Hackspettens återkomst

Arten, som var på väg att försvinna från Sverige, verkar ha fått en ny chans!

– Det känns otroligt roligt och inspirerade för framtiden, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande.

2007 fanns en enda känd häckning av vitrygg i Sverige. 2008 hittades inte en enda. Nu har emellertid arbetet med att rädda en av Sveriges mest hotade fågelarter äntligen fått en efterlängtad framgång.

Naturskyddsföreningens arbete har visat vad som krävs för att rädda arten, som blivit en naturvårdssymbol för skogens biologiska liv. Vitryggen fungerar som paraplyart, dvs under sitt ”paraply” har den minst 200 andra hårt trängda arter. För att alla dessa och vitryggen ska räddas krävs det, på kort sikt, att flera tusen hektar lövskog skyddas och att utpekade viktiga områden restaureras.

– Under de snart 20 år som projektet arbetat har situationen för vitryggen varit en katastrofal utförsbacke. Vi hoppas att det vi nu ser kan inspirera till ytterligare krafttag av alla berörda, säger Kristoffer Stighäll och påpekar att skogsbrukets hårda framfart med att ersätta lövskog med barrskog har lett till att ett par tusen växt- och djurarter i våra skogar har minskat kraftigt. Några står på utrotningens brant. En annan hackspettart, mellanspetten, dog ut i landet 1982 och det har sett ut som om vitryggen skulle möta samma öde.

– Faran för vitryggiga hackspetten är inte över. Skyddet av värdefulla lövskogar står i det närmaste stilla sedan regeringen skurit ner anslagen med 200 miljoner. Samtidigt fungerar skogsbrukets s k sektorsansvar för naturvården dåligt. En fjärdedel av alla avverkningar är olagliga, dvs de ligger under skogsvårdslagens krav, som i sig är mycket lågt ställda, påpekar Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande.

Pressbilder:

www.naturskyddsforeningen.se/vitryggighackspett

Av: Foto: Naturskyddsföreningen

  • Kladdkakans dag – två goda recept

    Fira kladdkakans dag genom ett riktigt gott chokladfika i skogen! Här är två urgoda recept: den ena kakan görs enkelt i ett smörgåsjärn och den andra i en reflektorugn.

  • Vad kan vi lära av olyckorna?

    Förra året skedde 18 dödsolyckor i den svenska fjällvärlden. Tre orsakades av kolmonoxidförgiftning. Vilka lärdomar kan vi dra?

  • Krönika: ”Öar blir en pausknapp”

    Öar har något speciellt. Vår krönikör Karin Fingal skriver om känslan att kasta loss mentalt och lämna allt bakom sig i vågskvalpet.

  • Vildmarksfotografens bästa tips

    Pontus Brundin är vildmarksfotografen från Sveg som ser bilder i sina drömmar och använder plåtandet som ett sätt att stänga ute omvärlden. Här ger han Uteläsarna sina bästa fototips.

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.

  • Jessica vandrade 1 200 mil på 9,5 månader

    Grizzlybjörnar, skogsbränder, snöstormar och ökenhetta. På 9,5 månader vandrade Jessica Lidén från Karlskrona över 1 200 mil genom USA, och skrev in sig i långvandringshistorien.