Börja paddla SUP!

En blandning mellan paddling och surfing, så kan man beskriva sup. Att intresset för aktiviteten sköt i höjden under 2020 berodde förstås delvis på att fler sökte sig ut i naturen under pandemin, men också på den dramatiska produktutvecklingen som gett oss uppblåsbara modeller med riktigt bra prestanda. En stor fördel med uppblåsbara brädor jämfört med hårda är förvaringen – allt går ner i ryggsäcken och du kan resa vart du vill med din bräda. De är heller inte lika känsliga som många av de hårda brädorna. När du står upp och paddlar får du en helt annan överblick över din omgivning. Det är en magisk känsla att se hur stenarna på botten rusar förbi genom det kristallklara vattnet i en fjällbäck, eller blicka ut över vassen mellan skärgårdsöar. Ståpaddling är också en bra träningsform där du aktiverar hela kroppen på ett annat sätt än i en kanot. 

HITTA RÄTT KOMPROMISS
Det finns ett stort utbud av uppblåsbara supbrädor anpassade för olika typer av paddling: allround, tur, race, surf, fors, vindsurfing, yoga och fiske. Den vanligaste typen är allroundbrädan, som liknar en traditionell longboard för vågsurfing fast tjockare och bredare. En supbrädas egenskaper definieras framför allt av dess längd, bredd, tjocklek, yttre form och vikt. Alla brädors design är en kompromiss mellan dessa faktorer. En lång och smal bräda glider längre i vattnet för varje paddeltag, håller rakare kurs och är mer lättdriven. Dessa egenskaper återfinns hos race- och turbrädorna. Nackdelen är att de blir svårare att svänga och inte lika lättmanövrerade. En kort och bred bräda glider trögare i vattnet, men bredden gör det lättare att hålla balansen. Kortheten gör den lätt att svänga och snabb att manövrera. Dessa egenskaper passar för surfsupbrädor – och de allra bredaste och stabilaste brädorna används för forspaddling. 

VOLYM GER STABILITET
Tjockleken på en bräda avgör framför allt dess volym, vilken är viktig för stabiliteten. Ju högre volym desto tyngre paddlare och last kan brädan bära. Styvhet ger också stabilitet och ju tjockare brädan är desto styvare blir den. Samtidigt kan en tunnare bräda av högre kvalitet vara styvare än en tjock bräda av låg kvalitet. Styvheten ger också ökat glid och prestanda vid framåtdrivning, i synnerhet i vågor och stökigt vatten. En mjukare bräda kan böja sig i vågorna och då bromsas framåtdrivningen. Nackdelen med en tjock bräda är att du kommer längre ifrån vattnet och får en högre tyngdpunkt, vilket kan skapa instabilitet och få brädan att vagga från sida till sida. Vill du surfa med din supbräda bör du dock välja en tunnare modell – skarpare kanter ger bättre grepp när du svänger på en surfvåg. Även den yttre formen på brädan spelar in. En smal, spetsig nos klyver vattenytan bättre än en rundad, och passar därför långa brädor gjorda för att paddlas snabbt. En smal och rundad bakände gör brädan snabb att svänga med vid vågsurfing, medan en bred kvadratisk bakände ger ökad hastighet och stabilitet. Allroundbrädorna kompromissar med samtliga nämnda egenskaper – de fungerar till det mesta, men är inte bäst på något.

Ju lättare en bräda är, desto mindre kraft krävs för att accelerera den från stillastående. En tyngre bräda känns trögare att få igång, men den behåller sin fart bättre än en lätt om du slutar paddla och påverkas inte lika mycket av vågor och vind.

Om du vill läsa vårt test av brädor finns det publicerat i Utemagaisnet nr 5, som finns i butik nu. 

Besvara dessa sex frågor, och koka ner utbudet till ett fåtal sup-modeller som bäst uppfyller dina behov.

1. Hur ska du använda brädan?
För korta paddlingar och lek vid stranden fungerar en allroundbräda perfekt. Men tänker du ofta göra turer längre än någon kilometer, eller motionspaddla, kommer du att ha mycket roligare på en turbräda. För racing, surf eller forspaddling finns specialiserade supbrädor.

2. Var ska du använda brädan?
I åar och älvar är det en fördel med korta och mjuka fenor som inte går sönder, och ett extra handtag för att lättare lägga i och ta upp brädan ur vattnet. På havet och stora sjöar fungerar långa fenor och styva brädor bra – den högre vikten blir då en fördel. Testets styvare brädor fungerade bäst i stökigare förhållanden.

3. Hur länge ska du vara ute?
För tvåtimmarsturer med bara vattenflaska och en extra vindjacka räcker den enkla gummicord som de flesta supbrädor är utrustade med i framänden. Flerdagarsturer kräver dock en bräda som har fästpunkter även i bakänden.

4. Hur stor är du?
Är du tung är det en fördel med en styvare bräda, för bättre stabilitet. Välj en tjockare, längre eller bredare modell för tillräcklig volym. En lång person har en hög tyngdpunkt och kan behöva en bredare bräda för stabilitet, medan en smal kan räcka för en lätt eller kort person.

5. Hur erfaren är du?
Ofta rekommenderas allroundbrädor till nybörjare, då de anses stabilare och mer lättmanövrerade. Skillnaden är dock ganska liten mellan tur- och allroundbrädor – är du fysiskt aktiv och har kroppskontroll kan du börja direkt med en turbräda.

6. Vad har du råd med? Lågprisbrädor (från 2 000 kronor) säljs av stora varuhuskedjor och har ofta låg kvalitet och prestanda. Specialistbutiker säljer brädor ur mellan- (från 4 000 kronor) och premiumsegmentet (från 8 000 kronor och uppåt). Som oftast gäller att du får vad du betalar för. En robustare och tåligare bräda håller längre och de ledande premiumtillverkarna arbetar aktivt med att göra bra miljöval.