Tänk på detta när du köper snöskor

Kliv i, spänn åt, dra iväg. Få vinterdon slår snöskornas lättsamhet. Men vilka ska du välja? Vi guidar dig inför köpet.

Av: Erika Enequist och Lena Hedman

De vita kullarna blänker som nybakade maränger i solskenet. Det är en vinterdröm, redo att beträdas. På snöskor går du med trygga och säkra steg uppför fjällsluttningar, över åsar och ner i raviner. Lätt och stabilt, även med ryggsäck. Nere i skogen kan du vika av från leden och bana din egen väg. Där det är lössnö, tätt mellan träd och kuperad terräng är snöskorna följsamma och överlägsna långa skidor som ska vändas runt. Snöskorna gör naturen tillgänglig där det av olika skäl inte passar att åka skidor, eller som alternativ för den som inte gillar att skida. 

FÖRR VAR DET TRUGOR
Snöskor har använts i tusentals år. I Sverige kallades de runda eller rektangulära träramarna med djurhudar för trugor – samma ord vi idag använder för de snöbärande ringarna på skidstavarna. I Nordamerika användes en annan typ av snöskor, av samma material men mer som tennisracketar i formen. Jägare och andra som rör sig mycket i skogen om vintern använder snöskor när skidor inte funkar. Det kan vara i djup snö och/eller där det är riktigt brant. Även snowboardåkare kan ses hajka uppför berg på snöskor för att hitta fina utförsåk. På snöskotern får snöskorna följa med som säkerhetsutrustning, de kan rädda föraren vid haveri eller fastkörning. 

I länder som Frankrike och Italien motionerar många på pistade leder längs alpsidorna, med sköna vyer över spetsiga berg. En rad snöskolopp anordnas och då handlar det mer om löpning än gång. I Sverige har sporten inte fått något större genomslag ännu, även om allt fler destinationer erbjuder guidade gruppturer och ett och annat snöskolopp arrangeras även här. Moderna snöskor tillverkas helt i plast, alternativt med en metallram kombinerat med bäryta av plastmaterial – en sorts ”syntethudar”. För att ge grepp på brant och hårt underlag, har snöskorna stegjärn med vassa metalltänder under trampet där mest vikt kan fokuseras. Hur tänderna ser ut varierar och de kompletteras ibland med metallpiggar. Bindningarna fäster vid en framfots- eller hel fotplatta som är ledad framme vid tån för rörlighet. Fötterna förankras i fotplattan med plastremmar som dras åt över vristen och runt hälen. Skorna är oftast likadana och funkar både på höger och vänster, men om spännena sitter vid sidorna ska de vändas utåt så att de inte slår ihop och går sönder.

I och med att fotplattan är ledad kan foten röra sig fritt i förhållande till den bärande snöskon, du går ”med lös häl”. En hälhöjare, i form av en metallbygel som kan fällas under hälen, ger stöd i brant uppförsbacke – samma lösning som på skidbindningar för toppturer.

1. Don efter person
Om snöskorna ofta ska användas på längre turer i snörik mark, ska du välja en robust modell med stor bäryta. För snabba turer längs leder med hårdare snö passar en allsidig och smidig snösko med medelstor bäryta. För korta turer runt knuten räcker det med en enklare, mindre och billigare modell.

2. Jämför material
Snöskor kan vara helt i plast, vilket ger lätta modeller för allroundbruk. Vanligt är också aluminiumram med bärande yta av syntethudar – dessa ger ofta en dämpad och tyst gång.

3. Välj smidig bindning
Din kängförsedda fot sätts fast på snöskon med remmar. Det ska vara enkelt att snabbt justera bindningen, även med handskar på. Foten ska sitta väl förankrad med tyngdpunkten mitt på snöskon så det inte blir bak- eller framtungt. Snöskorna har en ledad framfots- eller hel fotplatta, vilket gör att hälen är lös. Det är en fördel till exempel vid brant uppförsgång.

4. Kolla reglagen
I brant uppförsbacke behövs en hälhöjare. På en del modeller är det också möjligt att låsa fast den ledade fotplattan, vilket kan vara skönt till exempel när du går runt i tältlägret.

5. Syna taggarna
Snöskons fäste påminner om stegjärn. Under snöskons tådel finns ofta vassa, tandliknande taggar i metall som trycks fast i hårt underlag för att få grepp. Under hälen finns ibland liknande taggar. En del skor har enbart långa taggar under tårna och i övrigt mindre metallpiggar. Några modeller har taggar runt om hela skon.

6. Välj rätt vikt
Snöskor har oftast en angiven maxvikt – välj en modell som passar dig. Kom ihåg att lägga ihop din kroppsvikt med kläder, kängor och ryggsäck med innehåll. Ju tyngre packning, desto större bäryta krävs. Om du bara ska gå korta turer utan packning kan snöskorna ha mindre bäryta.

7. Stavar ger stöd
Komplettera gärna snöskorna med ett par stavar, de ger stöd i kuperad terräng. Särskilt om du bär ryggsäck. I lössnö behövs stora trugor som bär bra på snön.

 

Därför ska du snöskovandra

  • STF får miljonbot efter dödsolyckan

    STF döms för arbetsmiljöbrott efter dödsolyckan vid Kebnekaise förra vintern, där två anställda omkom. Föreningen ska betala 2,5 miljoner i böter.

  • Ledare: ”Haka på eldhästen”

    Varför ska man springa igenom naturen? Chefredaktör Marie Kjellnäs hittar flera bra anledningar. Inte bara för att det är Eldhästens år.

  • Utemat: Godaste pizzabullarna

    Ibland vill man bara ha med sig något supergott i ryggan – och slippa laga på turen. De här pizzabullarna gör ingen besviken. Vi lovar.

  • Vinn trailskor från keen!

    Denna månad tävlar vi ut Keens komfortabla och terrängtåliga löparmodell Roam Trail Running Shoe.

  • Tre stopp längs Englands nya långled

    Efter 16 års arbete har King Charles III England Coast Path invigts – världens längsta sammanhängande kustled. Totalt är ­ den över 430 mil lång och binder samman hela landets kustlinje. Vi har plockat ut tre godbitar längs vägen.

  • 4 fina våräventyr

    I söder väntar tidiga vårtecken, fina stigar och vårsoliga skärgårdar. Här är fyra äventyr för den som vill fira in våren.

  • Ute testar: All trails-appen

    Ledappen AllTrails har funnits i 15 år, och satsar nu på att utveckla det nordiska ­utbudet. Vi tog med den på tur.

  • Het kycklingwrap på elden

    Rök, hetta och otämjda smaker. Eric Tornblad och Ida Olsson bjuder på ett recept där elden inte bara är ett verktyg – utan en omistlig ingrediens.

  • Böckerna du inte vill missa

    På Världsbokdagen firar vi berättelsernas kraft – och få saker inspirerar så mycket som böcker om natur och äventyr. Här är tipsen som tar dig från Sarekfjällens vidder till fantasins skogar, och kanske hela vägen ut genom dörren.

  • Nicklas Blom: ”Jag skulle aldrig anställa mig själv”

    I många år jagade fotografen Nicklas Blom de mest spektakulära åken – från puder i klippiga bergen till vulkanskidåkning på Kamtjakta. Idag lever han pojkdrömmen utanför Åre, med 30 slädhundar och äventyret runt hörnet.