Minskad nedskräpning på Kebnekaise

För tredje året i rad har Svenska Turistföreningen, STF, och Håll Sverige Rent, HSR, tillsammans skräpkampanjat och räknat hur mycket skräp som slängs ute på fjället. Glädjande visar resultatet att skräpet minskar trots det ökade vandringsintresset. På Kebnekaise har nedskräpningen minskat med hela 80 procent och i Storulvån 25 procent sommaren 2021 jämfört med föregående år. 
– Detta är något vi verkligen har jobbat hårt för. Vi har kommunicerat än mer i alla våra kanaler att det inte finns några sopbilar ute på kalfjället. Alla måste bära med sig sitt skräp hem för att minska onödiga helikoptertransporter med avfall. Och som resultatet visar så har gästerna varit helt fantastiska, säger Daniel Skog, hållbarhetsansvarig på Svenska Turistföreningen.

Snusprillan toppar
Vid tre tillfällen under juli, augusti och september genomfördes skräpmätningar på fyra platser i våra svenska fjäll; Kebnekaise, Helags, Sylarna och Storulvån. Även i år toppar snusprillan som det vanligaste skräpet, förutom på Kebnekaise där det hittades mest toalettpapper.

Inget glas eller metall hittades på fjället 2021.

Tre tält på Keb
Under sommaren 2020 larmades det om ovanligt mycket nedskräpning i fjällvärlden, framför allt på Kebnekaise där det lämnades över 100 tält kvar ute i naturen. I år var motsvarande siffra tre tält.
– Jag tror helt enkelt fler har varit bättre pålästa och förberedda inför sin fjällvandring i år jämfört med förra året. Nu behöver vi även få fler platser där fjällvandrare kan slänga sitt skräp när de kommer fram till väg efter sin vandring, säger Daniel Skog.

Håll Sverige Rent ser stora möjligheter att få bort nedskräpningen från känsliga naturområden.
– När det är många besökare på samma plats ökar nedskräpningen. Men de flesta människor vill göra rätt för sig. Vi tror att det med bland annat utökade informationsinsatser och bättre avfallsmöjligheter går att få bort skräpet. Det visar inte minst årets minskning. Det behöver vara tydligt för alla besökare vad som är rätt och fel och hur man själv kan bidra till en positiv förändring, säger Johanna Ragnartz, VD Håll Sverige Rent.