve Ryd promoverades tillsammans med bildkonstnären, teoretikern, forskaren och curator Ursula Biemann till hedersdoktor vid den humanistiska fakulteten.
Yngve Ryd, född 1952 i Jokkmokk, har utvecklat forskning och författarskap om folkliga kunskaper i norra Sverige. Källorna har ofta varit gamla människor som han har samtalat med under åratal.
Därigenom har han fått fram ny kunskap som saknats i skriftliga källor. Genom lyhörda och personliga intervjuer med människor från främst norra Lappland har han förmedlat erfarenheter av byggnadstekniker, hästkörning, snö, eldkonst, jakt och mycket mer.
Yngve Ryd har fått flera utmärkelser och priser för sina arbeten, bland annat ur Kungl. Gustav Adolf Akademien för svensk folkkultur
(1993) och Hedenvindplaketten
(2000). I hans bibliografi ryms ett femtiotal arbeten. Bland dem märks Timmerhästens bok (1991), Snö: en renskötare berättar (2001), Eld, flammor och glöd: samisk eldkonst (2005) och Ren och varg: samer berättar (2007). Man bör också uppmärksamma Yngve Ryds bidrag till Människan och faunan (2007), band tre av det tvärvetenskapliga verket Etnobiologi i Sverige. Hans böcker är litterära verk; spännande, täta och njutbara framställningar. ”Jag är hänförd.”, skrev Sara Lidman om Timmerhästens bok.
