Förlaget som går mot strömmen

Allt fler navigerar med mobilen i friluftslivet, med kreti och pleti från Internet som ciceron. Mot strömmen går det lilla förlaget Calazo, som just firat 20 år i den tryckta guidebokens och friluftskartans tjänst. Och fler ska det tydligen bli.

Text: Mats Wigardt, Foto: Johan Marklund

Det var inte planerat, även om det kan framstå så. Nästan på dagen 20 år efter att Fredrik Hjelmstedt och Jonas Sundvall skrev och gav ut guide­boken Svenska toppturer – och därmed tog det första spadtaget till Calazo förlag – kommer en ny bok på samma tema, med den omvända titeln Topp­turer i Sverige. Det handlar inte om någon uppföljare, betonar de, men visst känns det lite som att cirkeln är sluten när de smäller av 20-årsfest och bok­lansering samma kväll. 

Att den nya topptursboken är skriven av tre helt andra författare (Anette Andersson, Johan Ranbrandt och Henrik Westling) är symptom­atiskt för den tid som förflutit. 2004: Två glada amatörer spelar alla instrumenten själva och lyckas få lite snurr på en affärsidé som få tror på. 2024: Samma killar har utvecklats till fullfjädrade friluftsförläggare, med ett stall av dedikerade medarbetare som sköter grovjobbet.

Men nu måste de väl snart sätta punkt, eller? Det finns ju de som hävdar att mobilen, nu i var friluftsidkares ficka, är i färd med att ta död på den tryckta guideboken och kartan.

Inspiration från Italien

Allt började i Uppsala. Gymnasiekompisarna Sundvall och Hjelmstedt hade ägnat en stor del av sina ungdomsår åt att åka skidor och bestiga fjäll­toppar. Parallellt kände de en växande irritation över hur svårt det var att hitta användbar information om bergsbestigningar på skidor.

– Det mesta som fanns var utifrån våra behov frustrerande undermåligt, säger Fredrik när vi slagit oss ner i kontoret invid Nytorget på Södermalm som Calazo delar med ett antal andra fåmansföretag.

Jonas konstaterar att det vid millennieskiftet bara fanns ett tiotal böcker om friluftsliv i Sverige, mestadels tänkta att pryda soffbordet. Ville man veta mer fick man vända sig till någon i receptionen på hotellet, eller kanske prata med killen på macken eller en pistör som kände till den bästa vintervägen upp till toppen.

Detta har förändrats i grunden sedan de båda vännerna våren 2004 drog iväg på en fyra månader lång fjälltur för att göra research för sin debutbok. Inspirerade av en guidebok de hittat i Milano, Sci Alpinismo in Valdossala, som grundligt beskrev toppturer i de italienska Alperna, gick de grundligt tillväga. Den italienska guideboken hade allt det som de själva efterfrågat: Det var en användbar och innehållsrik bruksbok, dessutom hållbar och liten i formatet för att få plats i fickan. 

Jonas och Fredrik lusläste även gamla nummer av tidningar som Åka Skidor och Utemagasinet, för att inte missa några bra toppturstips som de kunde prova för att se om de höll måttet och borde finnas med i boken.

– Visserligen hade vi en del erfarenhet från ­tidningsvärlden, men absolut inget track record som fotografer eller skribenter inom friluftsbranschen, säger Fredrik. Vi fick lära oss allt den hårda vägen. Jag minns många ångestfyllda stunder med utkylda stugor och knädjup snö. 

Många var de skeptiska röster som hördes under arbetets gång, med tveksamma kommentarer som att ”det där hade jag också tänkt göra, men …”.

Fyra månader till fjälls

En hel vinter finkammade de den svenska fjällkedjan, uppför och utför. De tog hjälp av kunniga personer och lyssnade till otaliga berättelser om episka skidbestigningar. 

Till slut hade Jonas och Fredrik ett material de var nöjda med och som de ansåg borde räcka för att sammanställas och tryckas.

– Det krävdes tjocka pannben för att rulla ut den första boken, intygar Jonas. Vi skrev och kollade fakta på nätterna. Och vi mejslade under arbetets gång fram ett grundrecept på det vi rent publicistiskt ville åstadkomma och som därefter fortsatt att utvecklas. Som att hellre välja en mindre­ spektakulär bild som visar något viktigt än en solnedgång över fjället.

Men de hade inte tänkt på att lägga in tid för korrekturläsning i produktionsplanen. Det fick de göra på flyget ner till tryckeriet i Italien. Det visade sig då att det fanns fyra-fem fel som måste åtgärdas – på varje sida.

– Vi fick göra om allt, minns Fredrik. Men som tur var fanns allt tillgängligt digitalt. Det visade sig vara en förutsättning för att vi skulle ro det hela i land och få ut boken i tid. Tio år tidigare hade det varit omöjligt.

En månad efter att boken kommit ut hade den sålt i 2 500 exemplar. Det var betydligt fler än de själva – och olyckskorparna – räknat med. Trots att de hade lovat varandra att topptursboken varit en amatörmässig engångsföreteelse dröjde det nu bara några månader innan nästa bok kunde tryckas, en guide över Stockholms friluftsliv. De hade nu satt ribban där de ville ha den och började smaka på tanken att uppgradera hobbyprojektet till försörjningskälla. 

