Dun från plågade gäss

I Sverige säljs tusentals ton produkter fyllda mestadels med importerat dun. Till ett täcke behövs dun från 75 gäss. De flesta tillverkare som producerar produkter med dun påstår att de endast köper dun från redan avlivade fåglar. Men TV4s granskning visar något annat. Så här skriver de på sin hemsida:

”Det är en industrihemlighet”

Granskningen visar att branschen blundar för att djurplågeriet fortgår.

Så här svarar en svensk grossist på frågan om var deras dun kommer ifrån:

– Nej, jag vet inte. Jag har ingen lust att lämna ut våra leverantörers namn. Det är en industrihemlighet.

Radai KFT är en ungersk grossist som köper dun från andra grossister i Ungern och tvättar det innan de säljer dunet vidare.

– Det är handplockat, från levande djur, säger en chef på företaget när vi träffar honom.

Enligt mannen är en av affärspartnerna tyska grossisten Rhodex.

”De verkade seriösa”

Danska Dykon är ett av norra Europas största dunföretag. Dykon säljer dunkuddar och täcken till många av våra stora heminredningsföretag som Jysk, Åhlens, Sova och Sängjätten. Framförallt säljer de via så kallade private label, vilket innebär att Dykon tillverkar dunprodukter åt andra företag som sedan använder egna namn på varorna.

– Vi är representerade i nästan alla affärer i Sverige, antingen genom våra egna märken, som Sirius dun eller Engmodun. Eller så hittar du våra produkter via private label, säger Dykons vd Peter Rasmussen.

Omkring 25 procent av Dykons dun kommer från den tyska dungrossisten Rohdex. Men att de skulle sälja produkter med dun från levande fåglar förnekar han.

– Jag uppfattar dem som väldigt seriösa, jag skulle bli väldigt besviken om jag upptäckte någonting annat, säger Rasmussen.

Rohdex själva vill inte avslöja för Dykon var dunet kommer ifrån. Men enligt den ungerska grossisten Radai KFT är Rohdex ett av de företag som de handlar med. Och när vi under falsk identitet kontaktar Rohdex bekräftar de att de säljer dun från levande fåglar.

90 procent levandeplockat

Med falsk identitet ringde vi till slumpvis utvalda dunleverantörer, varav nio i Polen, tio i Ungern och 20 i Kina, som tillsammans bör motsvara en betydande del av världsmarknaden. Nästan 90 procent säger att de säljer dun som plockats från levande fåglar. Detta trots att europeisk lag förbjuder denna form av industrialiserat djurplågeri. Vår kartläggning visar att miljontals gäss plågas och plockas flera gånger medan de fortfarande lever. För konsumenterna är det svårt att veta hur dunet är producerat. Någon ordentlig ursprungsmärkning på de svenska produkterna finns inte.

Så går det till

Kalla fakta filmade produktionen med dold kamera under falsk identitet på en gård i Kiskunmajsa, hjärtat i Ungerns ank- och gässindustri, produktionen av dunet går till.

Att plocka levande fåglar visar sig vara stressigt. En duktig arbetare plockar upp till 300 ankor och gäss per dag medan fåglarna skriker.

– Jag skall visa hur man knyter ihop vingarna, så att inte fåglarna flaxar iväg, säger kvinnan som är chef för det kringresande dunplockarlaget som befinner sig på gården.

Innan arbetet påbörjas binds fåglarnas fötter ihop och sedan måste fjädrarna plockas i rätt ordning. Först plockas fjädrarna på sidan, därefter mage och ben innan arbetaren övergår till att bearbeta halsen. När halsen är klar viks vingarna upp för att det ska gå att komma åt ryggen.

Flera av fåglarna får sår som är över tio centimeter långa och flera centimeter breda. Dessa sys ihop utan bedövning av arbetarna själva.

Orsaken till att fåglarna plockas levande är ekonomiska – det är nämligen mer lönsamt att använda sig av levandeplockat dun. I stället för att endast plocka fåglarna efter slakt, kan du plocka dem ytterligare fyra gånger medan de fortfarande lever. Enligt kvinnan i dunplockarlaget plockas gässen för första gången när de är åtta veckor gamla. Sex veckor senare, när dunet har vuxit ut igen, plockas för andra gången.”

Fråga i butiken

Hur ska man som konsument veta vilken typ av dun en produkt har? Än så länge finns ingen märkning eller något enkelt sätt att kontrollera ursprunget vid köp. Man får helt enkelt fråga i butiken och be dem ta reda på var dunet kommer från.

  • God tur på Stetind

    Norge kryllar ju av mäktiga berg, men Stetind sticker ut som något alldeles extra. Utemagasinets team drar på klättersele och hjälm för en säker toppbestigning – med ett lätt fladder i magen.

  • Fattiga riddare med hallon

    Fattiga riddade med lönnsirap, chokladsås & färska bär

    Trolla fram detta på nästa utflykt och du kommer bli populär. Vill du förenkla kan du göra i ordning riddarsmeten hemma och fyll på termos.

  • ”I naturen släppte ångesten”

    Forskningen är tydlig: naturen gör oss friskare. Ändå är det sällsynt med naturbaserad behandling inom vården – trots att den skulle kunna hjälpa många, och spara miljarder till statskassan. Varför är det så? 

  • Stort test av vandringsskor och kängor

    Låga skor är sköna för turer på stig. Lätta, mellanhöga kängor är mer allsidiga, och kraftigare kängor trygga i tuff terräng. Vi har testat 9 olika modeller!

  • One pot Pasta Carbonara

    Snabbt, gott och mättande – inte undra på att pasta är poppis på tur. Här bjuder utekocken Sussi på en underbar och enkel carbonara, där hela härligheten lagas i samma kokkärl.

  • Samarbete med Zalando: Rätt klädd för sommarens äventyr

    Visste du att Zalando satsar allt mer på friluftsliv? Förutom mode för vardag och fest hittar du numera ett brett utbud av kläder och utrustning för trailrunning, vandring, klättring och annat friluftsliv i butiken. Uteredaktionen har gått igenom sortimentet och valt ut fem favoriter för sommarens spontana äventyr.

  • Harald Björn: ”Varje pryl bär på en egen berättelse”

    Att leta gamla friluftsrariteter på loppisar är spännande, men med samlandet kommer också känslor av lugn, trygghet och glädje – ungefär som när man vistas i naturen. Det menar Harald Björn, som drömmer om att öppna ett museum.

  • Test: Torkade efterrätter

    Kladdkaka, äppelpaj och söta pannkakor kan sätta guldkant på vilken tur som helst. Men hur står sig de frystorkade färdigrätterna? Vi har svaret. 

  • Smaka på fjället

    Vindlande stigar, vackra vyer och kulinariska aha-upplevelser. På Fjällmaraton Gastronomi möts löparglädje och jämtländskt mathantverk i en smakfull, men lerig, kombo.  

  • Krönika: ”Ett par nya glasögon”

    Utemagasinets krönikör Karin Fingal trodde hon hade utforskat det mesta i sitt västsvenska närområde. Icke då.