Stormköket årets julklapp – så väljer du kök

För trettiotredje året i rad utser HUI Research Årets julklapp. 2020 var året då svenskarna återupptäckte naturen och stormköket representerar därför den, på många sätt märkliga, tid vi lever i.

Marie Kjellnäs, chefredaktör på Utemagasinet, tycker att det är ett bra val.
– Om det har kommit något bra ur den här pandemin så är det ju att folk vallfärdar ut i naturen, och jag tycker att matlagning utomhus är det perfekta insteget till ett rikare friluftliv. Vi lagar ju alla mat, varje dag – varför inte göra det ute i friska luften?

På redaktionen har man under 2020 märkt av ett ökande intresse för utomhusmatlagning. Recepten som publiceras i Utemagasinets olika kanaler är mer populära än någonsin.
– Många frågar också efter våra tester av friluftskök, och vi hör från producenter att försäljningen har gått bananas det senaste halvåret, säger Marie Kjellnäs.

När man säger stormkök ser många klassikern från Trangia framför sig, och det är också den modellen som syns på många bilder nu när det skrivs om årets julklapp.
– Det är riktigt bra och tåliga kök, själv har jag mitt på vintern när man verkligen inte vill att köket ska flunka på turen. Men idag finns också en uppsjö av andra friluftskök, allt från lätta vattenkokare som skruvas direkt på en gasbehållare till fetare modeller som eldas med ved.
– Börja med att fundera på vad för slags mat du vill laga ute, och om du ska bära runt köket på fjället eller mest ha det hemma i svampskogen. Och nöj dig inte med billigaste köket – det är ju ändå bränsle, eld och mat det handlar om.

Tänk på detta när du införskaffar ett frilfutskök:

1. Hur och var ska du använda ditt kök? Om du ska vandra mycket är kökets vikt väsentlig. Ska du använda köket på vintern bör du välja en modell som är anpassad för det, och så vidare.

2. En viktig fråga är också vilken brännare/bränsle du ska satsa på. Gaskök är enkla att använda och effektiva. Förbränningen av gas är ren, och det är skönt att slippa spill som det ofta blir med flytande bränsle. Tuberna med gas är av engångsmodell, vilket är en nackdel miljömässigt, men bra att tomma behållare kan lämnas in till återvinning. Det är enkelt att ändra lågan.
Spritkök är i sin tur lättskötta, pålitliga och dessutom miljövänliga eftersom sprit är en förnybar energikälla som brinner ljudlöst. Spritkökets nackdelar är att det tar tid att laga mat och det kan bli otympligt att kånka runt på spritflaska – som i värsta fall läcker ut i packningen. Det kan vara pilligt att justera lågan. En fördel är att spritkök ofta är billiga.

Om du ska ut i skogen och vandra i relativt varma förhållanden är det egentligen en smaksak vilket sorts kök och bränsle du använder.

3. Hur mycket bränsle behövs då på turen? Räkna med 25–50 gram gas per person och sommardag, beroende på hur effektivt köket är. En kastrull med värmeväxlare kan ge dubbelt så hög verkningsgrad som en enklare modell. För spritkök behövs per person och dag sommartid ungefär 1,5 deciliter tenol (som sotar mindre) eller rödsprit (som har högre effektivitet). Energiinnehållet i gasol är ungefär dubbelt så högt som i t-röd.

4. För alla kök, eldade med gas såväl som sprit, gäller samma knep för att spara bränsle: Använd lock och ställ köket i lä; köp gärna till ett vindskydd i tunn aluminiumplåt. Kontrollera att det inte blir för varmt för gastuben på insidan av vindskyddet, särskilt om du har ett toppmonterat gaskök.

5. Det krävs god ventilation vid matlagning, särskilt om köket används i tältabsiden. Är det syrefattigt vid förbränningen bildas nämligen kolmonoxid som försämrar blodets möjlighet att transportera syre. Ha också koll så att köket inte flammar upp och antänder tältet.

6. Även om många gaskök har piezotändare – knapp som genererar en gnista – är det klokt att också ha med sig tändare eller tändstickor som backup. Piezotändaren kan haverera.