Ledare: ”Varför just triangeln?”

Kronprinsessparet har varit ute och fjällvandrat, förstår jag. Först efter att ha läst ett inlägg på Facebook från en mig närstående undersåte, som sprungit mellan stugor i Jämtlandstriangeln och mött de uppsluppna tu. Kvällspressen ger mer kött på benen: Paret har avverkat den klassiska rutten Storulvån – Sylarna – Blåhammaren – Storulvån på två dygn, alltså snabbare än de flesta.

Första tanken: Så kul att de fjällvandrar, bra förebilder! De senaste åren har kronprinsessan verkligen växlat upp sitt officiella friluftsliv och gjort sig till ambassadör för den svenska naturens väl och tillgänglighet.

Andra tanken: Varför valde de just Jämtlandstriangeln? Slumpen var nog inte inblandad. Jag har svårt att framkalla bilden av Prinsen dribblandes med fjällkartorna bakom ryggen: ”Vad säger du, Vickan – höger eller vänster?”

Nej, valet var nog ytterst medvetet. Jag anar att det är så de jobbar, kungligheter. Minsta steg planeras i detalj, om inte för att manifestera något speciellt så för att slippa stå till svars för slumpmässiga ickeval.

Så hur gick egentligen snacket, där på Haga? Man blir ju nyfiken. I hållbarhetens namn tänker jag först att de borde valt en mindre trampad led, för att liksom sprida ut fotavtrycken. Istället för att inspirera 462000 svenskar (de som följer @kungahuset på Instagram) att vandra samma led som alla andra, kunde de lyft fram någon outforskad underdog.

Riktigt så enkelt är det nu inte, det här med hållbart friluftsliv. Jämtlandstriangeln må vara fjällvandringens Ullared, åtminstone under högsäsong, men just därför finns också en vana att hantera stora mängder besökare. Hade kronprinsessparet istället valt att vandra en knappt utstakad doldis som X-leden eller Y-leden, hade ju de 462 000 packat Icakassen och begett sig dit – och då snackar vi katastrof på riktigt.

Nej, jag vet inte hur kronprinsessparet tänkte när de valde just Jämtlandstriangeln. Men jag tror vi kan räkna med ATT de tänkte, och det i sig är ju en källa till inspiration.

En annan som tänkt en hel del är Linda Staaf, som guidar grupper i och kring Omberg. I nya numret tar hon med Utemagasinets reportageteam på vandring och paddling – men några VIP-avstickare till hemliga laguner blir det inte tal om. I hållbarhetens namn styr Linda och hennes kollegor sina besökare till stigar och platser som tål att trampas, och toppar med en lektion i medvetet friluftsliv. Naturen framför egot, är principen.

För att återknyta till Kungahuset ligger väl Utemagasinet snäppet efter i följare räknat, men vi har faktiskt varit verksamma nästan lika länge som kronprinsessan. Just den här månaden är det på pricken 40 år sedan tidningen grundades av Bo och Marion Areng – ett faktum vi firar med stort reportage på sidan 38 i nya numret. Festen fortsätter i Utemagasinets digitala kanaler hela oktober, så rota igenom vinden och dela bilder och friluftsminnen med oss under #Utemagasinet40.

Alla är välkomna. Även kungligheter.

Marie Kjellnäs / Chefredaktör

  • Krönika: ”Öar blir en pausknapp”

    Öar har något speciellt. Vår krönikör Karin Fingal skriver om känslan att kasta loss mentalt och lämna allt bakom sig i vågskvalpet.

  • Vildmarksfotografens bästa tips

    Pontus Brundin är vildmarksfotografen från Sveg som ser bilder i sina drömmar och använder plåtandet som ett sätt att stänga ute omvärlden. Här ger han Uteläsarna sina bästa fototips.

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.

  • Jessica vandrade 1 200 mil på 9,5 månader

    Grizzlybjörnar, skogsbränder, snöstormar och ökenhetta. På 9,5 månader vandrade Jessica Lidén från Karlskrona över 1 200 mil genom USA, och skrev in sig i långvandringshistorien.

  • Höstigt i termosen

    Det är hög tid att fylla termosen med något varmt och gott. Välj något av dessa recept på soppa eller varm dryck. Vad sägs till exempel om varm äppelpajdryck på nästa tur, signerad utekocken Susanne Jonsson?

  • Utefest 2026 i bilder!

    I nästa nummer av Utemagasinet hittar du ett stort reportage från årets Utefest i Järvsö. Alla fina bilder fick inte plats i tidningen, så här bjuder vi på ännu fler ögonblick från helgen. Följer du med nästa år?