Uteliv: David paddlar till 5122 öar

När livet blev tufft väcktes en dröm om havet. Paddlingen blev läkande och nu vill David Sandberg Hjelm nå varje ö i Stockholms yttersta skärgård. Av 5122 har han 761 kvar.

Berättat för: Emma V Larsson, Foto: Privata

Till varje ö, som jag kallar det, handlar i grunden om en längtan till havet. Det började på sätt och vis redan när jag gick ner i arbetstid för fem år sedan. Jag bar på en längtan att paddla mer, springa mer och sova fler nätter ute. Jag blev nyfiken på vad som händer med de drömmarna om det finns mer tid. 

Och jag kom ut mer. Men sedan drabbades vårt äldsta barn av en allvarlig ätstörning. Under ett år blev livet ganska litet, vi arbetade inte, gick inte i skolan och allt kom att handla om att äta – eller att inte äta. Vid ett behandlings­tillfälle pratade vi om drömmar och om vad vi ville återerövra. Vi pratade om sådant som att träffa en kompis, gå en promenad eller äta ihop. Det handlade också om sådant som man ville längre fram, och jag sa att jag ville paddla igen och sova på en klippa vid havet. Just då var det något helt orimligt. 

Men livet lagade sig sakta, vårt barn mådde bättre och familjen började läka. Hösten 2019 kom jag ut på min paddling och sov en natt på Håkan­skär i Stockholms norra skärgård. Efter turen satte jag mig med kartorna och kollade på alla delar av skärgården. Det finns så många öar. Vore det möjligt att paddla till alla? Jag började räkna, kom till 3000, och då hade jag bara räknat de största. Men jag kunde inte släppa tanken.  

Jag bestämde mig till slut för att paddla till de 5122 öarna i den yttersta delen av skärgården. De är utspridda, lite krångliga, karga och vackra. Det finns något lockande i den balansen – att de är så många, men att det också är görbart. 

I april 2020 paddlade jag och min vän Per från Nynäshamn och rundade Landsort, skärgårdens sydligaste utpost. På den turen kunde vi räkna in de första 23 öarna i ytterskärgården – och nu har jag 761 öar kvar. Några av dem ligger långt ut och är svåra, framför allt för att de är fågelskyddade en stor del av året. Det får ta den tid det tar.  

Det är ögonblicken jag samlar på, kan man säga. Som när jag och Per paddlade utanför Svenska Stenarna­ i östligaste delarna av skärgården. Ibland, när vinden vrider från rakt nordlig riktning till rakt sydlig, blir det stiltje en stund – så blev det då. Det var soldis, så vi såg ingenting annat än havshorisont åt alla håll, och på kobbarna vilade sjungande sälar. Jag kände mig så otroligt närvarande i den stunden. Sådana ögonblick är så förgängliga och därför lockande och vackra. 

Jag var tvungen att fortsätta för att komma fram innan det skulle börja blåsa igen, men där, för en kort stund, var allt fruset i ett mäktigt ögonblick. Det finns bara ett nu, sedan är det borta. Dessa stunder går inte att planera eller beräkna. Man måste bara hamna i dem. 

Utmaningarna i projektet har mest med vädret att göra. Jag har paddlat i dimma, hård blåst och i stökigt väder. Men det är en del av det jag gillar – man får inte bestämma själv utan havet bestämmer. Man får bara ta chansen när den ges. Jag hoppas att jag kan bli en tryggare paddlare av detta.

Oftast är jag ute i ett par dagar bara, det här måste ju fungera med skola, jobb och annat också. Hela familjen är såklart ombord på projektet och stöttar­ det. På många sätt har vi läkt tillsammans som familj, men alla har också hittat sina egna vägar till att må bra. Paddlingen är ett sätt för mig att läka, att vara i något enkelt när livet har varit ganska krångligt. 

Paddling som aktivitet upptäckte jag för ungefär 15 år sedan och idag är jag ledare inom havskajak­paddling i Friluftsfrämjandet. Det liknar löpning på något sätt, det är nog därför jag fastnade för det. Jag gillar att befinna mig i det långsamma upp­repandet, mitt ute i naturen. Jag har alltid sprungit mycket och även tävlat, men bestämde mig snabbt för att paddling inte skulle handla om träning eller prestation. Distansen eller hastig­heten är aldrig i fokus.

Till varje ö handlar inte heller om prestation eller rekord. I grund och botten är det bara ett sätt att få paddla mycket.”

David Sandberg Hjelm

Ålder: 48

Bor: Sigtuna

Gör: Utvecklingsstrateg på Bris.

Familj: Fru och två barn.

Uteliv: Ledare i kajakpaddling inom -Friluftsfrämjandet. Sover gärna ute och springer stig. Följ Davids öprojekt på everysingleisland.wordpress.com eller på Instagram: @davidsandberghjelm.