Björnjakten väcker debatt

I förra veckan började björnjakten. Tilldelningen är i år större än på länge. Bara i Jämtland får 70 djur skjutas, 35 söder om och 35 norr om E14.

Diskussionerna går nu heta på lokaltidingarnas hemsidor eftersom flera av de hittills skjutna björnarna måste eftersökas. Det vill säga att skottet inte varit direkt dödande. Om sedan djuren förblödit och dött eller skadeskjutits och överlevt är i dagsläget okänt. Men många är arga på jägarna och jakten, eller åtminstone på det faktum att de är rädda att ge sig ut i bär- och svampmarker där det kan finnas skadeskjutna björnar.

Med anledning av detta skriver både Ösersundsposten och Svenska Dagbladet idag artiklar om att det är svårt att skjuta björn. På rovdjurshemsidan de5stora.se finns också artiklar om särskilda kurser för björnjakt.

I en artikel på op.se förklarar jaktvårdskonsulent Björn Sundgren varför det är svårare att skjuta en björn än en älg?

– Det finns flera skäl till att det är svårare att få en bra träff på en björn än till exempel på en älg. För det första så finns det betydligt färre björnar än älgar. Sen är björnar inte så stora som folk i allmänhet tror – snittbjörnen ligger på runt 100 kilo och de är relativt kortbenta. Björnar rör sig ofta i områden med tät vegetation, och när de springer så ”rullar” de fram vilket gör det svårt att sikta. En älg som rör sig har en mer flytande löpstil och har träffytan högre över marken.

– Man ska bara skjuta på björnar som står still och har bredsidan mot jägaren, för att få en så bra träffyta som möjligt. Det är viktigt att ha bra stöd för att få ett säkert skott och verkligen kunna träffa lungor eller hjärta.

– Första skottet ska vara dödande – en skadskjuten björn är livsfarlig, och kan till och med lägga sig i bakhåll för eftersöket. Om björnen kommer rakt emot jägaren så är det svårt att träffa rätt.

  • Ute testar Kantarellappen: Är det en genväg till skogens guld?

    Går det att hitta kantareller med hjälp av mobilen? Utemagasinet testar om en app förbättrar oddsen att komma hem med korgen full av skogens gula guld eller inte.

  • Kladdkakans dag – två goda recept

    Fira kladdkakans dag genom ett riktigt gott chokladfika i skogen! Här är två urgoda recept: den ena kakan görs enkelt i ett smörgåsjärn och den andra i en reflektorugn.

  • Vad kan vi lära av olyckorna?

    Förra året skedde 18 dödsolyckor i den svenska fjällvärlden. Tre orsakades av kolmonoxidförgiftning. Vilka lärdomar kan vi dra?

  • Krönika: ”Öar blir en pausknapp”

    Öar har något speciellt. Vår krönikör Karin Fingal skriver om känslan att kasta loss mentalt och lämna allt bakom sig i vågskvalpet.

  • Vildmarksfotografens bästa tips

    Pontus Brundin är vildmarksfotografen från Sveg som ser bilder i sina drömmar och använder plåtandet som ett sätt att stänga ute omvärlden. Här ger han Uteläsarna sina bästa fototips.

  • Stort test av vintervarma underställ

    Bambu, ull, syntet eller en mix? Vi guidar dig till rätt underställ för vinterns friluftsliv.

  • Basta in november!

    Mörka eftermiddagar, rå luft och färre människor ute. November har sina sidor – men också sina möjligheter. Vi tipsar om fyra året-runt-öppna bastur att söka sig till när det är dags att värma upp sig.

  • Ledare: Vår bästa och enda vän?

    De smutsar ner och springer bort – ändå vill vi ha dem med på varje äventyr. Chefredaktören Nicolas Jändel skriver om hundarna som blir våra följeslagare och vänner för livet.

  • Vinn ett par Ombraz Classic

    Redo för nästa äventyr? Tävla om ett par Ombraz Classic – solglasögon som sitter på plats med snöre i stället för skalmar.

  • Kan man dricka vattnet?

    Vi svenskar har länge skrutit om vårt rena vatten, och vandrat med kåsa i hand. Men nu syns vattenreningsprodukter i var och varannan ryggsäck – även i fjällen. Behöver vi dem? Utemagasinet vänder sig till experterna.