Du kommer väl inte att tro det här, men vi har arrangerat en friluftsfestival. Samlat hundratals människor på samma plats, dukat fram ett smörgåsbord av röjiga och rofyllda aktiviteter, landat kring lägerelden för att dela våra intryck. Så där som vi brukade göra på den gamla goda tiden.
Det var lite mindre stagediving och jenka på årets Utefest, men i övrigt var mycket sig likt.
En sak som slog mig där i Friluftsbyn – och som också genomsyrar Emma V Larssons fina reportage på sidan 66 i nya numret – var att Utefest, det är vi. Människorna.
Visst är det härligt att paddla, klättra, springa, tälja, steka pannkakor, vandra, elda, plocka svamp, fotografera, mixa skogstokiga drinkar. Men det alla pratar om är ju stämningen, gemenskapen, de sociala bitarna. I år mer än någonsin – vi är helt uppenbart inte skapade för karantänliv och digitala lösningar.
Det faktum att luften är fri kan förstås utnyttjas av krokodiler med stor käft och små öron, men jag tycker ärligt talat att dessa hörs och syns allt mer sällan. Kanske är det också en pandemieffekt: Vi är så utomjordiskt trötta på vår egen röst, vårt eget sällskap, att vem helst vi möter där vid lägerelden framstår som mer intressant. Vem vet, kanske slutar vi rentav att ta selfies och börjar vända kameran mot omvärlden igen.
Nu vill jag inte låta påskina att vi friluftsnördar sitter runt lägereldar och sjunger kumbaya dagarna i ända. Det finns förstås konfliktzoner, problem som växer i takt med att fler ger sig ut i naturen. Tar initiativ. Skjuter från höften.
Ett aktuellt exempel är diskussionen om vem som har rätt till våra stigar, som blossat upp på nytt i och med den ökande trängseln i främst storstadsnära friluftsområden. I facebookgrupper hetsar vandrare mot cyklister som, i deras mening, kör vårdslöst och sliter på stigarna. Påhoppade cyklister åberopar i sin tur allemansrätten.
Utemagasinets Niclas Sjögren söker problemets kärna med hjälp av representanter från båda sidor (sidan 32 i nya Utemagasinet). Han har också pratat med destinationer som vill locka både vandrare och stigcyklister, om hur de jobbar för att alla ska trivas.
När det kommer till konflikthantering är det sällan en bra lösning att sitta ensam på sin kammare och knappra in slagord i facebooktrådar. Då är det bättre att – tadaa – sitta ner tillsammans, se varandra i ögonen, lyssna mer än man pratar. Nämnde jag lägereld?
Vi på Utemagasinet har fått blodad tand och laddar för en hel hoper riktiga möten 2022. Det blir Fjällfest i Vålådalen i mars, Utehelg på Värmdö i maj – och givetvis Utefest i Höga kusten i september. Men först ut är vårt exklusiva längdläger Skida med Ute 28–30 januari, med Storhogna Fjällhotell som nytt basecamp och nya tränarparet Anna och Johan Olsson! Se skidamedute.se.
Har du inte möjlighet att vara på plats vill jag slå ett slag för en digital lösning, de är ju inte enbart av ondo. Under alla våra event direktsänder vi intervjuprogrammet Utelive på Instagram, med aktuella friluftsprofiler. På bilden pratar jag knivar med bushcraft-instruktören Jonas Landolsi i en av sändningarna från Utefest, som fortfarande finns att se på @utemagasinetsverige.
/ Marie Kjellnäs, chefredaktör
