Den mellantjocka värmejackan är som en halv sovsäck med ärmar. Den har tunt yttertyg som är vindtätt och ofta vattenavvisande, med ett lätt invändigt fodertyg som andas. Så till huvudingrediensen, själva fluffet: dun eller syntetfyllning, kring vilken ett luftlager bildas. Det är luften i fluffet som värms upp av din kroppsvärme och bildar ett behagligt och torrt mikroklimat som omfamnar din kropp, när allt fungerar som det ska.
Fördelen med dun är att det ger mest värme i förhållande till vikten. Det finns olika kvaliteter – anddun är billigare och lite sämre än gåsdun. I nästa steg blandas dun med fjädrar, där dunet har bättre isolerande egenskaper. Det är vanligt att det är 90 procent dun och 10 procent fjädrar, vilket skrivs 90/10. Slutligen finns ett mått för dunets fluffighet som kallas för fillpower. Det mäts i cuin, som är en förkortning för engelskans cubic inches per ounce, alltså hur stor volym ett uns dun fyller i måttet kvadrattum. Ett uns motsvarar ungefär 27 gram. Slarvigt uttryckt är alla kvaliteter över 700 i fillpower riktigt bra.
Viktigt när det gäller dun är att kolla så att det inte är plockat från levande fåglar. Det finns flera certifieringar av spårbart dun som ger möjlighet att se vilken producent som tagit fram dunet. Dunets nackdel är att det blir platt och slutar att värma när det blir vått. En dunjacka är alltså sällan ett bra alternativ för blöta turer, den är bäst i torrare förhållanden. Dunet har lång livslängd om plagget vårdas med omsorg, och det är lite krävande att tvätta och torka en dunjacka. En stor fördel är att det kan komprimeras mer – det är förvånande hur en stor dunjacka kan packas ned i en liten innerficka.
Syntetfyllning består av ett vitt fluff av ihåliga syntetfibrer, ofta av polyester. En del material innehåller en enda lång tråd vilket håller ihop materialet väl. Det vanligaste i värmejackor är dock att fyllningen består av kortare syntetfibrer som filtas i varandra för att hålla ihop. Tillverkarna kämpar för att efterlikna dunets värmande förmåga och fyllningarna blir ständigt bättre – bland annat mer klimatsmarta på grund av användandet av återvunna fibrer. Syntetfyllningens fördelar är att den isolerar även då det är fuktigt, torkar snabbt och är billigare än dun. Nackdelen är alltså att syntetmaterial inte värmer lika bra som dun i förhållande till vikten. Syntet har dessutom kortare livslängd – den förlorar sin fluffighet snabbare, och därmed sin isolerande förmåga.
Vilken värmejacka ska du då välja, om du är i behov av en? Börja med att se över dina personliga preferenser och vad du ska använda jackan till. En frusen person behöver mer isolering, den varmblodige nöjer sig med mindre. En syntetjacka klarar bättre svettiga aktiviteter, slit och släng och det är enkelt att tvätta den – medan en dunjacka är fuktkänslig, tvättas och torkas med varsamhet och inte ska förvaras ihoppackad. Rätt skött lever din dunjacka i 10–20 år. Du som paddlar mycket, eller vandrar låglandsleder längs kusten, kanske väljer en syntetjacka som värmer bättre i fuktiga förhållanden. Klättrare och cyklister vill troligen ha huvor som rymmer hjälm och smidigheten som följer med korta jackor med förlängd rygg. Under selar och ryggsäcksbälten är det praktiskt att sidfickorna kan nås. Förhoppningsvis prioriterar många friluftsälskare miljövänlighet.
Checklista inför köp:
1. Testa passformen
En värmande jacka ska inte vara för bylsig och inte heller för tajt. Dessutom lätt att röra sig i – testa i butiken att höja ena armen och se till att inte hela jackan lyfter. Bra om jackan är förlängd baktill för att värma över ryggslutet.
2. Justera huvan
Huvan ska sluta tätt kring huvudet och helst ge god sikt åt sidorna. Bäst är justering med flera reglage, både baktill och vid kragens sidor. Snoddarna ska hellre vara lättåtkomliga än placerade på insidan. Utvändiga öglor kan fastna i kvistar.
3. Utvärdera yttertyget
När jackan används som ytterplagg bör yttertyget stå emot viss väta. Fluorkarbonfri impregnering är miljövänlig. Ett kraftigt yttertyg står emot slitage och smuts bättre men andas sämre, vilket kan ge kondens i fyllningen. Ska värmeplagget bäras under skaljacka kan den ha tunnare yttertyg.
4. Kolla dragkedjan
Dragkedjan får inte vara för klen, och dragtamparna ska gå att hantera med handskar på. En tvåvägs dragkedja kan även öppnas nedifrån för att vädra ut svett. En dunslå eller tygklaff innanför dragkedjan stoppar kalldrag. Bra om det finns tryckknappar som en säkerhetsdetalj vid dragkedjan, även om det gör jackan något tyngre.
5. Välj sköna ärmslut
Ärmarna kan gärna gå ned en bit över händerna för värmens skull. Lättare jackor har ofta elastiska kantband som stoppar kalldrag i ärmsluten. Reglage med kardborre i ärmslut är lättjusterade men tyngre. En del värmejackor har långa invändiga muddar, vilket är skönt, men det blir å andra sidan svårare att ventilera.
6. Provpacka jackan
Med sidfickor, som kan ha fleecetyg på insidan, kan du värma händerna. Invändiga värdefickor behövs också, och gärna en packficka där du kan stuva in jackan. Några längre jackor har stora innerfickor i nät för handskar och annat.
7. Hejda kalldraget
Dun kan klumpa ihop sig och därför är det bäst om det ligger inpackat i kanaler. Om sömmarna är genomsydda kan kalla zoner skapas. Bäst är det om sömmarna inte är genomgående, så att fyllningen ligger i lager som isolerar. Syntetfyllning ger mindre risk för kalldrag.
8. Testa dragskon
En snörjustering med dragsko nedtill på jackan gör att du kan dra till så att den sitter bra. Eller släppa upp lite om värmen ska få pysa ut.
