Så klarar du kylan: 6 tips

1. Skydda dig mot vinden
Det är kombinationen vind och kyla som är den verkliga boven i dramat. Vid måttliga tio minusgrader och en vindhastighet på vanligt förekommande åtta meter per sekund, blir den reella köldeffekten runt 30 minusgrader. Vinden för bort det uppvärmda luftlager som omger din kropp och kroppen måste därmed föra ännu mer värme till huden. Samma sak sker i strömmande vatten, som alltid upplevs som kallare än stillastående.

2. Glöm inte att dricka
Mat och dryck är självklart nödvändigt för att kroppen ska kunna hålla värmen, men det kan vara svårt att motivera sig att dricka ordentligt när det är kallt ute. Kroppen gör av med mycket vätska när luften är så torr som den är vid sträng kyla. Blir kroppen uttorkad så blir du automatiskt mer känslig för köldskador. Kolhydrater är snabbt och bra bränsle för kroppen vid kyla. Ris är att föredra framför pasta, eftersom det inte tar vätska från kroppen på samma sätt som pasta gör. 

3. Rör dig – utan att svettas
Fysisk aktivitet ökar förbränningen och håller dig varm. Ta gärna en kort tur innan du kryper ner i sovsäcken, till exempel. Eller kör någon sorts ”åkarbrasa” när du fryser, där du omväxlande slår ut och ihop med armar och ben. Fukt är dock fienden nummer ett för dig som försöker hålla värmen, det har med värmetransport att göra. Själva anledningen till att vi svettas är att kyla ner kroppen – den funktionen har med vårt tropiska arv att göra. På vintern är det snarare opraktiskt att svettas, dels för att det kyler och dels för att det går åt energi att torka kläderna på kroppen. 

4. Slicka inte på lyktstolpar
Har du en gång förfrusit tår eller fingrar, blir du ofelbart känsligare för kyla. Det har att göra med de kroniska skador som en förfrysning orsakar på vävnad och de minsta kapillärerna. Metall och andra täta material har, som det heter, god värmeledningsförmåga (det vet alla som slickat på en lyktstolpe). Det innebär att ett stycke metall drar ur värmen ur din hand många gånger snabbare än vad till exempel luft eller trä gör. Därför ska du vara extra observant på dina fötter när de placeras i en skidbindning av metall eller i ett par stegjärn i sträng kyla. Detsamma gäller för fingrarna när du hanterar bränsleflaskor till köket eller liknande.

5. Lyssna efter sludder
Nedkylning är ett allvarligt problem. Vid så kallad generell nedkylning har kroppstemperaturen sjunkit till 35 grader eller lägre. Generell nedkylning delas sedan upp i mild, moderat eller djup. Vid mild nedkylning är den drabbade ännu vid medvetande, men har smärta och skakar kraftigt. En indikation är sluddrande tal. Får den drabbade skydd, torra kläder, kroppsvärme och mat så klarar kroppen på egen hand att återställa normal kroppstemperatur. Vid en kroppstemperatur under 33 grader är läget akut. Nu slutar kroppen att skaka och personen är omtöcknad och, om vaken, mycket förvirrad. Hjärtstillestånd kan inträffa. 

6. Berätta att du fryser
Det är viktigt att du redan på ett tidigt stadium meddelar andra i gruppen att du är kall om fötter eller händer, för det kan ingen annan se. Dessa värms allra bäst mot varm hud, din egen eller någon annans (en lånad mage eller armhåla brukar göra susen). Välj gärna skor med mjuk sula om du har den möjligheten. Då får foten röra på sig och cirkulationen blir bättre. Varandras ansikten kan vi ju se, och det gäller att vara uppmärksam på vita fläckar som indikerar förfrysning. Dessa uppträder vanligen på näsvingar, kinder eller örsnibbar. Gnid aldrig ett vitfärgat hudparti, då förstörs de små kapillärerna. Ytliga förfrysningar ska tinas försiktigt med kroppsvärme och måste sedan skyddas mycket noga eftersom skadan blir betydligt värre vid en återfrysning. Djupare förfrysningsskador med hårda vaxartade hudpartier kräver läkarvård.

  • Vildmarksfotografens bästa tips

    Pontus Brundin är vildmarksfotografen från Sveg som ser bilder i sina drömmar och använder plåtandet som ett sätt att stänga ute omvärlden. Här ger han Uteläsarna sina bästa fototips.

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.

  • Jessica vandrade 1 200 mil på 9,5 månader

    Grizzlybjörnar, skogsbränder, snöstormar och ökenhetta. På 9,5 månader vandrade Jessica Lidén från Karlskrona över 1 200 mil genom USA, och skrev in sig i långvandringshistorien.

  • Höstigt i termosen

    Det är hög tid att fylla termosen med något varmt och gott. Välj något av dessa recept på soppa eller varm dryck. Vad sägs till exempel om varm äppelpajdryck på nästa tur, signerad utekocken Susanne Jonsson?

  • Utefest 2026 i bilder!

    I nästa nummer av Utemagasinet hittar du ett stort reportage från årets Utefest i Järvsö. Alla fina bilder fick inte plats i tidningen, så här bjuder vi på ännu fler ögonblick från helgen. Följer du med nästa år?

  • Krämig svamppasta

    Snabbt, gott och mättande – inte undra på att pasta är poppis på tur. Här bjuder utekocken Sussi på en enkel och god svamppasta som tillagas i ett enda kokkärl.