Så slipper du myggen

1. MAXA MYGGKUNSKAPEN

Redan de gamla kineiska krigsfilosoferna visste att man måste känna sin fiende för att vinna slaget. Så visste du till exempel att i Sverige finns 50 mygg-arter? Att de vanligaste kallas skogsmygg? Eller att översvämningsmyggen är ettrigast? De anfaller i grupp, slår sig ner på huden, sticker och drar. Vissa mygg suger blod från fåglar, en art är speciellt förtjust i grodor. Men de allra flesta jagar djur och människor för sin proteinfix. De blodtörstiga honorna behöver proteinet för att kunna producera ägg. 


2. KILLARNA DÅ?

Hanarna finns faktiskt mest till för att fortplanta sig. Om en genomsnittlig myggas liv är mellan fyra och åtta veckor kort drar killarna ner statistiken. De föds i och för sig först – men bara för att de behöver lite extra tid för att rotera sina genitalier, som legat åt fel håll i puppan. När honorna sedan kläcks två dagar senare är hanarna rättvända och redo att befrukta. Resten av det goda mygg-livet – suga blod, lägga ägg, kanske suga blod och lägga ägg en gång till – får endast honorna njuta av till fullo. 

 

3. VANDRA TORRT

”De allra flesta myggen trivs där det är lite skuggigt och fuktigt”, berättar myggexperten Martina Schäfer, och förklarar att de envisa flygfäna behöver blötan för att lägga sina ägg. Ju mer vatten i marken, desto bättre tillväxtförhållanden. En regnig sommar brukar alltså även innebära mycket mygg. Älvlandskap och sumpskog är typiskt myggrika platser. Så ska du ut och vandra i midsommartid, när den riktigt stora mygg-kläckningen brukar äga rum: planera turen till torrare områden. 

 

4. DEET FUNKAR

Marknaden är full av olika sprayer, krämer, stick och oljor. ”De som alltid funkar är sådana som innehåller DEET”, förklarar Martina Schäfer. Värt att veta då är att DEET är starkt och kan irritera hud och ögon, så var lite försiktig. Även elektriska myggskydd som ska få myggen att skingras genom att utsöndra otäck lukt kan innehålla ämnen som ger huvudvärk eller annan allergi. 

5. HÅLL DIG I KAJAKEN

Även om de älskar vatten vistas myggen inte gärna ute på sjön. Att paddla kan alltså vara en behaglig upplevelse, även under den mest myggtäta perioden. Värt att tänka på är dock att de små plågoandarna väntar på dig vid strandkanten igen. Om du inte är ute i riktigt busväder. Mygg gillar inte heller stark vind eller ösregn. 

 

6. TESTA DIG FRAM

Hur populär man är hos myggen hänger ihop med ens personliga doft. En del av oss har naturligt en starkare kroppslukt som fungerar som lockbete. Detta förklarar också varför myggsprejen du tagit med på vandringen kan vara jättebra för dig, medan din partner fortfarande är som en magnet. Man får helt enkelt prova sig fram till vilket medel som passar bäst med ens egen doft. 

 

7. KLÄ DIG LJUST

Myggen gillar att smälta in i omgivningen. Då kan de ostört plantera sina stick. Gör kamouflagemöjligheterna svårare och bär ljusa färger. Även löst sittande plagg gör blodjakten marigare för myggen, eftersom dessa skapar luft mellan tyget och huden. För dig som vill topprusta garderoben rekommenderar myggexperten Martina Schäfer en hatt med nät, som kan hålla både mygg och knott borta från ansiktet. En tröja i nätmaterial kan också vara skönt, liksom ett par tunna vantar, eftersom stick på händerna ofta är extra irriterande. 

8. KLIA INTE!

Har olyckan ändå varit framme och du blivit stucken, försök att inte klia. Själva myggsticket är pyttelitet, men börjar du riva med fingrar och smutsiga naglar gör du sårytan större. Till slut uppstår en liten infektion, som tar längre tid att läka än bara själva sticket. Har du ett särskilt irriterande myggbett kan du prova att kyla huden i stället, det kan lindra den värsta klådan. 

Så tar du hand om dina friluftsprylar

  • Krönika: ”Öar blir en pausknapp”

    Öar har något speciellt. Vår krönikör Karin Fingal skriver om känslan att kasta loss mentalt och lämna allt bakom sig i vågskvalpet.

  • Vildmarksfotografens bästa tips

    Pontus Brundin är vildmarksfotografen från Sveg som ser bilder i sina drömmar och använder plåtandet som ett sätt att stänga ute omvärlden. Här ger han Uteläsarna sina bästa fototips.

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.

  • Jessica vandrade 1 200 mil på 9,5 månader

    Grizzlybjörnar, skogsbränder, snöstormar och ökenhetta. På 9,5 månader vandrade Jessica Lidén från Karlskrona över 1 200 mil genom USA, och skrev in sig i långvandringshistorien.

  • Höstigt i termosen

    Det är hög tid att fylla termosen med något varmt och gott. Välj något av dessa recept på soppa eller varm dryck. Vad sägs till exempel om varm äppelpajdryck på nästa tur, signerad utekocken Susanne Jonsson?

  • Utefest 2026 i bilder!

    I nästa nummer av Utemagasinet hittar du ett stort reportage från årets Utefest i Järvsö. Alla fina bilder fick inte plats i tidningen, så här bjuder vi på ännu fler ögonblick från helgen. Följer du med nästa år?