Kanske, frågade de sig, skulle det vara möjligt att ge ut en hel serie med böcker om friluftslivet i Sverige? Böcker där de stod på användarens sida och tog spjärn mot den ganska gubbiga och asketiska syn på friluftsliv som fanns vid tiden. 

– Vi gav det ett år med tanken att vi skulle göra tio guideböcker, säger Jonas.

2,5 hyllmeter friluftsböcker

Från början gjorde Jonas och Fredrik allt själva. De vandrade, cyklade, paddlade och kröp i grottor. Dessutom fotograferade de, skrev texter, ritade kartor och formgav böckerna. Upplägget blev snart ohållbart och de började ta in externa skribenter och fotografer.

Ett år har hunnit bli 20 och idag har Calazo förlag sex anställda. 120 titlar och uppdateringar har publicerats genom åren, motsvarande närmare 2,5 hyllmeter. Alla med mjuka pärmar, stadigt ut­förande, randig rygg och till en början försedda med märkband som gjorde det lättare att hitta i boken. 

Här finns böcker på flera språk och med olika inriktning. Det är guideböcker, instruktionsböcker och referensböcker, om vandring, cykling, klättring, paddling, skridskor, matlagning och fotografering. Och en pekbok för barn om en tur från Abisko till Kebnekaise.

– Vi fungerar i stort sett som ett traditionellt förlag som producerar böcker vi bedömer vara kommersiellt gångbara, där författarna är ute och gör allt det roliga och formgivare sätter ihop produkten hemma på kontoret, säger Jonas.

En källa till framgången kan säkerligen sägas vara att Calazo redan från början hade målsättningen att det skulle vara självklart att sälja friluftsböcker i friluftsbutiker, och då gärna i särskilda ställ. Istället­ för att splittras upp efter ämne och område i bokhandeln finns de där samlade på en plats. Den som köper en bok om paddling behöver då inte fundera så mycket för att också köpa en kokbok för utekocken. 

Oslagbar i planeringsfasen

Men de nyblivna friluftsförläggarna var inte nöjda med att enbart ge ut användbara guideböcker. Redan i ett tidigt skede valde de att komplettera bokutgivningen med detaljrika och dubbelsidiga fjäll- och terrängkartor från skala 1:15 000 och uppåt, med utsnitt efter användare och tryckta på ett tåligt plastmaterial som håller för påfrestningarna under vandringen eller skidturen.

– Vi visste skillnaden mellan en bra och en dålig karta, säger Jonas. En karta som visade fel och som gick i bitar när den utsattes för regn eller snö var inget att luta sig mot när man skulle hitta rätt på fjället.

När prissättningen på Lantmäteriets kartdata luckrats upp klev Calazo in på arenan. De menar att det tidigare hade saknats incitament för att använda ny teknik och kunskap för att utveckla kartorna och göra dem mer användbara. 

Ett första projekt blev att – efter 128 år – ta fram en femte generationens karta över Kebnekaise­fjällen. Genom att korsbefrukta laserskanning med databaser som fastighetskartan, GSD-­Ortfoto (som framställs ur flygbilder), Google och Nasa kan man ner till minsta sten, ravin och bro gestalta terrängen i skala 1:15 000. Jämför det med General­stabens karta över norra Sverige från 1874, i skala 1:200 000.

– På de nya kartorna går det betydligt lättare att orientera sig, vilket naturligtvis gör det både säkrare och lättare för vandraren eller skidåkaren, förklarar Fredrik Hjelmstedt.

Idag finns 250 karttitlar för Sverige, Norge, Danmark och Finland hos Calazo som även de till största delen säljs i friluftsbutiker. Det är till exempel högalpina kartor, fjällkartor, terräng­kartor, cykelkartor, sjö- och kustkartor, skridskokartor samt skid- och stigkartor. 

Ända sedan starten har man närt en nyfikenhet på hur digitala och analoga produkter kan kors­befruktas. Till exempel kan en QR-kod i en guide­bok eller på en papperskarta ta med läsaren till en lättåtkomlig digital karta i telefonen. 

– Den proffsigt kurerade guideboken och den fysiska kartan är oslagbara när man sitter runt ett bord i fjällstugan för att planera nästa dags vandring, slår Fredrik Hjelmstedt fast. Och en GPS-koppling till den digitala kartan i telefonen, för att få veta var man befinner sig, kan vara livsavgörande vid plötsliga oväder.

Gör plats för tre hyllmeter

I takt med det ökade intresset för friluftsliv har Calazo stått allt säkrare i butikshyllorna. Nya böcker är ständigt under produktion, nya kartor tillkommer, nya marknader likaså. 

Som många andra friluftsföretagare fick man ett uppsving under pandemiåren, och även om omsättningen minskat lite sedan dess ser man en ljus framtid.

– Det finns en stadig grupp som gillar att vara ute och vandra, säger Fredrik. Och nya generationer som gärna vill veta mer om var de befinner sig tillkommer hela tiden.

De olyckskorpar som kraxat om trycksakernas död ger han inte mycket för. På kontoret vid Nytorget gör man istället plats för tre hyllmeter utgivna ­titlar. När den dagen kommer lär det bli fest, igen.