Bo luftigt i kupoltält

Att bo där det är som vackrast är tältarens privilegium. Det kan vara en fridfull plats långt in i vildmarken – eller nära en fjällstation, där du kan utnyttja bekvämligheter som dusch och kök. Den som väljer ett kupoltält får ofta ett boende med skön rymd och högt i tak. Att kunna sitta upprätt uppskattas extra mycket under regniga och blåsiga turer, när mer tid tillbringas i tältet. Konstruktionen är i grunden stabil och självstagande, vilket innebär att tältet lätt kan flyttas om du råkat sätta upp det på en vindutsatt plats, eller på rötter och stenar.

Kupoltältet är det självklara valet om du paddlar eller vandrar och vill slå läger på klippiga skärgårdsöar, men många modeller fungerar också bra i fjällmiljö.

SMART OCH FLEXIBELT

Intresset för att tälta har ökat stort det senaste året. Under pandemin har många valt att tälta istället för att bo i fjällstuga eller på hotell. En populär storlek är tältet som rymmer 1–2 personer. Det är ett smart och flexibelt val för den som ibland är ute på egen hand – och då får det extra rymligt utan att tältet är alltför tungt – och andra gånger har med sig någon. Är båda personerna storväxta kan ett 2–3-personerstält fungera bättre, men om en vuxen har sällskap av ett barn eller en hund är ett 1–2-personers perfekt.

TRENDIGT MED TVÅDELAT

Vissa modeller sätts upp med innertältet först och sedan ska ytterväven läggas på. Det är delvis en vanesak, men när det blåser blir det trixigt när väven tar vind. Bäst går det om två personer hjälps åt. Om det regnar blir innertältet lätt blött innan yttertältet kommer på. Kanske är det en trend att vi ser allt fler tält med separata vävar, och även stora delar nättyg i innertält. En fördel är att du kan använda enbart innertältet under varma dagar. De är perfekta även för resor till varmare länder.

 

Bo luftigt i kupoltält
Foto: Linda Romppala. I nyaste numret nr 3/4 hittar du vårt stora tälttest där vi testat sex modeller för 1–2 personer – både superlätta och mer rejäla.

CHECKLISTA INFÖR KÖP

 

1. När ska du tälta?
Vill du tälta under barmarkstid ska du välja ett tält för tre säsonger. Dessa tält kan också fungera under sen vårvinter vid skyddad lägerplats på barfläckar. För vinterturer krävs ett fyrsäsongstält. De är tåliga med stängbara ventiler, men kan bli onödigt utrustade och tunga för sommarbruk. 

2. Är uppsättningen smidig?
Om inner- och ytterväven sitter ihop blir uppsättningen enkel och väderskyddad. Bågarna ska vara färgmarkerade om de är olika långa, och glida lätt genom bågkanalerna. Bågfästen med rymliga plastkoppar fungerar bäst, och se till att det finns rem för eftersträckning. Markpinnar kan gärna ha snöre för uppdragning.

3. Kupol eller tunnel?
Kupoltält och tunneltält är idag de vanligaste modellerna. Ett kupoltält är självstagande, med bågar i kryss eller hub-system med sammankopplade bågar. De är att föredra vid paddling med läger på klippor där det är svårt att sätta ner markpinnar. Kupoler har ofta generös takhöjd och ger rymd. Tunneltält brukar vara mer yteffektiva till lägre vikt. Tunnlar har ofta stor absid (förtält) med plats för mer packning och matstök. Kupoltält kan ha en absid på var sida – vilket är bra om två personer ska hålla ordning på sin packning.

4. Hur luftigt är tältet?
Luft kommer in vid marken under ytterväven och genom ventiler i ytter- och innertältet. Nättyg i innerdörren ger bra korsdrag om det finns ventiler vid fotände och i absid. Stort avstånd mellan ytter- och innerväv minskar kondensen. Nättyg i innertältet ventilerar skönt varma dagar, men kan bli väl kallt på ett blåsigt fjäll.

5. Står tältet pall?
När det blåser hårt är det bäst med ett tält som är lägre vid fotände och absid, för att det inte ska ta vind så lätt. Ett lägre tält är också mer vindtåligt. Bågarna ska vara starka för att inte blåsa sönder. Viktigt också med stormlinor som förankrar tältet.

6. Finns miljötänk?
Ett kvalitetstält med slitstarka vävar och rejäla detaljer håller längre, vilket i sig är bra för miljön. Håll också utkik efter om tältet har fluorkarbonfri impregnering och är fritt från PVCplast och giftiga flamskyddsmedel.

7. Hur funkar väven?
Nylon är lättast, men polyesterväv hänger inte lika mycket när den är våt. För att stå emot regn beläggs ytterväv oftast med silikon, som även ökar rivstyrkan. Golvvävar beläggs ofta med polyuretan (PU). Tältvävarnas vattenpelare är 1–15 meter, vilket anger hur högt tryck tältväven klarar. Ju högre desto bättre

8. Smarta detaljer? Kolla om innergolvet är uppdraget så att inte regnet skvätter in. Bra inredning är rymliga förvaringsfickor och torklina, samt ficka eller fäste i taket för pannlampa. Med reflexer syns tältet i mörker. Packpåsen kan gärna ha komprimeringsremmar och ska vara rymlig. Markpinnar av plast är lätta, men de i metall är tåligare – gärna med dragsnören. 

TIPS! 
I nyaste numret har vi testat sex modeller för 1–2 personer – både superlätta och mer rejäla. 

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.

  • Jessica vandrade 1 200 mil på 9,5 månader

    Grizzlybjörnar, skogsbränder, snöstormar och ökenhetta. På 9,5 månader vandrade Jessica Lidén från Karlskrona över 1 200 mil genom USA, och skrev in sig i långvandringshistorien.

  • Höstigt i termosen

    Det är hög tid att fylla termosen med något varmt och gott. Välj något av dessa recept på soppa eller varm dryck. Vad sägs till exempel om varm äppelpajdryck på nästa tur, signerad utekocken Susanne Jonsson?

  • Utefest 2026 i bilder!

    I nästa nummer av Utemagasinet hittar du ett stort reportage från årets Utefest i Järvsö. Alla fina bilder fick inte plats i tidningen, så här bjuder vi på ännu fler ögonblick från helgen. Följer du med nästa år?

  • Krämig svamppasta

    Snabbt, gott och mättande – inte undra på att pasta är poppis på tur. Här bjuder utekocken Sussi på en enkel och god svamppasta som tillagas i ett enda kokkärl.

  • Krönika: Säg adjö till mysbrasan

    Kugge leker spåkärring, igen. Ibland blir det inte som han tror. Men kanske den här gången?