Har du pluggat in Sveriges alla 2 000-meterstoppar? Dags att uppdatera kunskaperna. I elva år har Lantmäteriet jobbat med en ny höjdmodell över hela Sverige, framtagen via laserskanning från flygplan, och den är nu färdigställd. Den mest betydande upptäcken presenterades 2016 då fjället Sielmatjåkka, strax norr om Kebnekaise, visade sig vara sju meter högre än man tidigare trott – och därmed blev Sveriges elfte topp över 2 000 meter.
Även i Sarek har några av de högsta topparna korrigerats, till exempel Pårtetjåkkå (2 007 meter) och Sarektjåkkås nordtopp (2 054 meter). I Jämtland uppgraderas Västra Bunnerstöten till 1 555 meter, tio meter högre än på den gamla kartan.
Det har också hänt grejer strax under det absoluta toppskiktet. Fram till 1879 räknades Sulitelma som Sveriges högsta berg, men fick se sig besegrat när Sarektjåkkå och Kebnekaise upptäcktes.
– På en av dåtidens kartor var Sulitelma till och med utskrivet med större text än Stockholm, berättar Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.
Ny höjd för Sulitelma är 1 877 meter, två meter högre än sist det begav sig. På lantmateriet.se kan du detaljstudera alla våra toppar.
Sveriges högsta fjäll över 2 000 meter
(Tidigare höjdangivelser inom parantes)
Kebnekaise: 2 097
Sarektjåkkå: 2 089
Kaskasatjåkkå: 2 071 (2 076)
Kaskasapakte: 2 040 (2 043)
Palkattjåkkå: 2 016 (2 002)
Akka: 2 011 (2 015)
Pårtetjåkkå: 2 007 (2 005)
Sielmmatjåkkå: 2 004 (1 997)