Mer resurser till friluftslivet i allmänhet, och för barnen i synnerhet – det är vad Sveriges kommunpolitiker vill se. Men än så länge handlar det mer om snack än verkstad.
Omkring 4 700 kommunpolitiker har svarat på Friluftsfrämjandets enkät, som resulterat i den nya rapporten ”Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv”. Av dessa politiker vill nio av tio satsa mer resurser på att väcka barns rörelseglädje i naturen.
Huruvida så blir fallet återstår att se, men att behovet finns råder det ingen tvekan om. Hela åtta av tio skolbarn når idag inte upp till den rekommenderade dosen på en timmes fysisk aktivitet per dag, konstaterar Friluftsfrämjandets generalsekreterare Kristina Ljungros.
– Vi står inför en paradox där unga blir allt mer stillasittande och tillbringar allt mindre tid i naturen, samtidigt som forskning visar hur positiv barns rörelse i gröna miljöer är för deras fysiska och psykiska hälsa och utveckling.
Men hur går man då från ord till handling? Samarbete och systematiskt arbete är två nycklar, understryker Kristina Ljungros.
– Genom att kroka arm kan politikerna tillsammans se till att kommunen får en strategi för friluftslivet på plats. Det öppnar för ett systematiskt folkhälsoarbete och möjligheten att maximera de samhällsnyttor som friluftslivet kan bidra med.
Enligt rapporten vill drygt åtta av tio kommunpolitiker jobba strategiskt med dessa frågor genom en politiskt antagen plan för friluftslivet – men inte ens tre av tio kommuner har ännu en sådan. Hela rapporten finns att läsa på friluftsframjandet.se.
