Ny undersökning: Många svenskar vill stärka skyddet för jagade djur

Enligt en färsk undersökning vill många svenskar utöka skyddet för de vilda djuren. Det finns ett starkt stöd för att skapa särskilda områden med jaktförbud och att djurskyddslagen ska utökas, så att den också gäller djur som jagas. Enligt undersökningen tar de flesta avstånd från jakt som sker enbart för nöjes skull.

Jakt för nöjes skull är ingenting som tilltalar majoriteten av svenskarna, enligt en ny undersökning som gjorts via YouGov Sveriges Internetpanel, på uppdrag av World Animal Protection Sverige och Svenska Rovdjursföreningen. Ett statistiskt representativt urval av drygt tusen svenskar har deltagit i intervjuer om vilda djur i Sverige.

70 procent av de intervjuade är för att Sverige skapar särskilda områden med jaktförbud. Ungefär lika många är negativt inställda till att djur får jagas när de har sin parningstid, är dräktiga eller har ungar. Endast 13 procent anser att lodjur över huvud taget ska få jagas.  59 procent tycker att jakten bör minimeras så att den inte får genomföras bara för nöjes skull. Bara en fjärdedel säger nej till en sådan begränsning.
– Undersökningen visar tydligt att många svenskar är bekymrade över hur jakten påverkar djurens välfärd. Vi välkomnar det här starka stödet för att de vilda djuren i Sverige ska få ett bättre skydd. Det är viktigt att vilda djur inte utsätts för onödig stress eller onödigt lidande, i synnerhet inte under årstider som i sig kan vara en utmaning för dem, säger Roger Pettersson, som är generalsekreterare för World Animal Protection Sverige.

Jagade djur i djurskyddslagen
I dag skyddas djuren som jagas inte av djurskyddslagen. Totalt är det runt 60 olika djurarter som blir jagade i Sverige, enligt Naturvårdsverket. De vanligaste arterna som jagas är rådjur, vildsvin och älgar. Det förekommer också en hel del jakt på mindre djur som rävar, grävlingar, harar, änder och ripor. 

Hos de intervjuade i undersökningen finns ett starkt stöd för att de vilda djuren ska få ett starkare skydd än i dag, genom att de tas med i djurskyddslagen: runt två tredjedelar säger ja till det och 14 procent nej.

Den nuvarande djurskyddslagen gäller djur som hålls i fångenskap och vilda djur som används i djurförsök. Grundläggande principer som slås fast i lagen är att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom och att lagen ska främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Kritik mot jaktformer 
Magnus Orrebrant, som är ordförande för Svenska Rovdjursföreningen, säger:
– Förutom att jakten beroende på hur den genomförs kan vara stressande för djuren, så som löshundsjakt mot rovdjur och jakt när djuren har ungar, finns i Sverige i dag jaktformer som kan vara särskilt problematiska ur djurskyddssynpunkt. Undersökningen visar att vår oro delas av många svenskar, när det handlar om jaktformer som levandefällor, poängtävlingar för att skjuta så många rovdjur som möjligt, fåglar som föds upp enbart för jakt och pilbågsjakt.

Drygt tre av fyra intervjuade är negativt inställda till att det i Sverige är lagligt att använda så kallade levandefällor, som innebär att de fångade djuren hålls fast genom att stängas in i burar eller fångas med snaror eller nät. 

Ungefär lika många tar också avstånd från att det anordnas poängtävlingar, som går ut på att jägare tävlar mot varandra och får poäng efter sina jaktresultat. Två tredjedelar är kritiska till att det under jaktevent släpps ut fåglar som gräsänder och fasaner som fötts upp i fångenskap, för att de ska bli lätta byten att döda för jägare som bjudits in till eventen.

När det gäller frågan om pilbågsjakt ska bli en tillåten jaktform i Sverige – för djur som rådjur, räv, bäver, grävling och hare – är stödet svagt, bara 13 procent.

 

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersöknings­företaget YouGov. Under perioden 19–21 november 2021 har sammanlagt 1005 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18+ år i Sverige

 

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.

  • Jessica vandrade 1 200 mil på 9,5 månader

    Grizzlybjörnar, skogsbränder, snöstormar och ökenhetta. På 9,5 månader vandrade Jessica Lidén från Karlskrona över 1 200 mil genom USA, och skrev in sig i långvandringshistorien.

  • Höstigt i termosen

    Det är hög tid att fylla termosen med något varmt och gott. Välj något av dessa recept på soppa eller varm dryck. Vad sägs till exempel om varm äppelpajdryck på nästa tur, signerad utekocken Susanne Jonsson?

  • Utefest 2026 i bilder!

    I nästa nummer av Utemagasinet hittar du ett stort reportage från årets Utefest i Järvsö. Alla fina bilder fick inte plats i tidningen, så här bjuder vi på ännu fler ögonblick från helgen. Följer du med nästa år?

  • Krämig svamppasta

    Snabbt, gott och mättande – inte undra på att pasta är poppis på tur. Här bjuder utekocken Sussi på en enkel och god svamppasta som tillagas i ett enda kokkärl.

  • Krönika: Säg adjö till mysbrasan

    Kugge leker spåkärring, igen. Ibland blir det inte som han tror. Men kanske den här gången?