Det bästa som finns, näst efter att vara ute på tur, är nog att prata minnen från svunna äventyr. Här delar Uteredaktionen med sig av härliga och besvärliga friluftsupplevelser. Nu har turen kommit till Marie Kjellnäs, chefredaktör på Utemagasinet.
Foto: Getty Images
Dagstur: Blå Jungfrun
Vi ser ön från vår stuga på Öland och utan en tur dit blir det ingen riktig sommar. Vandringsleden runt ön är bara 3-4 kilometer lång och precis lagom spännande för småfolk. Vid det här laget kan vi nog gå den med förbundna ögon (men då missar man ju den fina utsikten över Kalmarsund).
Veckotur: Ammarnäs–Hemavan
Jag har hjärtvärmande minnen från Vindelfjällen och Kungsledens slutkläm söderut, där man sällan behöver trängas. Syterskalet är riktigt häftigt! Nätterna i tältet var dock så varma och ljusa att vi inte sov en blund, så efter halva turen började vi gå på nätterna istället och ta in i svala stugor för att sova några timmar på dagarna. Jag skulle gärna skida samma tur någon vinter.
Boende: Chalet-Hotel Schwarzwaldalp
Jag har en fäbless för charmiga gamla alphotell med hike in, hike out (och motsvarande på vintern). Enkla rum och ett bra kök ska det vara – som på det här favoritstället, i schweiziska Meiringen.
Högsta toppen: Wise Mountain
Några på runt 4 000 meter har det väl blivit, men inte mer än så. Wise Mountain i Colorado minns jag särskilt väl, för där blev jag höjdsjuk och spydde som en räv på toppen. Sen dess söker jag inte hög höjd, svenska 2000-meterstoppar är lagom.
Värsta vädret: Abisko–Nikkaluokta
Första gången jag gick den här klassiska sträckan, med min kompis Josefin för drygt 20 år sedan, hade vi isande hällregn hela dagarna och minusgrader på nätterna. Vi tog sikte på Mårmapasset och blockstensterrängen var glaserad av blankis. Strumpor på tork i absiden var som isbatonger om morgnarna. Sa jag att vi frös?
Mest minnesvärda tältplatsen: Stockholms skärgård
När barnen var små letade vi upp paddelturer hemikring där etapperna kunde hållas korta och det fanns hyfsat platta pytteöar att tälta på. Gillar känslan av att ta över en hel liten ö, göra upp en eld i vattenbrynet och bara bo.
Vackraste utsikten: Torres del Paine
Strax innan jag började på Utemagasinet 2016 var jag i chilenska Patagonien; turade i Eldslandet och Torres del Paine nationalpark. Jag hade bildgooglat i månader innan resan och väl där kändes det verkligen som att gå runt i ikonisk fotokonst. Det är något med kombinationen berg, vatten och himmel som är extremt svår att motstå.
Då var jag rädd: Glittertind
Under en kall och regnig vandring i Jotunheimen såg det plötsligt ut att spricka upp i några timmar, så vi gav oss iväg för att bestiga Glittertind, Norges näst högsta topp. Väl uppe sänkte sig ett mjölkvitt dimlock över hela toppen – man såg inte handen framför sig. När vi virrat runt i någon timme hade vi tappat orienteringen helt. Vi hann bli tokstressade innan vi lyckades ta ut riktningen och hitta tillbaka till tältet.
Minnesvärt bad: Grövelsjön
Jag kan räkna livets bad på ena handens fingrar. Trivs bättre vid vattnet än i det. Men en gång i Grövelsjön var det 23 grader i någon liten fjällsjö, och 30 i luften. Då blev till och med jag ren.
Utemat: Lammtortillas på stekhäll
Alltid på paddeltur, när man kan baxa med sig stekhällen. Receptet varierar, just nu är favoriten lammfärs, vitlök, spetskål, paprika, svamp och lite chili – som steks i olja på hällen och serveras i tortillabröd. Komplettera med vit och röd sås.
