Ett kupoltält är precis vad det låter som, ett dom-format tält. Den renodlade modellen står för sig själv och behöver bara fästas med pinnar i marken för att inte blåsa bort. Därför är denna tälttyp särskilt lämplig på kala klippor och annan terräng där det är svårt att få sticka ner något i marken. Formen gör att kupoltältet, till skillnad från det avlånga tunneltältet, står lika väl emot vinden i alla riktningar. Detta gäller dock inte för avlånga kupoltält, även om de är helt eller delvis självstagande har formen helt andra egenskaper när det gäller vindfång, och de påminner därmed mer om tunneltält i detta avseende.
Fler och mer specialiserade
Vi svenskar är traditionalister när det gäller friluftsliv och vi har alltid gillat våra nordiska tunneltält som sätts upp med inner- och yttertält samtidigt. Men allt fler börjar få upp ögonen för det som resten av världen redan upptäckt: att det finns fördelar med kupoltält också. De är inte bara självstagande, de har ofta raka väggar och är rymliga och behagliga att vistas i. Och i takt med att efterfrågan på kupoltält ökar i vårt land, breddas också sortimentet det finns allt mer specialiserade modeller.
När du väljer tält innebär det alltid kompromisser. Ett lätt tält har sämre hållbarhet och bärighet mot vinden, ett rymligt tält tar mer vind, många detaljer och öppningar ger mer vikt och gör tältet dyrare. Och så vidare. När det är dags att köpa tält är det därför klokt att ringa in sina behov. Om du ska bära tältet ska det vara lätt. Ska du mest tälta på klippor ska det vara självstagande. Om du vill ha ett vintertält behöver det vara extra vindtåligt, ha bra ventilation, högt uppdraget golv där inte väta tränger igenom och vara lätt att sätta upp med kalla fingrar klädda i handskar.
I årets test granskar vi sju modeller som tål väder och vind på fjället och i skärgården. Några är tre- och några är fyrsäsongstält. Den enda tälttyp som är mer avancerad än den vi testar här är expeditionstält. Sådana kräver tyngre, mer hållbara konstruktioner som ger användaren skydd i ryande vinterstormar i arktiska förhållanden.
Checklista Tältköp
Vilka årstider kommer tältet att användas? I vilken typ av terräng ska du tälta? Vilken vikt fungerar för dig? Vilka detaljer gillar du? Vilken färg är bäst? Är tältet enkelt att slå upp? Är packpåsen bra (kan alltid bytas)?
1. Nätdörrar
Nätdörrar, -nätfönster och ventilationsöppningar ger luftgenomströmning utan att myggen kommer in.
2. Ventilation
Öppningar i innertältet, ofta också i yttertältet, som justeras inifrån tältet. Genomdrag ger bästa effekten och råder bot på tuffaste kondens.
3. Ytterväv
Väven i yttertältet. Oftast polyuretan (PU) eller silikonbelagd nylon- eller polyesterväv. Beläggningen gör att väven tål en vattenpelare på mellan 1 och 5 meter.
4. Bågar
Utgör tältets skelett. Består av lätta aluminiumrör som är uppdelade i sektioner för att kunna packas i lämplig längd – sektionerna hålls ihop med ett elastiskt band. När tältet sätts upp träs bågarna in i tygkanaler i ytter- eller innertältet, eller så fästes de i krokar.
5. Hubsystem
Bågarna kopplas till varandra i ett nav med plastspännen eller dylikt, för att man på det viset ska spara vikt. Alla bågändar behöver då inte nå ända ner till marken. Finns exempelvis i MS R:s tält.
6. Bågfäste
Bågändarna fäster i kanaler, plaströr, spännen, öljetter eller hanar (om bågänden är ihålig).
7. Absid
Tältets farstu med plats för packning, skor, hund, matlagning, allt beroende på dess storlek.
8. Öppning
Yttertältsdörren fungerar som i en väderskyddande sluss till innertältet. Runda dörröppningar är särskilt bra då de oftast har dubbla dragkedjor – därmed kan du välja var längs dragkedjan du vill öppna.
9. Golvväv
Väven i golvet. Oftast kraftig PUeller silikonbelagd nylon- eller polyesterväv som tål mellan 3 och 15 meters vattenpelare.
10. Stormlinor
Spänner ut tältduken så att väggarna hålls ut och tältet står emot vind bättre.
11. Pinnar
Förankrar tältet vid marken och sträcker det. Pinnprofilerna är runda, v- eller y-formade.
Av: Erika Willners
