Ledare: ”Vad har vi lärt oss?”

Dagens ungar kräver att det ska hända grejer hela tiden. Kul, ska det vara.
”Ni måste ju lära er ha tråkigt också”, brukar vi säga till dem. ”Om livet var Disneyland jämt och ständigt, då skulle ni inte förstå att uppskatta det.”

Under 2020 har vi vuxna verkligen fått smaka på vår egen medicin. Året har bjudit på oro, stress, sorg, frustration – och så värst kul har vi inte haft det. När millenniet summeras om 940 år slår man troligen fast att 2020, det var ett riktigt skitår.

Återstår då frågan: Vad har vi lärt oss? Det vore förstås mer korrekt att göra denna analys när vi lämnat pandemin bakom oss helt och hållet, men nyår innebär ändå någon sorts bokslut. En chans att vända blad. Ta av sig ryggsäcken.

En utbredd lärdom är ju att mycket av det vi människor söker, och faktiskt behöver för ett gott liv, finns att hämta i naturen. Lugn, fokus, energi, glädje, tröst, gemenskap. Vissa behöver ha riktigt tråkigt för att upptäcka detta – och nu, 2020, inföll de rätta förutsättningarna. När jag sitter här och knappar på tangenterna, fem i tryck som vanligt, trillar det yttersta beviset in i mejlkorgen: Årets julklapp 2020 är – tadaa – stormköket.

Min mejlkorg är för övrigt ett bra ställe att leta för den som söker bevis på friluftslivets framgångar. Varje vecka är det någon nationalpark som meddelar besöksrekord, någon fjälldestination som har fullbokat eller någon friluftsbutik vars lagerhyllor gapar tomma. Och jag behöver ju bara gå till oss själva för att konstatera fler prenumeranter, fler följare, fler som hör av sig med frågor och idéer.

Men när jag klickar på Aftonbladets läsar-gallup ”Skulle du bli glad av ett stormkök?” ser jag att 52 procent faktiskt svarar ”Aldrig i livet!” En som heter Lars tycker att HUI:s senaste utspel är det dummaste han hört sedan spikmattan: ”Va i helvete ska vi ha ett stormkök till, är det krig på gång eller?”

Av denna lilla tråkighet lär jag mig att vi på Utemagasinet, och alla andra som verkar i friluftsbranschen, har ett jobb att göra även andra sidan årsskiftet. Så vi kavlar upp ärmarna direkt och lockar med skogstokiga nyårsdrinkar att servera ute (sidan 86 i nya numret), en tågtripp till Vemdalen med fjällspår och våffelfrossa (sida 28 i nya numret) och en grundlig toppturskurs i Bydalen (sida 46). Vad sa du nu då, Lars?

I skrivande stund är livet fortfarande ganska tråkigt. Vi har riktlinjer vi alla behöver följa för att minska smittspridningen – med förhoppningen att så snart som möjligt kunna göra vad vi vill, när vi vill, med vilka vi vill. Under hösten har vi lärt oss att läget kan förändras plötsligt – kanske har vi en helt annan situation två veckor efter tryck, när du läser detta. Kanske är vi alla vaccinerade. Eller halvt dränkta i en tredje våg.

På Utemagasinet har vi bestämt oss för att planera 2021 med hopp och tillförsikt, men alltid med hälsan främst.

Gott nytt år!

/ Chefredaktör Marie Kjellnäs