8 fjäderlätta skal

Nu kommer de på bred front.
De supertunna skaljackorna som är lättare än någonsin och tar minimal plats i packningen. Vi har testat åtta modeller som finns i både dam- och herrskärning. Tillverkarna tar till många knep i jakten på gram. Det mest uppenbara är att funktionsvävarna blir allt tunnare och lättare.

De tunnaste är formligen genomskinliga. En kroppsnära skärning sparar den dödvikt som ett bylsigt plagg ger. Detaljerna i jackan görs så enkla som möjligt. En sådan är öppningen som på dessa flugviktare har en enkel dragkedja med enbart en tygklaff innanför.

Reservstängning i form av kardborre eller knappar på en klaff utanpå öppningen prioriteras bort. Andra funktioner bantas också ner, det är till exempel minimalt med fickor och ventilationsöppningar. Det sistnämnda sparar inte bara vikt utan ger också bättre hållbarhet eftersom det tunna materialet utsätts för påfrestningar när ventilationsdragkedjorna öppnas och stängs under armarna.

Ett kompromissernas plagg
En superlätt jacka är alltid en kompromiss. Fördelen är att den motsvarar ett ynka äpples plats och vikt i packningen. Nackdelarna är att du riskerar att få mindre funktion och komfort. Kanske sämre miljöanpassning i och med nedsatt hållbarhet – både materialet och dragkedjorna riskerar att slitas ut eller gå sönder snabbare än i ett rejälare plagg.

En annan nackdel med de tunnaste materialen, är att när det regnar kollapsar de och lägger sig mot huden som en blöt plastfilm. Det gäller dock inte alla jackor i detta test. Tjockare och styvare material håller emot mer och ger en luftspalt mellan huden och jackan. Bär du långärmat under spelar detta inte lika stor roll. Under testets turer och vardagsanvändning har inget på jackorna gått sönder.

Huvudsaken
För att en jacka ska kallas skalplagg i friluftssammanhang krävs en bra huva. Vi kan nöjt konstatera att tillverkarna inte kompromissat när det gäller den avgörande detaljen. Alla har funktionella huvor som går att justera så att de sitter mer eller mindre rätt på huvudet och ger sikt åt sidorna.

Det finns många exempel på förstärkta skärmar som skyddar mot tungt regn. Den lätta skaljackan är perfekt vid snabba turer, till vardags och på resa. Däremot är det inte förstahandsvalet på långa väderutsatta turer där den ska skydda mot ihållande hällregn. Inte heller till aktiviteter där du använder utrustning som nöter på jackan, som vid klättring. I sådana lägen fungerar en rejälare jacka bäst.

8 fjäderlätta skal

Skaljackans anatomi

SKÄRNING En kroppsnära skärning ger bättre andning och ett smidigare och lättare plagg. Förlängd rygg skyddar och håller baken varm och torr. ÄRMARNA Ärmsluten ska helst går ner en bit över händerna. Justering behövs för att stänga väta ute men också för att kunna öppna upp och ventilera. HUVAN Den enskilda del som mest påverkar jackans funktion i vind, regn och rusk. En djup huva med fungerande justeringsmöjligheter är bäst. Bästa passformen erhålls vanligen om huvan går att justera på tre håll; längden i nacken, vidden runt pannan (”kepsgreppet”) och omfånget runt ansiktet. Ibland kan det funka riktigt bra med justering på två ställen. Huvan ska följa med när du vrider huvudet, du ska kunna titta åt sidorna. En förstärkt skärm är också bra. FICKOR Fickorna ska vara placerade så att du kan komma åt dem även när du bär ryggsäck eller sele. Många fickor ger vikt och många lager på lager gör att materialet inte andas. Enkelt är bäst. DRAGKEDJOR Vattenavvisande dragkedjor är vanliga i dagens jackor. Jämför dragkedjorna på olika jackor för att avgöra om den verkar rejäl och tålig. Tvåvägs dragkedja borde vara självklart i jacköppningen, det ger bra ventilation. En knappstängning nertill avlastar dragkedjan från påfrestning, och gör att den håller längre. Stora dragkläppar går att hantera med handskar. VENTILATION Jackans väv släpper ut fukt men bara när jackan är ren och torr. Därför är det bra med tvåvägs dragkedja i öppningen, på lättviktarna saknas ventilationsöppningar under armarna ofta eftersom de väger för mycket.

5 Tips inför köper

Ringa in ditt behov. På dagsturer och till vardags kan du skippa avancerade, tunga och dyra plagg, satsa på ett prisvärt lättviktsskal. Passformen avgör. Skärningen ska vara tajt för att inte ge fladder och extra tyngd, men tillräckligt stor för total rörelsefrihet, även med en värmande tröja under.
När du höjer en arm ska jackan inte ”lyfta”.
Material med stretch ökar rörligheten. Med många sömmar ökar risken för läckage. Jackan ska ha rätt längd och gärna vara förlängd baktill. Huvan är avgörande, den ska gå att justera så att den sitter perfekt. Du ska kunna vrida på huvudet och ändå ha sikt åt båda sidor. Det ska finnas plats för mössa under huvan. Ventilation. Med en tvåvägs dragkedja i jacköppningen kan du öppna nerifrån och ventilera. Kanske vill du även ha ventilationsöppningar under armarna och kan acceptera den extra vikt det ger. Rätt detaljer. Finns det skyddsklaff under och/eller över dragkedjeöppningen, kanske med tryckknappar eller kardborre som reserv om dragkedjan går sönder?
Fickorna ska sitta så att de inte hamnar under ryggsäckens höftbälte. Välj en modell med rejäla dragkedjor. Vida ärmslut ventilerar och ger plats för vantar, men vidden ska kunna justeras.

Av: Uteredaktionen

8 fjäderlätta skal 8 fjäderlätta skal

  • Vildmarksfotografens bästa tips

    Pontus Brundin är vildmarksfotografen från Sveg som ser bilder i sina drömmar och använder plåtandet som ett sätt att stänga ute omvärlden. Här ger han Uteläsarna sina bästa fototips.

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.

  • Jessica vandrade 1 200 mil på 9,5 månader

    Grizzlybjörnar, skogsbränder, snöstormar och ökenhetta. På 9,5 månader vandrade Jessica Lidén från Karlskrona över 1 200 mil genom USA, och skrev in sig i långvandringshistorien.

  • Höstigt i termosen

    Det är hög tid att fylla termosen med något varmt och gott. Välj något av dessa recept på soppa eller varm dryck. Vad sägs till exempel om varm äppelpajdryck på nästa tur, signerad utekocken Susanne Jonsson?

  • Utefest 2026 i bilder!

    I nästa nummer av Utemagasinet hittar du ett stort reportage från årets Utefest i Järvsö. Alla fina bilder fick inte plats i tidningen, så här bjuder vi på ännu fler ögonblick från helgen. Följer du med nästa år?

  • Krämig svamppasta

    Snabbt, gott och mättande – inte undra på att pasta är poppis på tur. Här bjuder utekocken Sussi på en enkel och god svamppasta som tillagas i ett enda kokkärl.